Tåg och järnvägar

10 röster
24711 visningar
uppladdat: 2005-02-10
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
TRANSPORTER I SAMHÄLLET

Under detta breda ämne valde jag att rikta in mig på det medel som haft stor betydelse för samhället, nämligen järnvägstrafiken.


HISTORIA
Järnvägen fick sitt genombrott under 1800-talet. Att det skedde då berodde främst på den industriella revolutionen.
I Sverige började man att bygga järnvägar i mitten av 1800-talet. Riksdagen bestämde att de längre banorna, stambanorna skulle byggas och finansieras av staten medan mindre järnvägar kunde få privat finansiering. Den första statliga sträckan var Malmö-Lund som blev klar 1856, samma år invigdes banan Nora-Ervalla men den var privat. De statliga järnvägarna var alla normalspår 1435 mm, medan flera av de privata järnvägarna byggdes som smalspår främst 1067 och 891 mm för att spara pengar. Detta system med både statliga och privata banor fanns kvar till 1939 då staten började köpa upp de privatägda banorna p.g.a. deras dåliga ekonomi. Statens järnvägar, SJ, var därefter de enda tillsammans med några få privata järnvägar som bedrev tågtrafik.

Järnvägen förändrade nu samhället på flera sätt, tidsuppfattningen ändrades och en gemensam tid infördes för hela landet. Människor blev mycket rörligare och alla samhällsklasser hade råd att på ett enkelt sätt resa.
Naturtillgångar som timmer och malm kunde nu också transporteras längre sträckor där järnvägen drog fram.

På 1950-talet började järnvägsnedläggningen. Många av järnvägarna gick i glesbygd och allt fler skaffade sig bil. Det gick ända in på 1980-talet innan man slutade med den största nerläggningen, man ansåg inte att transporter med tåg var ett modernt transportmedel. Då hade även de sista smalspårsbanorna tagits ur bruk.

1988 genomgick järnvägen en stor förändring, SJ delades upp i banverket som har ansvar för själva järnvägen och nya SJ som blev ett transportföretag. Detta gav andra företag möjligheten att köra tåg och i början av 1990-talet dök de första privata bolagen upp. Järnvägen delades dessutom in i stamjärnvägar och länsbanor. På länsbanorna har nu varje länstrafikbolag ansvaret för persontrafiken.

I början av 1970-talet försvann de sista ångloken. Nu är de
största delarna av järnvägarna elektrifierade. Därigenom har antalet anställda blivit färre och endast de största stationerna är bemannade.

Järnvägen har under de senaste åren upplevt en renässans i Sverige. Nu är det miljövänligt, bekvämt och snabbt jämfört med andra transportmedel.
Nya banor byggs och gamla rustas upp, regionaltrafiken har speciellt visat på att tågtrafiken återigen ökat genom att nedlagda hållplatser har fått öppna. Konkurrensen har gjort att trafik som tidigare körts av SJ nu tagits över av andra bolag ett exempel är Tågkompaniet.


ÅNGLOKOMOTIV
Ett ånglok är ett lok som drivs av vatten som kokar och leder vattenångan till cylindrar, de driver sedan koppelstänger via en fram och tillbakagående rörelse. Koppelstången leder i sin tur kraften till ett drevhjul som rullar på rälsen. De klassiska ångloken var kol- eller oljeeldade. Det har även förekommit ved- och torveldning.
Det första ångloket byggdes 1804 i Wales. Detta gjordes för att man skulle bevisa att man kunde ersätta hästarna på en järnbana med en maskin. Efter några veckors experimenterande togs loken bort från järnvägarna pga. deras tyngd.
I Rainhill höll man 1829 en lokomotivtävling det var fem lok som startade men endast ett som lyckades fullfölja hela sträckan. Det var George Stephensons Rocket, dennes konstruktion blev sedan standard på alla senare lokomotiv.
1830 invigdes den första järnvägen i Manchester och tätt därefter följde järnvägar i USA och Tyskland.

Ånglok var den enda dragningskraften fram till dess att man började elektrifiera de svenska järnvägarna på slutet av 1800-talet. På slutet av 1930-talet när SJ hade elektrifierat stora delar av de statliga banorna såldes flera av ånglokomotiven till privata järnvägar. De kom i väldigt stor utsträckning tillbaka till SJ sen efter järnvägsförstatligandet.

Som jag tidigare skrev så utsattes järnvägarna av hård konkurrens från biltrafiken under 50-talet. Man blev då tvungen att rationalisera trafiken genom att ångloken ersattes av rälsbussar och diesellok. Ångloken blev då stående som reservlok och beredskapslok tänkta för att användas i krig då elsystemet antagligen inte skulle fungera. Det sista tåget som regelmässigt drogs av ånglok försvann 1963.

När man för allra sista gången i större utsträckning fick användning av ångloken var 1966 då det var en så sträng vinter att många av elloken slogs ut av snö och kyla.
I industrisammanhang fanns ångloken kvar ända till slutet av 70-talet. Under 1990-talets första hälft avvecklades beredskapsångloken av den enkla anledning att man konstaterat att det inte fanns personal längre som kunde köra ånglok. Inte heller fanns det sådana nödvändiga installationer på stationerna som vattenhästar och kolbryggor.


VARFÖR TÅG?
Varför ska man då välja att åka tåg framför andra transportmedel?
För det första så är det miljövänligt eftersom de flesta järnvägarna är eldrivna. Men hur stor miljömedvetenheten där blir beror ju förstås på hur elen produceras. I Sverige finns mycket vattenkraft som ger miljövänlig ström. En del av den el järnvägen använder är miljömärkt, ett exempel på det är att när man 1996 elektrifierade järnvägen Malmö-Ystad så byggde man två vindkraftverk vid banan som producerar precis så mycket ström som tågen på den sträckan använder. Dieseldrivna tåg är tyvärr inte fullt så miljövänliga, men dock mer energieffektiva än bilar. Att tåg kan ha denna effektivitet beror på att en stor massa kan flyttas med lite energi tack vare att friktionen mellan tågets hjul och rälsen är minimal. Därigenom är tåg ett idealiskt sätt att flytta stora mängder gods och människor med.
På korta och medellånga sträckor är järnvägen helt överlägsen när det gäller snabba transporter, det är först på riktigt långa sträckor som det går fortare att flyga.
Trots att tåget r...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Tåg och järnvägar

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2005-02-10]   Tåg och järnvägar
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=3569 [2024-03-29]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×