Vem beviljas skuldsanering, för vilka skulder och varför? : En kartläggning av skuldsaneringsinstitutets verkningar inom Östergötland

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Skuldsaneringslagen trädde i kraft 1994 för att erbjuda ekonomisk rehabilitering för privatpersoner samtidigt som borgenären skall främjas. Syftet med studien är att utreda eventuella faktorer, som enskilt eller i kombination, med hög sannolikhet leder till bedömningen att kvalificerad insolvens föreligger och om så är fallet, huruvida det dessutom är skäligt att bevilja skuldsanering. En sådan bedömning görs alltid från fall till fall, men vissa likheter hos fallen bör ge liknande utfall eller mönster, annars saknas sannolikt en viktig systematik och objektivitet i bedömningen. Studien berör endast förhållanden i Östergötlands län. Kronofogdemyndigheten (KFM) i Norrköping besöktes och beslut som tagits i enskilda fall studerades, dvs. alla ansökningar som fått avslag eller beviljats från åren 1994-07-01 - 1995-06-30, 1998-01-01 - 1998-12-31, samt 2002-01-01 - 2002-12-31. Även de beslut som har överklagats till tingsrätten (TR) motsvarande år studerades. Även proposition 1993/94:123 om införandet av skuldsaneringslagen har beaktats, samt litteratur och offentligt tryck. Den genomsnittliga skuldsaneringssöknande gäldenären i Östergötland är en kvinna i 40-årsåldern, som har ca 500 000 kronor i skulder som hänför sig till bland annat försäljning av fastighet eller bostadsrätt och skulder från postorderköp. Lagens syften verkar uppfyllas, både syftet att vara borgenärsgynnande och syftet att vara ekonomiskt rehabiliterande. Det är svårt att hitta enskilda faktorer som avgör om skuldsanering kommer att beviljas eller inte. Det som går att säga är att om gäldenären har brustit i att försöka infria sina betalnings...