Skelettet

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Skelettet är en kroppsdel med mycket ben. Den finns under all hud. Skelettet har många delar som t.ex. ryggraden, skallen, bäckenet m.m. Skelettet har 206 ben. De benen hjälper oss att röra oss, gå och stå. Om vi inte hade skelettet skulle vi bara vara en hög av massa hud och organ. Det tog tusen år för människan att komma på hur skelettet var uppbyggt. Det finns 29 ben i skallen, 32 i varge arm, 31 i varge ben och 25 i bröstkorgen. Skelettet skyddar känsliga organ. Bröstkorgen skyddar hjärtat och lungorna. Skallen skyddar hjärnan. Det finns olika sorters ben. Stora, små, platt… Benen består av: Mineraler, kalk och fosfor. Fosfor gör benen hårda. Äggviteämnena gör att benen fjädrar lite och inte går av lika lätt. Benen är ihåliga. Gul märg finns i de långa benen i mellanpartiet. Det finns röd märg i de ändarna av långa benen, i revbenen och en del platta ben. De vita och röda blodkropparna bildas i den röda märgen. Ett barns ben är inte färdiga när barnet föds. Benen består fortfarande av brosk. Barnet har inte utvecklat handledsbenen än då. Det är bara två ben som är klara. När man är tolv år är alla benen klara och hårda. Skallen och bäcken består av små ben. Tillslut är skallbenen
hopvuxna till ett enda, lika så bäckenet.


Benens ben

Det är benen vi går med. Lårbenet sitter fast i bäckenet i en gångjärnsled som gör att vi kan gå. Vi kan dra benet jättehögt fram och jättehögt bakåt. Snabbt går det också! Trotts att det är en kulled kan vi inte ta benet så mycket sidled. Det behövs inte så den fungerar ungefär som en gångjärnsled. Lårbenshuvudet är format så att det passar in i bäckenets sida.
Benet består av tre ben plus knäskål. Sken och vadbenet sitter fast i foten med en gångjärnsled som sitter fast i lårbenskondyler som sitter fast i bäckenet. Lårbenets kondyler är ändarna på lårbenet som sitter fast i skenbenets grunda ledgropar. Det är inte vadbenet som bär upp kroppen utan skenbenet. Vadbenet är ett tunt ben som är ett fäste för musklerna som rör på foten. Skenbenet är däremot kroppens näst största ben! Det har ett smalt, ihåligt skaft precis som lårbenet, fast skenbenet är trekantigt i genomskärning. För att vi skall kunna gå måste alla muskler jobba för att vi skall få balans.


Armens ben

Armen sitter fast i skulderbladet. Skulderbladet har små korpnäbbsutskott som går över armen så att den blir stadigare. Armen består av tre ben: överarmsbenet (som sitter fast i skuldran), strålbenet och armbågsbenet. Strålbenet och armbågsbenet sitter fast i handloven och armbågsleden. Armbågsleden är en gångjärnsled, vilket betyder att du inte kan ta underarmen åt sidorna. När du vrider handen så vrids också armbågsbenet och strålbenets ändar mot varandra.


Handen

Handen har fem rörliga fingrar. Varför just fem vet man inte. Tummen kan röra vid alla fingrar. Det är det som gör oss så händiga. Det finns åtta ben i handloven, fem ben som kommer efter handlovsbenen, fem ben efter dom benen, fyra efter dom och fem längst ut. Tillsammans finns det 27 ben i handen. Dom största benen i banden är dom som kommer efter handlovsbenen. Tummen har bara tre ben för att den är kort och ska vara kort. Alla benen i handloven rör sig vid varandra. Det finns muskler i underarmen som styr fingrarna.


Foten

Det finns 26 ben i foten. Dom största benen i foten sitter längst in och heter hälbenet och språngbenet. Fotknölarna hör egentligen till benet. Dom sitter runt språngbenet. Detta blir en gångjärnsled så att vi kan röra foten. Mellanfotsbenen är dom längsta benen. Redan där så delar sig foten på fem tår. Så egentligen så är tårna ganska långa. Längst in, där foten börjar, så kommer först vristens ben. Sen kommer mellanfotsbenen och längst ut tårna (tåben, talanger). Stortån ligger bredvid de andra tårna för att få en bra fjädring. Vi får också en bättre balans då. Det är inte alls meningen att man skall ta i saker med fötterna. Dom är gjorda så att man kan gå och stå. I skillnad mot schimpansernas tår så är de korta och styva. Schimpanserna har långa och böjliga tår speciellt gjorda för att klättra i träd.


Bäcken

Kvinnans bäcken är mycket bredare än mannens. Det är för att underlätta födandet. Ögonhålornas kanter är kraftigare hos kvinnan än hos mannen.


Skallen

Benen i skallen kallas kraniet, och skyddar hjärnan. Orsaken av att vi måste ha hjälm är för att kraniet är tunt och tål inte hårda slag. Därför är det lag på att ha hjälm.

Störst och minst

Det allra minsta benet i kroppen är stigbygeln. Den är 3mm stor. Den sitter i örat.

Det största benet i kroppen är lårbenet. En vuxen persons lårben kan väga omkring 1kg.



Bröstkorgen

Bröstkorgen är en korg av ben som skyddar hjärtat och lungorna och en del viktiga organ. Den sitter ovanför magen och är gjord av ben som heter revben. Om vi får ett hårt slag i magen så skyddar bröstkorgen hjärtat och lungorna. Det finns tolv par revben. Längst fram sitter bröstbenet. Revbenen sitter bara litet löst fast i ryggraden f...