Julius Ceasar

18 röster
43255 visningar
uppladdat: 2005-02-11
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
År 100 f. Kr föddes en lite pojke vid namn Gajus Julius Ceasar. Han kom att bli både älskad och hatad, han gjorde många bra, och säkert minde bra saker, han gjorde i alla fall något som kom att göra honom känd, han tog makten över Rom.

Ceasar kom från en gammal, och högaristokratisk familj. De ansåg sig härstamma från de gamla kungarna från Alba Longa, Roms moderstad, som i sin tur härstammade från Aerias, Roms stamfader, ledar över återstående trojaner efter trojanska kriget. Han var i sin tur son till Venus (grek, Afrodite.)
Sönerna från de finare familjerna reste ofta till Grekland för att studera, det gjorde också
Ceasar. Han reste först till Aten, för att lyssna och lära av de gamla filosoferna. Efter sitt besök i Aten resten Ceasar till en berömd skola på ön Rhodos, för att studera latin och talekonst. Han lärde sig också en annan sak som kom att ha stor betydelse senare i hans liv, att utnyttja fiendens svagheter.

Ceasars stor dröm var att bli politiker, precis som sin far. Ceasars politiska bana startade när han år 63 f. Kr ställde upp i valet som överstepräst ”pontefix maximus”, och fick tjänsten. När han slutat som överstepräst, blev han i stället guvernör i provinsen Spanien, och styrde väl. Ceasar insåg snabbt att det var bra att göra sig populär bland folket, för att ha en chans i senaten, för det var ju dit han ville. Han befann sig ofta på Forum Romanum, ett stort torg i Rom, där folk lätt kunde komma till tals med honom. Efter en tid fick han sin första tjänst som senator, och han fortsatte att göra sig vän med folket. Ceasar bjöd på storartade och påkostade fester och cirkusar, allt för att köpa röster. De förnämare bjöd han på fina middagar.
Strax efter att Ceasar tillträtt tjänsten som senator allierar han sig med två män, det är
Crassus, Roms rikaste man, och fältherren Pompejus. Tack vare denna allians och alla pengar, blev Ceasar en av två konsululer, som ansågs vara Roms finaste ämbete.
Fr.o.m. år 58 f. Kr blir Ceasar, utan egentlig militärisk bakgrund, militärbefälhavare i Gallien, nuv. Frankrike och norra Italien. Under sin tid som militärbefälhavare erövrade Ceasar Gallien, besegrade Germaner och gjorde en avstickare till Brittanien. Ceasars alla framgångar oroade senaten i Rom, kanske skulle han komma att utgöra ett hot mot dem.
Alliansen mellan Ceasar, Crassus och Pompejus började nu falla samman, Crassus hade dött, och Pompejus hade svikit Ceasar, och gått över till senatens sida. Nu kallades Ceasar tillbaka från sitt uppdrag som befälhavare, meningen var att han skulle tillbaka till Rom, men Ceasar var av en annan åsikt. Han vägrade helt enkelt, och samlade sin armé, och Crassus överblivna män och begav sig för att inta Rom.
År 49 f. Kr lät Ceasar sina arméer gå över floden Rubicon, som utgjorde gränsen mellan hans provinser och det egentliga Italien, och marschera mot Rom. Det var i det ögonblicket Ceasar uttalade de kända orden ”Alea iacta est” – ”tärningen är kastad”, de orden hämtade Ceasar ur en grekisk komedi, så de var alltså inte hans egna. Precis som vi citerar ur filmer, och tv-serier, citerade romarna ur skådespel. När Ceasar ledde sina trupper in i Rom, bröt han mot lagen, det var nämligen förbjudet att föra med sig sina trupper in i Rom, senaten var rädda för att någon en dag skulle komma med sina trupper och inta Rom, precis som Ceasar nu gjorde.
Nu utbröt ett inbördeskrig, den lagliga regeringen och Ceasars före detta kompanjon, Pompejus, flydde till Balkan. Under de närmaste åren besegrade Ceasar sina motståndare på Balkan, i Spanien, och i Afrika. År 48 f. Kr besegrade Ceasar Pompejus, i Faros i nuv. Grekland. Pompejus flydde till Egypten, där han trodde sig ha vänner, men så var inte fallet och Egyptierna lät snart mörda Pompejus. Även Ceasar hade begett sig till Egypten, där träffade han Cleopatra, som var kandidat till tronen i Egypten. Ceasar lade sig snabbt i tronstriden och efter ett tag satt Cleopatra säkert på tronen, hon födde även en son som Ceasar var far till. När han efter alla segrar återvände till Rom, utropade han sig själv till diktator på 10 år. ”Veni vidi vici” – ”jag kom, jag såg, jag segrade”, är också ett välkänt citat utav Ceasar, de orden uttalades när Ceasar besegrat kung Farnakes i Zela i mindre Asien, detta var år 47 f.Kr.
Ännu en gång återvände Ceasar till Rom och utropade sig själv till diktator, men denna gång på livstid. Ceasar stod nu i spetsen för Roms regering. Detta varade bara några få år, men Ceasar hann göra mycket, han utökande antalet högre ämbetsmän, rekryteringen till senaten breddades, både geografiskt och socialt, nya städer anlades, ny kommunalstiftning infördes, det gjordes omfattande ombyggnader av Forum Romanum, han skrev en bok, vann den hedervärda Eklövskransen, för sin tapperhet i striderna i Asien, och införde den Julianska kalendern. Den nya kalendern infördes år 46 f. Kr och var baserad på solen, och inte månen som den gamla kalendern var. Detta medförde att året blev 365 ¼ dag långt, för att justera kvartsdagen infördes en skottdag var fjärde år. Som belöning fick Ceasar ge namn åt månaden Quintilis, den fick heta Julius i stället, och på svenska blir det juli.
Även om Ceasar säkert var omtyckt av många, så fanns det de som inte alls ville se honom vid makten, senaten tillexempel. Den 15 mars år 44 f. Kr gick Ceasar till ett sammanträde i senaten. Han gick dit, trotts att han blivit varnad om att hans liv var i fara, och precis när Ceasar nått sin plats i plenisalen kom en man fram till honom för att ställa en fråga, men Ceasar han aldrig svara, för mannen stack ned Ceasar med en dolk på det viset hade senaten fått bort Cesar från makten, de hade mördat honom. Många av senatorerna var Ceasars före detta vänner, men främst politiska motståndare. Den mest kända, i båda kategorierna är Markus Brutus, precis innan Ceasar dog lär han ha sagt ”Et tu Brute” – ”Även du min Brutus”. Efter Ceasars död varade ett 13 år långt inbördeskrig som inte slutade förens hans adoptivson Augustus tog makten.
Orden kejsar, tsar och Kaiser kommer från namnet Ceasar. På latin uttalas Ceasar kajsar, vilket är väldigt likt det tyska ordet Kaiser, som på ryska blir tsar och på...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Julius Ceasar

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Inactive member 2006-03-21

    Kan tycka att det är ryckigt s

  • Inactive member 2007-04-22

    måste bara säga att ceasar ald

  • Inactive member 2009-05-16

    bra :)

Källhänvisning

Inactive member [2005-02-11]   Julius Ceasar
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=3692 [2024-03-28]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×