Kvinnornas Athen

1 röster
9223 visningar
uppladdat: 2005-03-10
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Inledning

Mannen arbetar utåt, för att förkovra sin egendom till fromma för sig och sina arvingar, kvinnan ´parasiterar´ på hans arbete o latar sig.
Kvinnans situation genom tiderna har bestämts av det faktum att hon föder, ammar och fostrar barnen. Hennes biologiska funktion har påverkat hennes arbetssituation. Småbarnspassning lät sig knappast förenas med långväga förflyttningar för storviltsjakt eller handelsresor. Kvinnors arbetsområde låg alltid någonstans inom den husliga sfären. Alternativen till äktenskapet och underordnad mannen var klosterlivet eller att helt enkelt leva utan någon familj alls, som t ex prostituerad eller slav. Livet var inte lätt att leva under antiken och ännu tuffare för kvinnorna.
Kvinnans arbete är jämförbart med vår tids hemmafru. Har det egentligen skett någon förändring med kvinnans ställning?
Arbetet inom fyra väggar som utan växelvis stimulans, i obemärkelse och isolering monotont fortsätter utan uppehåll. Ett tufft jobb som än idag tycks vara underskattat av många.
Medan en väluppfostrad familjepojke omsorgsfullt förbereds för en politisk kommande karriär genom tidiga år av undervisning, satt flickan hemma vid mamma och lärde sig matlagning, sömnad, väva och hålla tyst när männen talade. Visst gjorde han också sin beskärda del, men eftersom männen dominerar tillräckligt under historiens gång ska fokus i denna text försöka läggas på motparten. Till skillnad från idag sågs äktenskapet sällan som något ömsesidigt, släktlojaliteter och politiska relationer stod oftast högst i avgörande.



Metod
Genom läsning av Women’s lib i Aristophanes Athen vill det i denna skrivelse framgå hur kvinnosynen och privatlivet för antikens/medeltidens kvinnor såg ut.

Äktenskapet
Äktenskapet ansågs inte som något förbund att anknyta till kärlek, vilken släkt man tillhörde och möjligheten till politisk makt genom giftermål var några av de prioriteringar som gjordes. En mans främsta intresse när det gällde giftermål var att få en hustru som kunde föda honom lagliga manliga medborgare och arvingar. Om kvinnan födde flickebarn fick de inte sällan sämre kost och blev inte alls intellektuellt stimulerad som pojken. Men i hemmet fanns även slavar- för dem som hade ekonomin till detta naturligtvis. Hennes uppgift var att delta i slavarnas arbete och övervaka dem. Samtidigt blev hon övervakad av minst en slavinna. Hustrun skulle ta hand om barnen och så småningom sattes pojkarna i skolan medan flickorna stannade hemma med mamman för att lära sig diverse hushållssysslor.

Världarna skiljer sig alltså åt markant- mannen skall stimuleras politiskt och tas om hand. Kvinnan är och skall förbli outbildad och outvecklad (Gynaeceum). Hon var omyndig från födseln till det hon dog, så förmyndaren stod för böter och straff. Hon förbereddes i stort sett för dagen hon skulle giftas bort. När väl denna dag kom löste familjen en hemgift som motsvarade faderns egna sociala status och försörjning . Vid skilsmässa återgick hemgiften till hustruns familj för att underlätta framtida äktenskap. Dock kom hon aldrig att bli jämlik mannen i det syftet att om hon var faderlös och ogift låg det hennes närmsta manliga släktingar skyldiga att försörja henne. Man kunde då besluta för att gifta bort kvinnan till hennes farbror eller kusin, men hennes sociala och ekonomiska ställning var i alla fall säkrad. Hon var också pga. ungdom (ca 12-15 år), obildning och oerfarenhet redan då underlägsen sin man som oftast var minst dubbelt så gammal, välutbildad och hade praktiska erfarenheter av det politiska livet.

Men kvinnan hade ändå viss auktoritet i hemmet – det var ju ändå hon som vistades där mestadels av tiden. Hon anförtroddes nycklar till förrådsrum och hade uppsikt över slavarnas hushållsarbete. Eftersom mannen sällan var hemma hade hon friheten att sköta och ställa hemmet i stort sett efter eget tycke. Alla hustrur hade dock inte (o)turen att hållas till hemmet. De fattigare människorna bodde oftast i trånga och mörka hus där det var lättare att arbeta utomhus, dessutom behövdes deras arbetskraft på fälten och hos djuren och ibland blev de t o m tvungna att hoppa in för mannen på marknaden för att sälja tyger och kläder. Även om försäljerskor ansågs oärliga var detta vanligast när männen var ute på krigståg eller andra svårigheter.
I återkommande av litteraturen jag läst finns ett visst kvinnoideal. Kvinnan är vacker, med släpande kjol och långt hår, en god husfru och mild till lynnet. Husflit och hemslöjd var det självklart att kvinnan skulle syssla med i samband med hushållets skötsel. Det fanns särskilda vävstugor, där kvinnorna hölls med sitt hantverk.
Och även om kvinnan blev bortgift betyder inte detta särskilt stort miljöombyte. Hon blev i princip tagen från en isolerad miljö till en annan. I den aristokratiska sociala kretsen frodades idealet av hemmafrun; idealet där de fostrats till att inte fråga, att inte undra, att inte höra och att inte se. Som småflickor skulle de hålla tysta när andra talade och jag ser ingen annan jämförelse än med slavar, bara det att hustrun hade vissa tryggheter - en lyxslav helt enkelt..
De spartanska kvinnorna tycktes trots omtalad sträng livsstil inte vara riktigt lika hårt hållna som de atenska. Här skilde sig flickornas fostran mindre från pojkarnas. De fick friheten att ägna tid åt fysiska aktiviteter så som brottning, löpning, diskus osv. Man ville att kvinnorna skulle föda fram starka och friska barn, så kvinnorna syntes inte sällan ute bland religiösa ceremonier i sällskap av stadens unga män.


klosterlivet/kyskheten
Kvinnan kunde eftersträva det som kallades jungfrudomens krona. Kyskhet och avhållsamhet har i de flesta kulturer använts som medel till att nå större mental styrka. Så var även fallet i romerska riket. Under kristendomens tidigaste utbredning använde sig de första kristna av kyskheten som medel i kampen för sin tro. I synnerhet kvinnor tillhörande rika romerska ätter använde sig av kyskhet som medel för att härda sin självständighet mot ätten bestämmanderätt över deras egna liv. I o med detta blev kyskheten en symbol för den styrka som kommit till den del där man övergått till den nya läran.
Detta sätt att nå mental autonomi övertogs av munkarna när kristendomen blivit statsreligion.
Munkarna avstod världens rikedomar och ättens band. Hans liv i avskildhet jämfördes med martyrens och ansåg därför få hög status. Kyskheten och jungfruligheten gav munken och nunnan en fysisk integritet samtidigt som det utgjorde förutsättningen för utvecklandet av själslig styrka i det fortsatta livet i klostret. Där bestod detta i att fasthålla kyskheten i förhållande till fantasier och frestelser från omvärlden, dock sattes viljan på prov under munkarnas studieresor där övertrötthet och dålig mathållning oftast medförde fantasier och halvslummer med sexuellt innehåll.

Friheten nunnan hade att erhålla i förhållandet till livet utanför klostret kan ersättas med kampen mellan de två inre naturerna - den tidsbundna och den eviga. Kyskheten gav inte bara själslig styrka utan även renlighet jämbördigt med änglarna.*

Kunskapens träd
Herren Gud tog människan och satte henne i Edens trädgård att bruka och vårda den.
Herren Gud gav detta bud: "Du får äta av alla träd i trädgården utom av trädet som ger kunskap om gott och ont. Den dag du äter av det trädet skall du dö."

Syndafallet
Ormen var listigast av alla vilda djur som Herren Gud hade gjort. Den frågade kvinnan: "Har Gud verkligen sagt att ni inte får äta av något träd i trädgården?"
Kvinnan svarade: "Vi får äta frukt från träden, men om frukten från trädet mitt i trädgården har Gud sagt: Ät den inte och rör den inte! Gör ni det kommer ni att dö."
Kvinnan såg att trädet var gott att äta av: det var en fröjd för ögat och ett härligt träd, eftersom det skänkte vishet. Och hon tog av frukten och åt. Hon gav också till sin man, som var med henne, och han åt."

Ut ur paradiset
De hörde Herren Gud vandra i trädgården i den svala kvällsvinden. Då gömde sig mannen och kvinnan bland träden för Herren Gud.
Han svarade: "Jag hörde dig komma i trädgården och blev rädd, eftersom jag är naken, och så gömde jag mig."
Herren Gud sade: "Vem har talat om för dig att du är naken? Har du ätit av trädet som jag förbjöd dig att äta av?"
Mannen svarade: "Kvinnan som du har ställt vid min sida, hon gav mig av trädet, och jag åt."
Till mannen sade han: "Du som lyssnade till din hustru och åt av trädet som jag förbjöd dig att äta av, förbannad skall marken vara för din skull. Med möda skall du hämta din näring från den så länge du lever,
Herren Gud sade: "Människan har blivit som en av oss, med kunskap om gott och ont. Nu får hon inte plocka och äta också av livets träd, så att hon lever för alltid."
Och Herren Gud förvisade människan från Edens trädgård och lät henne bruka jorden varav hon var tagen.
Han drev ut människan, och öster om Edens trädgård satte han keruberna och det ljungande svärdet att vakta vägen till livets träd.


Summan är alltså att läran om syndafallet förmedlar att alla människor är födda i synd till följd av Eva & Adams handlingar i paradiset, och att människan skulle sträva efter rening från denna synd. Genom bikt, botgöring, böner och donationer kunde man undvika att hamna i skärselden, den plats där själen renades. Ur religiöst perspektiv har ju mannens sädesvätska och kvinnans menstruationsblod setts som något orent, man har använt ordet fasta till den religiöst betingade avhållsamheten där detta kan tolkas som en reningsprocedur. Munkar och nunnor var renlevnadsmänniskor till det extrema, visst skilde sig de olika ordnarna sig åt men här fanns knappast plats för fantasier och nöjen även om det kunde finnas undantag vad gällde fasteföreskrifterna och menstruationen (som betraktades som en naturlig sjukdom).
Jungfruligheten det oblodiga martyrskapet som gav styrka, och ängelns liv som gav renhet från synd sammanstrålade till jungfruns höga position och anseende. Klostren i sin egenskap av representanter för den perfekta kristna fromheten var symbol, ideal och förebild för alla människors strävan till ett sant kristet liv.
Jungfrun hade alltså sitt kyskhetslöfte och dessutom vara den ideala kvinnans förebild på många sätt och vis. Hon skulle vara stabil i sinnet, mogen, hederlig och rättvis i sitt handlande. Föra sig i gång och agerande på ett jämt och diskret sätt. Kärleken till Gud glöder genom hennes vänliga men allvarliga ögon och den himmelska kärleken identifieras med böner och löften. Idealet har bestämma kvinnors uppfostran och undervisning i kommande framtid än vad motsvarande (munken) fått göra för männen. Samtidigt var dessa förmaningar till önskvärda mål, varje syster och individ fick göra sitt absoluta bästa för att leva upp till dessa.


Sexualitet
Lössläppthet var något som var förenat med stora risker. Överklasskvinnorna som var de mest isolerade var enligt Euripides’ Phaedra de som gav signalen om detta. Männen gifte sig sällan innan ca 30 års ålder och ogifta män hade inga andra att gå till än prostituerade och slavar. Eftersom det rådde underskott på kvinnor hade man en lösning; delade kvinnor, dvs prostituerad, slavar, hetärer osv. En äkta man hade enligt lagen rätt att förskjuta hustrun om hon var otrogen och rätten att döda hennes älskare om han tog dem på bar gärning. Mannen däremot hade tillåtelse att umgås med prostituerade, t ex slavar var ju tvungna att tjäna sina herrar eller t om hans vänner.
Otrohet dvs. äktenskapsbrott ansågs som många gånger värre än våldtäkt. Straffet för våldtäkt var förvånansvärt nog mildare än för det rena förförandet eftersom detta ansågs antyda till ett långsiktigt mål mot mannens egendom och hushåll. Hade hustrun begått äktenskapsbrott och blivit dömd för detta hade mannen rätt att begära skilsmässa, och hon riskerade att bli socialt utstött. Mannen var vid våldtäkt, att betraktas som den skyldiga och aktiva parten medan kvinnan var passiv.
Vanliga kvinnor fick inte delta i sällskapslivet. Detta gjorde hetärerna som fungerade som en slags mellanting mellan prostituerade och sällskapsdamer. De kunde tjäna stora pengar då de uppträdde med sång och dans, var till bord med männen och deltog i konversationer. Hetäryrket utfördes troligtvis till majoriteten av metoiker - kvinnor som inte var statens medborgare. Sedan fanns det också konkubiner, en slags älskarinnor, eller kurtisaner, "finare" prostituerade som männen "använde" utan att tänka på hustrun. Eftersom det var förbjudet att en atensk man gifte sig med en utländsk kvinna var det något svårare för henne att klara sig. Om dessa ändå levde i liknande förhållande kunde hon när som helst bli utslängd till förmån för en atenska.


Diskussion
Kvinnornas liv i Aten ser ju ganska blek och livlös ut i jämförelse med mannens möjligheter till utveckling, men som påpekas i Sarah B. Pomeroy’s bok är det relativt svårt att avgöra huruvida kvinnorna som levde mitt i detta var lyckliga eller inte . Medborgarna var skyddade av lagen och hade den ekonomiska tryggheten hand i hand med att dennes barn skulle bli en fullvärdig medborgare.

Naturen har säkert inte tänkt sig man och kvinna som fullständigt lika. Några skillnader finns säkert utöver det som har med reproduktion att göra. En specialisering skulle göra den ena eller den andra bättre lämpad för en viss uppgift. Det vore slöseri av naturen att inte utnyttja detta. Samtidigt är vi individer och spridningen dem emellan är större än just mellan manligt och kvinnligt i största allmänhet.
Samhällena är förstås olika, det skiljer ju ca 2000 år! Kulturen är så gott som alltid manligt dominerad, något enstaka undantag finns idag och förefaller också ha funnits tidigare..
Idén att bekanta sig med sin motpart för hennes egen skull finns inte.
I många våldtäkter spelar offrets identitet inte någon särskild roll för den som begår övergreppet. Ofta finns en egendomlig kombination av längtan, besvikelse, otålighet, okänslighet. Kyskheten spelar den roll att stärka psyket - men till vilken nytta i slutändan? Om alla var ute efter ”Det goda Livet efter döden” skulle ju ingen fortplanta sig. Fast det kan tyckas något banalt att resonera så. Att stänga in sig i ett kloster och dra upp gylfen verkar för de flesta idag inte som ett alternativ, men det är absolut inte ovanligt. Men kvinnor var och är fortfarande idag på sina håll hårt hållna, visserligen på laglig väg under antiken, men övergrepp och kränkande handlingar kan det inte undgå någon att det fortfarande sker. Intressant aspekt är också hur just det feminina könet blivit objekt för underkastelse.
Det är i äktenskapet förbjudet för båda parter att vara otrogna, men mannen erbjuds samtidigt alternativ till sin egen hustru, vilka inte tolkas som otrohet i den bemärkelsen.
Visserligen var också hon berättigad till skilsmässa, och även om mannen hade rätt att döda undgår mig inte tanken att mannen speglas gentemot kvinnan som ett objekt där lust o fägring aldrig kan ta slut.

I första Moseboks andra kapitel berättas hur Herren skapade kvinnan från mannens revben. Kvinnan blev till för mannens skull eftersom allas vår Herre resonerade på det sättet att –”det är icke gott att mannen är allena. Jag vill göra honom en hjälp, en sådan som honom höves”

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Kvinnornas Athen

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2005-03-10]   Kvinnornas Athen
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=3726 [2024-03-28]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×