Medeltiden Instuderingsfrågor

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Medeltiden

1. Ange tidsinledning av medeltiden samt vad som utmärker varje tidsperiod.

Svar: Den äldre medeltiden mellan 400-1000 inleds med en period av kulturell och ekonomisk nedgång på flera håll i Europa.

Högmedeltid mellan 1000-1300 når den medeltida kulturen i Europa sin högsta utveckling. Då uppodlas stora områden, blomstrar stadslivet, görs en rad betydelsefulla uppfinningar, och uppförs byggnader som hör till dem arkitektoniska mästerverken –katedralerna

Sen medeltid under 1300talet försämras ekonmin. Digerdöden, jordbruket går tillbaka, leder till en kraftig folkminskning.


2. Redogör för den arabiska folkvandringen.Orsaker, förlopp och effekter .

Svar: På 600 talet började araberna svepa fram över dem omgivande länderna. De erövrade Syrien, Palestina och Egypten. I öster införlivades Persien med arabernas välde. I väster ryckte dem fram längs Nordafrikas kust. År 711 gick över Gibraltar och tog spanien. De nådde ända upp till floden loire där hejdades de av frankerna året var då 732.

Det visade sig svårt för en enda man att styra det enorma riket.
Från Indus i öster till Atlanten i väster sträckte sig riket. Det tog 5 månader att förflytta sig från den ena sidan till den andra. På ungefär 100år hade araberna lagt under sig ett område , som var dubbelt så stort som hela romerska imperiet. Anledningen att araberna utvandrade var enligt vissa att det blev överbefolkat och försämrade försörjningsmöjligheter genom klimatförändringar. Men i början av 600 talet hade de olika arabstammarna enat sig, istället för att som tidigare ligga i fejd med varandra kunde de därför utvecka en betydande militärslagkraft och skicklighet.


3. Berätta om vikingatågen. Vilka skillnader kan du finna mellan vikingatågen i östliga respektiva västliga riktning och vad kan skillnaderna bero på? När och varför upphörde de?

Svar: Anledningen till vikingatågen trodde man först var överbefolkning och försörjningssvårigheter. Men nu tror man mer på att vikingarna var ute efter att handla med östrasarabvärlden.
De militära framgångarna berodde på ett svagt Europa. Skeppen var snabba och sjödugliga och kunde snabbt få ett millitärt övertag. Skeppen var grundgående och kunde landa var som helst på långgrunda kuster och ta sig upp för floder.

Vikingarna var ett mellanled mellan araber och västeuropéer. Araberna köpte pälsar och slavar i utbyte mot silver. För silvret köpte vikingarna tyger och vapen av väst. Men arabsilvret började ta slut och man hittade silvergruvor i Europa. Vikingarna förlorade sin ställning samtidigt som Västeuropa upprustades… Vikingarna stötte på motstånd som de inte kunde besegra. Dem som reste i östlig riktning byggde ett rike, och smälte med det slaviska folket.

I Väst så reste dem till frankrike och där började dem kallas normander därav normandie. Dem som reste åt väst var mera krigsfanatiker.
Danska och norrmänn slog sig ner i östra england, men det dröjde inte länge innan dem drevs tillbaka av engelskmännen.


4. Beskriv det feodala samhällets struktur. Vad var orsaken till detta systems uppkomst?

Svar: När det inte längre fanns några motståndare att kriga mot var kungarna tvungna att hitta på något som kunde kompensera och underhålla krigarna och stormännen. Så, man började ge ut jord som förläningar mot att mottagarna svor trohet till givaren. Den som tog emot länet lovade att bistå kungen med det han behövde, och det län kungen gav var mottagarens ersättning. På det sättet fick kungen trogna följeslagare som kunde hålla ordning på riket.
"Feodum" betyder län på latin, vilket är varför systemet brukar kallas feodalism.


5. Vilka tre områden blir centra för den medel tida handeln?

Svar: Nord italien, Flandern norra frankrike, Nordtysklands kustområde.


6. Redogör för Hansan.

Svar: En stor, viktig sammanslutning för att få billigare och säkrare transporter Hansan. 70 tyska städer var med. Deras koggar var mycket bra. Där de handlade satt de med i stadsstyrelsen.


7. Beskriv den medeltida staden. Utseende, styre samt befolkningsskikt.

Svar: Städer växte fram av olika ursprung. De äldsta hade i regel blivit till som kyrkliga och världsliga centralorter rötter i antikens stadsbildningar. Anslutning till feodalborgar. Handelsstäder handelsvägar möttes, flods mynningar och vadställen.

Varje stad lydde handeln. De ville bli under en feodalfurste. Städernas ekonomiska makt växte oberoende. Stadsborna ville slippa feodaladelns godtycke och ha egna lagar och feodalherrar lovade att för all framtid kunna styra sig själva. Frihetsbrev aldrig ha sin överhöghet.
Det blev ofta väpnade strider.

Städerna såg ut som fästningar. Försvaret var alltid beredda till försvar! Runt om staden fanns en ringmur ibland en vallgrav. Husen stod tätt och staden blev snabbt trång. Sedan byggde man på höjden så att våningarna sköts ut. Städerna var ofta några tusen invånare. Köpmännen gjorde det möjligt att städerna blev små ”fria”. Köpmännen tog ledningen i styret i rådet. Rådsmännen sammanträdde med borgmästaren i rådhussalen. Deras uppgifter var:
• Förhandling men furstar och andra städer
• Kontrollera hantverk och köpenskap
• Driva in skatter
• Organisera försvaret ( alla män hade plikt att medverka)
• Ordna brandskydd
• Stifta lagar
• Dömde


8. Vad var gillen respektive skrån? Vilka fördelar respektive nackdelar hade dessa system?

Svar: Köpmännen var organiserade i gillen. Ett gille var en mäktig förening med uppgift att ta tillvara på köpmännens intressen.
Hantverkarna hade typ samma skrån.organisation
För att bli skräddare måste man tillhöra skräddarnas skrån. Mästarna inom ett yrka fanns i skråt.
Gillen och skrån försökte begränsa konkurrensen och hålla priserna uppe.


9. Varför kunde kungen stärka sin maktställning på feodalherrarnas bekostnad?

Svar: För han kunde sammarbeta med förmögna borgerskapet. Han fick in pengar och kunde avlöna tjänstemänn utan att dela ut jordområden som förläning.

10. Vilka skillnader finner du mellan Frankrikes, Tysklands och Englands utveckling. Vad kan dessa skillnader bero på?

Svar:

Frankrike- I frankrike gick det feodala systemet mycket långt. Landet var uppdelat i över 50 vasaller. Vissa storvassaler hade lika stor makt som själva kungen. Men kungen erkänndes ändån som länsherre.
Framgångarna i kriget mot England fick den franska kungen större tillgångar till pengar. Steg för steg kunde dem franska kungarna öka sin makt

England- I england fördes inte deodala system i samma utsträckning som i frankrike. Då norrmanderna tog england i besittning behöll Vilhelm Erövraren ett stort landområde för sin egen räkning. Och delade upp som län åt normandiska riddare och kyrkan .
Den Engelske kungen Johan , han förlorade i början av 1200 talet sina besittningar i frankrike till fansmännen. Då han senare försökte att stärka sin makt gjorde adeln uppror och kungen tvingades år 1215 att sätta sitt namn under det stora frihetsbrevet, Magna Charta. Kungen skulle nu lyda under lagen.
Feodaladeln stärkte alltså sin ställning medan kunga makten begränsdades. Under 1200 talet började en församligng som kallades parlamentet att ta form.
Med tiden fick parlamentet rätt att tillsammans med kungen delta i beslut som rörde skatter och lagar.

Tyskland- Otto den stora som vad tysklands kung i tyskland lät han påven sätta kejsarkronan på sitt huvud. Han hade goda kontakter med Kyrkan.
Segslitna stirder utanför Tyskland gjorde att innehavarna av kejsarkronan försummades och det inre politiska arbetet och fick svårt att hävda sig mot vasallerna. Iställtet kunde feodalfrusterna stärka sin självständighet. Den centrala makten i Tyskland försvagades tvärtemot vad som skedde i England och Frankrike.


11. Redogör för hundra årskriget. Orsaker, förlopp samt slutresultat.

Svar:

Den långa konflikten mellan England och Frankrike som varade mellan år 1337 och 1453 kallas Hundraårskriget. Under det här kriget stödde många av den franske kungens storvasaller England, och därför var det lika mycket ett inbördeskrig som ett krig mellan de två stormakterna.
Orsaken till kriget var just konflikter om den engelske kungens län i Frankrike. Motsättningarna gällde också Flandern, som var ett län under den franske kungen men hade starka ekonomiska band med england. Flandern var den viktigaste marknaden för engelsk ullexport.
På 1420 talet såg det ut som frankrike skulle gå under. Då träde bondflickan Jeanne d’arc fram. Hon förklarade sig vara sänd från av gud för att rädda frankrike. Den 18 åriga flickan lyckades förmå den franske kungen att ge henne befäl över en större trupp styrka. Staden orleans befriades och en engelsk arme drevs på flykt. Hon tillfånga togs senare av engelsk männen som brännde henne på bål.

Under Hundraårskriget började kanonerna användas, och mot slutet av kriget var de riktigt effektiva. Krutet hade gjort sin entré. Kanon användes framför allt till att skjuta sönder höga murar.


12. Beskriv den kristna kyrkans organisation, splittring samt konflikt med den värdsliga makten.

Svar:

Då det rommerska riket gick under, levde kyrkan med sin orginisation kvar och förde iden om en internationell gemenskap vidare.
Rom som i sekler hade varit världens politiska medelpunkt framstod nu med påven i spetsen som andligt centrum i det kristna Västerlandet. Kyran tog så småning om över romarnas språk latinet som därmed blev väst världens internationella språk lång tid framåt.
Kyrkan hade rätt att utkräva en särskild skatt samtidigt som de ökade sitt jordinnehav. Många donerade mark till kyrka för att prästerna skulle läsa mässor för avlidna anhöriga.

Den bysantiska kyrkan ansåg att den representerade den rena formen av kristendomen och kallas därför otrodoxa- den rena. Förhållandet till den romerskatolska kyrkan blev med tiden alltmera spänt och år 1054 blev brytningen fullständig.


13. Berätta om klosterväsendets framväxt, organisation och betydelse.

Svar: Redan på 300-talet bildades kloster av kyrkans män som ville ha fristäder där man kunde dra sig undan från ”världens ondska”. Klostren fungerade som avskilda kollektiv där munkar och senare nunnor kunde leva och ägna sig åt att tjäna Gud. Munkarna, de manliga klosterinvånarna och nunnorna, de kvinnliga klosterinvånarna hade oftast egna kloster även om det förekom kloster där de levde i varsin avdelning av klostret.

Klostren fungerade också som kunskaps och forskningscentra som spred kunskap om jordbruk och nya verktyg till folket. Genom donationer i mark och pengar från olika mäktiga män som ville hålla sig väl med klostren eller tacka Gud för något och genom förtjänster från handel med klostrets egenproducerade varor blev klostren ofta mycket rika. Samtidigt levde munkarna och nunnorna i askes och fick inte mer än vad de precis behövde för att leva drägligt men inte lyxigt. Vissa kloster tjänade också mycket pengar på pilgrimer som kom för att göra bot för någon synd eller frivilligt för att se olika reliker från helgon och besöka deras gravar och betalade för att få logi på klostren och donerade ofta också stora summor om de var rika.

Ofta lät klostren traktens folk arrendera deras gårdar och tjänade då mycket pengar. Ibland lät de istället en del av jorden skötas av klosterbröder som befriades från en del av de kyrkliga plikterna och istället fick ägna mer av sin tid åt praktiska uppgifter. För att öka sin effektivitet och vinst införde klostren många nya uppfinningar på sina gårdar som sedan spreds vidare. Klostren lärde bland annat ut hur man kunde mala säd och såga trä med hjälp av vatten och vind och hur man kunde öka dragdjurens effektivitet med bättre selar och plogar.

Klostren tillhörde nästan alltid klosterordnar i väst medan de i öst lydde direkt under den lokala biskopen. Anledningen till att kloster nästan bara grundades av ordnarna var att det krävdes tillstånd att öppna kloster från påven, vilket nästan bara de etablerade ordnarna fick också var det svårt att grunda ett kloster om man inte hade munkar eller nunnor som var erfarna och visste hur man organiserade och byggde upp ett kloster.


14. Ange skillnaderna i Romerska respektive Gotiskstil.

Svar: Romerskaa stilen – under 1000 talet byggdes kyrkorna i romersk stil, därför att sammbandet med den romerska arkitekturen är tydlig. Murarna måste göras mycket stabila så att inte takvalven med sin tyngd skulle pressa dem utåt.

Gotiska stilen – Under hälften av 1100-talet skapade frankrike en ny byggnads stil som inte knöt an till den romerska kulturen. Valven höjdes och bildade en spetsig i stället för en rund båge. I kyrkorna blev det därför ljusare och luftigare änn dem romerska modellen.


15. Redogör kortfattat för korstågens orsaker, förlopp samt effekter.

Svar: Under den senare delen av 1000-talet var det inte längre riskfritt att ge sig ut på pilgrimsfärder till Jerusalem. Ett turkiskt folk som kallade sig seldjunker hade erövrat Jerusalem år 1071, de var barbarer som ofta plundrade och dödade pilgrimer som korsade deras väg. I Europa blev man mycket upprörd över att otrogna styrde det Heliga landet och att pilgrimerna inte längre kunde få frid under sina besök där. En påve vid namn Urban den II predikade för ett korståg som hade som syfte att driva ut muhammedanerna och lägga det heliga landet under kristet välde. Det fanns även andra orsaker till korstågen, den arabiska utbredningen hade hotat Europa och den kristna läran i flera århundraden, och innan korstågen hade den europeiska handeln haft förbindelser med fjärran östern. Handelsvägarna gick över Syrien och Palestina och när seldjunkerna tog över dessa områden avbröts förbindelsen. Korstågen var aktiva under åren 1096-1291.

Korstågen påbörjades i och med att påven Urban den II höll ett kyrkomöte i Clermont i södra Frankrike efter det att kristna pilgrimer inte kunnat utöva sina böner vid Kristi grav, eller bada i Jordans heliga vatten utan att bli utsatta för överfall och plundring av muslimer. Påven vädjade till hela kristendomen till kamp mot de otrogna, i det här fallet muslimer. Urban hade förutom religiösa orsaker även en mängd egoistiska. Han hoppades inte bara på att bli mäktigare i Västeuropa, utan även ta makten över den grekisk-ortodoxa kyrkan, han ville ena kristendomen med sig själv som ledare. Han hoppades även på att ett korståg i vilket Europeiska furstar och adelsmän skulle förenas och göra slut på alla inbördes strider. Urban den II var mycket vältalig, han garanterade att alla som deltog skulle få Guds förlåtelse, och alla som stupade skulle omedelbart komma till himlen.

Andra präster och munkar fullföljde påvens budskap och började predika u varje stad och by om korståg. Intresset blev stort, det började strömma in folk som ville ha ett rött tygskors att fästa på kläderna. En enorm folkrörelse och fanatism bildades.

De sammanlagda resultaten av korstågen mot Jerusalem var att enorma mängder pengar och liv slösades i kampen om helgedomar som saknade reellt värde och bara hade symbolisk betydelse. De lade också grunden till det hat som återfinns även numera mellan kristna och muslimer. Det enda positiva de förde med sig var att en del krig antagligen undveks i Europa då styrkorna var borta i mellanöstern och att de korsfarare som överlevde och kom hem förde med sig många idéer och uppfinningar som främjade Europas utveckling.


16. Beskriv Norden under medeltiden med hjälp av följande begrepp: Ättsamhälle, Nordens kristnand ,Rikens framväxt, Folkungatidens Sverige, Den heliga Birgitta, Digerdöden och Kalmarunionens tid.

Svar:

Ättsamhälle- Familjer som var släkt bildade en ätt och inom ätten fanns en viss egendomsgemenskap. Jorden ägdes inte av den enskilde utan hela släktens egendom. Ätten bevakade sina familjers rätt mot andra släkter.

Nordens Kristnad- Kristendommen nodde norden från tre håll. Från norra Tyskland kom den franske munken Ansgar på 800-talet för att kunna kristendommen i Danmark och Sverige. Från Öst kom dem grekiskt- otrodoxa kyrkan från Ryssland.
Kristna missioner riktade sig mest mot kungar, folket tog efter kungen så småning om.
Islutet av 1000 talet hade kristendommen segrat i sverige.

Rikens framväxt- Danmark- 900 talet hade ett danskt rike tagit form. Det danska riket omfattade södra norge och östra England. När kungen Knut den store dog föll väldet samman.
På 1200 talet satte sig danskarna i besittning av Estland. Danmarks rike höll inte länge och tyskarna tog över väldet.

Norge- Norge la under sig stora delar av sveriges landskap ( jämtland , bohuslän och härjedalen). Under 1200 talet förenade sig island och grönland med norge. Dem Norska kungarna sträkte sin makt genom att slå ner stormännens försök i olika landsändar att göra sig självständiga.

Sverige- I det medeltida sverige hade kungen mycket litet inflytande. Hans främsta uppgift var just att samordna de svenska landskapens krigsorganisationer. 1100 talet erövrade svenskarna stora områden i Finland.

Folkungatidens Sverige- På 1200-talet fick jarlen större makt. Hans uppgift var att organisera ledningen rikets vapen- och skeppsuppbåd. På mitten av 1200-talet var Birger jarl landets styrelseman. Han tillhörde folkungaätten. 1250 blev hans son Valdemar vald till kung, men förlorade tronen till brodern Magnus.
Folkungarna ville ha starkare kungamakt. Viktigt förarbete var Birger jarls lagar som gällde för hela landet: hemfrid, tingsfrid, kyrkofrid och kvinnofrid.
Makten stärktes när tung börda förman införde fasta skatter. Vedungen skulle betalas med skatt bönderna. Kungen fick dock stora inkomster.
För att kontrollera riket och organisera skatterna byggde kungamakten ett nät av borgar som fick fungera som spannmål främsta skatten varumagasin.

Den heliga Birgitta – Första svenska som vunnit stor beröm långt utanför vårt lands var en kvinna. Birgita Birgersdotter från Uppland. Hon var född i början av 1300 talet och giftes bort vid 13 års åldern, och blev en änka vid 40 års åldern. Redan som barn hade Brigita uppenbarelser. Brigittas uppenbarelser tecknades och översattes till Latin.
Vid mitten av 1300 talet fick hon en uppenbarelse att gruna ett kloster i Vadstena, som skulle bestå av en manlig och kvinlig avdelning.
1349 begav hon sig till Rom för att få påvens godkännande. Brigi...