Sorgsna dikter
52386 visningar
uppladdat: 2005-04-04
uppladdat: 2005-04-04
Inactive member
Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare.
Kommentera arbete
jag hörde vår sång
och drack mej full
minnas är silver
men glömma är guld
jag såg vår säng
och mindes vår tid
tänka ger smärta
men piller ger frid
jag tänker på natten
då du sa adjö
och min önskan
är att få dö
nu sitter jag här
besviken och yr
och kan inte få
mina tankar i styr
jag står på balkongen
och tittar ner
vägen till glömska
är allt vad jag ser
jag tittar på bilar
som rusar förbi
där under hjulen
jag kunde bli fri
jag minns dina ord
och börjar gråta
och fast det var ditt fel
jag ber dej förlåta
och kommer du inte
då vill jag dö
jag älskar dej ännu
kära, adjö!
Mannen i parken!
Det sitter en man i parken
en utslagen man i vår värld.
En vinflaska står på marken
den gör honom ännu mer tärd
Han går alltid likadant klädd
vinter, vår, sommar som höst.
Här hjälps det inte att vara rädd
för det finns ändå ingen som ger honom tröst.
Han har inga riktiga vänner, ingen att lita på
ingen vet vad den mannen känner
ingen som varken kan eller vill förstå
Den enda värme han får
är från flaskan bredvid
och när den är tom
han går för att sova och få lite frid.
En dag är det tomt i parken
vår man finns inte mer
men vinflaskan ligger på marken
den kommer att locka fler.
Fredagkväll!
Det är fredagkväll igen
och jag vet vad det innebär
du ska ut å supa igen
och det slutar med att någon
hem dej bär
Om du överhuvudtaget kommer hem
det vet jag inte än
du ringer kanske på
som vanligt kl. 5
du säger: tjenare grabben! nu är jag hemma igen
Hur många nätter har inte jag gått runt i parkerna och letat dej?
och där sitter du med ditt suparlag
och struntar fullkomligt i mej
Sen när du blivit nykter, är du åter min goa vän
du kramar mej och säger så vackra ord.
men på fredag är det samma helvete igen
då begravs allt i svartaste jord.
Ja, det är längsen detta hände
nu lever du inte mer
men jag minns än hur jag kände varje fredagkväll
som skulle följas av fler
sista gången jag såg dej
låg du gråtande i en ambulans
du låg i min famn och höll om mej
du bad med darrande läppar om en sista chans
Dagen efter dog du
du överlevde inte alla sparkar och slag du fått
och jag hoppas att där du är nu
mår du bra och har det gott.
En stor saknad!
En oerhörd tystnad
en saknad så stor
ett evigt mörker
det är i himlen du bor
Du tröstade mej när jag sörjde
du spred glädje och hopp
du var alltid glad och trevlig
jag har intalat mej att du bar...
...läs fortsättningen genom att logga in dig.
Medlemskap krävs
För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.Kontot skapar du endast via facebook.
Källor för arbetet
Saknas
Kommentarer på arbetet
-
Inactive member 2005-06-16
Jätte sorgliga men otroligt fi
-
Inactive member 2005-11-23
jättefina dikter
-
Inactive member 2006-05-14
Det är så eanastående fina dik
-
Inactive member 2007-03-05
Tack!
-
Inactive member 2007-09-05
Otroligt fin dikt "En stor sak
-
Inactive member 2008-03-17
fina dikter! men som sagt väld
Liknande arbeten
-
Inactive member
-
Inactive member
-
Inactive member
-
Inactive member
-
Inactive member
-
Inactive member
Källhänvisning
Inactive member [2005-04-04] Sorgsna dikterMimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=3836 [2024-03-29]
Rapportera det här arbetet
Är det något du ogillar med arbetet?
Rapportera