Internationell Matkultur - Nya Zeeland

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Varierande matkultur
Likasom andra länder och kulturer håller Sverige fast vid sina mattraditioner, såsom julgröt vid juletid och semlor vid fastan- den typiskt svenska husmanskosten. Förr i tiden var denna ”vardagsmat” energirik (mycket rotfrukter och grönsaker) men fantasifattig. Sedan Sverige gick med i EU och därmed tillåtit fler invandrargrupper att bosätta sig i Sverige, har matvariationen ökat drastiskt. Den svenska husmanskosten har berikats med spännande smaker och nya näringskompletterande livsmedel. Idag har ca 20 % av Sveriges befolkning härkomst från andra länder. Dessa grupper brukar samlas vid högtider för att minnas sitt hemland genom gemensam matlagning. Dessa maträtter har sedan hamnat på den svenska matmarknaden och har gett oss alternativ till husmanskosten.

Människan har alltid behövt anpassa sig till omgivningen för att överleva. Det har lett till varierande mattraditioner på olika platser, beroende på klimat och tillgången av råvaror. Nya Zeeland är samlingsplatsen för många länder och kulturer.


Nya Zeeland
När holländaren Tasman upptäckte ögruppen Nya Zeeland år 1642 bodde där maorierna, ett polynesiskt folkslag som tagit sig till Nordön (den norra delen av Nya Zeeland) på 1300-talet. När sjöfararen James Cook, Storbritannien, nästan hundratjugo år senare (1769) utforskade Nya Zeeland möttes han av ett bergigt landskap med vulkanisk aktivitet. Han har fått många platser namngivna efter sig, bland annat Cooks sund- sundet som delar Nordön och Sydön åt (de två huvudöarna). Han har även fått det högsta berget uppkallat efter sig.


Industriell verksamhet
Klimatet på Nya Zeeland är milt och gynnsamt, men under regnperioderna kan det regna mellan 500-5 000 mm, beroende på var man är i landet. Och under en månad varje år når också vindstyrkan en hastighet på upp till 100 km/h. Men vid vanlig väderlek ger detta möjligheter till ett produktivt jordbruk, som är deras största exportvara. Därifrån exporteras bland annat ull, smör, ost, majs, frukt, vete och korn. Nötkreatur är också en viktig del i exporten. Det finns många fler kor och 16 gånger fler får än människor på Nya Zeeland.


Matkultur
Nya Zeeland har en global matkultur. Mat från världens alla hörn finns representerad. Den präglas till största del av brittiska maträtter, för då James Cook från Storbritannien bosatte sig på Nya Zeeland, immigrerade människor från hela Europa, men redan då var majoriteten britter. Så traditionella, brittiska rätter som Fish´n chips går att få tag på i stort sett överallt.


Street food och kakor
Street food är ett allt vanligare ord på Nya Zeeland, då 80 % av landets befolkning bor i storstäder. Förr fanns det bara traditionell gatumat såsom hamburgare och Fish´n chips men idag säljs det mat från i stort sett hela världen. Exempel på detta är vietnamesisk pho bo, koreansk bulgogi, malaysisk laksa, filippinsk loempia, indisk tandoori, indonesisk nasi goreng, och kinesiska nudlar. Dessutom äts det chokladtårta från Wien, glass från Italien och kaffe från Grekland. Men fast att utbudet är så stort äter många på exempelvis Centucky Fried Chicken, eller andra snabbmatsrestauranger. Ja, i stort sett all mat som är stekt går hem hos Nya Zeeländarna.
En skillnad mellan Sverige och Nya Zeeland är skolmaten. I Nya Zeeländska serveras ingen skollunch utan barnen får själva ta med sig mat. I deras lunch-påsar finns oftast inte näringsriktig mat utan enkla mackor, chips och en av de vanligaste maträtterna - paj.

Därpå är de storkonsumenter av kakor. Till eftermiddagsteet och efter lunchen, ja, de har till och med speciella tepartyn- bara för kakorna och dess bakare. Och även här härstammar de flesta av bakverken från Europa. De gillar de biscuits och morotskaka och exempel på inhemska kakor är ”Coconut Ice Rosa”, ”Hokey Pokey” och ”Pavlova” – en slags marängtårta som de är mycket stolta över. Ja, de gillar verkligen kakor.


Den mångfaldiga religionen
James Cook förde även med sig den anglikanska religionen till Nya Zeeland. Idag är det den största religionen med 31 % av befolkningen. Näst största religion på öarna är presbyterianer med 20 % och strax därefter katoliker med 16 %. Det sista 6 procenten består av metodister, som i likhet med James Cook har sitt ursprung från England.
Att så många är kristna märks knappt. De är som vi i Sverige, d. v. s. inte så djupt kristna. Och de har samma traditioner bortsett från att de inte firar julafton utan bara juldagen.


Maoirerna - urbefolkningen
”Kiaóra! Jag bor i Aotearoa”. Det är maoriska och betyder: ”Hej! Jag bor i det långa vita molnets land”.
Maorierna är Nya Zeelands urbefolkning, och idag finns det ca 137 000 i Nya Zeeland, de flesta bosatta på Nordön. Det är ett gammalt folkslag som håller sig fast vid naturgudar. De är framför allt kända för sitt träsnideri men även den traditionella maträtten Hangi. Man värmer upp stenar i en stor eld som man sedan lägger ner i en grävd grop. Däri lägger man sedan korgar med bl. a. sötpotatis, grönsaker, kött m. m. Sen täcker man över med en filt och slänger tillbaka jorden. Nu ska det ångkoka i ca 6 timmar.

Vid Rotorua (på maoriska betyder det: den andra sjön) som ligger mitt i Nordön finns väldigt mycket vulkanisk aktivitet. Där lever många av maorifolket som använder sig av värmen från gejsrarna vid matlagning.


Mer i Nya Zeeland? - Kiwi
Kiwi är faktiskt inte bara en frukt utan också en fågel. Denna fågel lever endast på Nya Zeeland och är fridlyst där. Näbben är lång och smal, vingarna är mycket små, benen är korta och kraftiga och stjärten saknas helt.

Frukten är väldigt god och mycket eftertraktad för sin smak.


Måttenheter
På Nya Zeeland använder man inte litersystem utan något som kallas ounce.

1 ounce = 28.3495 231 grams

Det kan verka komplicerat men tänk dig att 1 ounce är ca 1 dl så blir det lättare att förstå.
Som tur väl är så använder de gram.


Recept
Vi har utgått ifrån tre olika maträtter från Nya Zeeland i detta projekt: ”Bondsoppa”, ”Ostpaj” och ”Söderhavssallad”. Och utifrån vad de har för råvaror har vi även bakat sädbröd och gjort en sallad.

Bondsoppa (ursprungsrecept)
3 ½ dl potatis i tärningar
1 ¼ dl hackad lök
½ dl hackad rotselleri
2 msk finhackad persilja
1 ¼ dl riven morot
1 l grönsaksbuljong
salt, peppar
2 ½ dl grädde
2 ½ dl riven ost
½ tsk senapspulver / malda senapsfrön
1 tsk sojasås
1 tsk basilika
2 msk gräslök till garnering


1. Lägg potatis, lök, selleri, persilja och morot i en gryta med buljong, salt och peppar.
2. Koka på svag värme tills potatisen är genomkokt.
3. Värm upp grädden och rör ner osten. Rör om tills den smält.
4. Häll ner blandningen i soppan tillsammans med senapspulver, sojasås och basilika.
5. Rör försiktigt om tills det tjocknar. Det får inte koka!
6. Om soppan blir för tjock så späd med mera buljong eller grädde och om den blir för tunn, tillsätt exempelvis redningsmjöl.
7. Garnera med gräslök.


Ostpajen vi gjorde den 24/2- 2004 uppe i Glöte för 10 personer. Den gick faktiskt åt! Inte så konstigt då den smakade bra. Men vi skulle vilja kalla den för tomatpaj istället då den smakade mer tomat än ost.

Ostpaj ugn: 175ºC
125 g ostkex
3 msk smör
¾ dl riven ost
salt, peppar
1 msk senap
Fyllning:
1 finhackad lök
1 krossad vitlöksklyfta
1 msk olja
4 skalade tomater i tärningar
salt, peppar
½ tsk basilika
2 ägg
3 msk grädde
1 tsk persilja

1. Smula kexen fint och lägg dem i en skål.
2. Rör ner smält smör, riven ost, salt, peppar och senap.
3. Smörj en liten pajform (ca 20 cm i diameter) och pressa ner massan i bottnen och runt sidorna med baksidan av en sked.
4. Grädda i ugnen i tio minuter och låt sedan pajskalet svalna.
5. Värm oljan i en stor kastrull och koka lök och vitlök mjuka.
6. tillsätt tomater, salt, peppar och basilika.
7. Koka upp och sjud ihop blandningen.
8. Vispa samman ägg och grädde och rör ner det i tomatblandningen och värm tills den tjocknar.
9. Låt sedan svalna något och skeda sedan ner den i pajskalet.
10. Strö över persilja före servering.
Med smak av tropisk frukt åt vi Söderhavssallad i skolan. Den smakade bra enligt vår åsikt.


Söderhavssallad
2 persikor
6 kiwifrukter
2 bananer
saften av ½ citron
1 msk socker
125 g körsbär (helst färska)

1. Skala persikorna och skör dem i halvor.
2. Ta bort kärnorna och skär frukten i klyftor
3. Skala kiwi och banan och skär dem i skivor
4. Blanda frukterna i en skål och sprid ut citronsaften och socker över frukterna.
5. Blanda ner körsbären till sist.
6. Servera salladen kall.



Coconut Ice rosa smakar SÖTT. Med innehåll av mestadels florsocker undviker man att äta mer än en bit. Det är märkligt om Nya zeeländare äter sådana här kakor (eller den här typen av kakor) till alla tepartyn, då kakorna är otroligt söta.

Coconut Ice Rosa
40-45 bitar

7 dl florsocker
1 ½ dl mjölk
25 g smör
1 krm salt
1 ½ dl kokosflingor
Röd hushållsfärg

1. Blanda florsockret, mjölken, smöret och saltet i en kastrull. Värm försiktigt och rör hela tiden till sockret löst sig.
2. Låt puttra utan att röra. Pröva om smeten är klar genom att droppa ner lite smet i kallt vatten. Om den bildar en mjuk kula är det dags att röra igen och tillsätta koks.
3. Häll hälften av smeten på en smord plåt. Droppa i några droppar hushållsfärg i den hälft som och låt den bli rosa.
4. Bred ut den rosa smeten på den vita och skär i bitar när den kallnar.

Prisberäkning:

Bondsoppa ca priser

3 ½ dl potatis i tärningar 2,20
1 ¼ dl hackad lök 9,00
½ dl hackad rotselleri 1,50
2 msk finhackad persilja 1,50
1 ¼ dl riven morot 0,85
1 l grönsaksbuljong 3,73
salt, peppar 0,45
2 ½ dl grädde 9,20
2 ½ dl riven ost 5,90
½ tsk senapspulver / malda senapsfrön 0,13
1 tsk sojasås 0,31
1 tsk basilika 0,15
2 msk gräslök till garnering 0,10
totalt 35,02 kr



Ostpaj ca priser
125 g ostkex 7,28
3 msk smör 1,62
¾ dl riven ost 1,77
salt, peppar 0,45
1 msk senap 1,03
Fyllning:
1 finhackad lök 0,75
1 krossad vitlöksklyfta 0,33
1 msk olja 0,42
4 skalade tomater i tärningar 6,40
salt, peppar 0,45
½ tsk basilika 0,30
2 ägg 2,64
3 msk grädde 1,65
1 tsk persilja 0,25
totalt: 25,34 kr