Huden

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Huden
Huden är kroppens största organ och har i uppgift att:

· att skydda mot mekanisk och kemisk på verkan
· att skydda mot intrång av mikroorganismer
· att skydda mot vätskeförlust
· att skydda mot utflöde av vävnadsvätska
· att skydda mot den skadlika ultravioletta strålningen i solljuset
· att om bilda kolesterol till vitamin D3 under inverkan av den ultravioletta strålningen i solljuset
· att lagra fett och vätska
· att reglera kroppstemperaturen
· att vara sinnesorgan för känsel och registrera tryck och beröring, värme, kyla och smärta
· att förmedla emotionella signaler till om givningen

Huden består av tre olika skikt överhuden, läderhuden och underhuden.
Överhuden:
Överhuden, epidermis, är ca 0,1 mm tjock, men på vissa ställen på kroppen kan den vara upp mot 1 mm tjock, beroende på vilka ytor som slits mest, ex: fotsulorna och handflatorna.
Allteftersom huden slits ner så bildas det ny hud genom celldelning i hudens understa skikt.
I de celler som förs upp mot ytan avlagras proteinet keratin, keratinet är viktigt för hudens skyddande funktion. De celler som är vi ytan döda celler.
I överhuden finns även pigment celler, melanocyter, och dom producerar färgämnet melanin, som ger huden sin färg. Och det är antalet melanocyter som avgör hur mörk din hud är.
Pigment cellerna skyddar våra hud celler från ultravioletta strålar, men för mycket med strålning kan det inte hålla emot. Forskningar visar ett klart samband mellan för mycket solande och förekomsten av hudcancer. Melanocyter finns inte bara i huden utan även i ögonen.
På två ställen på vår hud bildas det något som alla känner till, det är nageln. Naglar bildas på fingertopparna och på tårna. Nageln växer genom att celler i nagelroten ständigt delar sig och de äldre cellerna skjuts framåt, som förhårdnas och som sedan dör och bildat den hårda nageln.
I överhuden finns inga blodkärl och sin näring får den från diffusion från blodkärlen i läderhuden.

Läderhuden:
Läderhuden som även heter dermis är 0,5-3 mm tjock. Dermis är den större delen av huden och består mest av fiberrik bindväv, men även blodkärl, nervvävnad (sinnesceller, nervändslut och nerver), hårsäckar, talgkörtlar och svettkörtlar.
Blodkärlen har i största uppgift att ge huden syre och näringsämnen till ämnesomsättningen och samtidigt transportera bort de avfallsämnen som bildas vid ämnesomsättningen.
Lymfkärlen har till uppgift att transportera bort främmande ämnen och slaggprodukter
från huden. Blodkärlen har också värmereglerande egenskaper. De kan vidgas om kroppen blir för varm och avge överskott av värme till omgivningen, eller dra ihop sig vid t ex en kall vinterdag för att på så vis hålla kvar värmen i kroppen. I blodet finns också ämnen som snabbt gör att blodet koagulerar då små sår uppkommer.
Den fibrösa bindväven består av två delar, kollagenfibrer (90%) som utgör dermis styrka och stöd, sedan har vi elastiska fibrer som står gör dermis elastighet.
Och det som gör huden rynkigare när man blir äldre är att antalet elastiska fibrer minskar. Långvarig och intensiv solbestrålning ökar nedbrytningen av de elastiska fibrerna och påskyndar därmed hudens åldersförändringar.
Och kollagenfibrerna går i flera riktningar på huden, men i stort sätt parallellt med hudytan.
Ett snitt i huden som går parallellt med fibrerna läker fortare än ett snitt som går tvärs över fibrerna.
I läderhuden finns det rikligt med blod- och lymfkärl. Blodcirkulationen i dermis är avgörande för kroppens temperaturreglering.
Hårsäckarna bildas i epidermis och tränger ner epidermis djupt ner i läderhuden. Håret växer på ungefär samma sätt som naglarna från nagel roten. Genom ständig celldelning så skjuts äldre celler uppåt, som det samtidigt förhornas och dör.
Och när håret bli grått så beror det på att produktionen på pigment avtagit. All hud på kroppen täcks av hud mer eller mindre, förutom på handflatan, penisen och på de inre bygdläpparna.
När vi får s.k. gåshud, beror det på att de glatta muskler (arrector pili-muskler), som finns i anslutning till hårsäckarna, drar sig samman. Denna reaktion får vi när vi fryser, men den har ingen funktion, det är bara på djur där pälsen isolerar.
Talgkörtlarna mynnar överst i hårsäckarna och har i uppgift att skydda oss genom att sippra ut det fetthaltiga sekret upp längs hårstråna och lägga sig på hudytan. Sekretet innehåller också fettsyror och enzymer, som motverkar bakterietillväxt, det är ett sorts immunförsvar som vi människor har. Detta är talgkörtelns viktigaste uppgift.
Finnar (akne) beror på anhopning av talg i talgkörtlarna och inflammation i huden omkring dessa. Detta är vanligt vid puberteten, eftersom könshormonerna stimulerar talgproduktionen.

Svettkörtlarna ligger djupt ner i läderhuden och har utförsgångar som mynnar i porer på hudytan. Dessa finns över allt på kroppen. Men mest finns det på handflator och på fotsulorna. Svett är ett salt och vattenhaltigt sekret. Svettning är i viktigt för kroppens temperaturreglering.
Vid armhålorna, kring könsorganen och vid ändtarmsöppningen finns en annorlunda typ av svettkörtel. Den producerar ett mjölkhaltigt sekret som får en karakteristisk lukt när det bryts ned av bakterier.

Underhuden:
Underhuden (subcutis) består av lucker fibrös bindväv och varierande mängder av fettvävnad.
Kvinnor har vanligen ett tjockare fettskikt i underhuden än män. Underhuden har framför allt till uppgift att skydda kroppen mot nedkylning och yttre stötar och slag.

Svettkörtlarna fungerar som kroppens termostat med uppgift att kyla ned kroppen om sommaren och vid fysisk ansträngning.

Människan har flera miljoner svettkörtlar utspridda över hela kroppen. På en kvadratcentimeter hud kan 600 körtlar mynna. Tätast sitter den på handflatorna, fotsulorna och i armhålan. Så det är inte så konstigt att det är på dessa ställen vi svettas mest

Vi har två typer av svettkörtlar...