Stress

6 röster
29106 visningar
uppladdat: 2005-04-10
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Introduktion

Stress är knappast något ovanligt, det har alltid funnits hos människan, men det är först nu som det är många som blir sjukskrivna på grund av stress. Det är många som känner av det under graviditeten, i skolan eller på jobbet.

Att vara lite stressad under en kort period gör ingenting, det är bara bra, för det ökar effektiviteten koncentrationen och energin , men under en längre period blir den allt mer skadlig för kroppen och hälsan.

Oftast kan man dämpa stressen själv, i alla fall något, men ju längre tid som går när man är stressad blir det allt svårare att göra någonting åt det. För i början av stressen väljer man att kämpa, sen när stressen fortgår väljer kroppen att fly. Det kan vara att man har många deadlines men kort tid på sig, på jobbet. Man kan då inte ha tillräckligt med energi för att göra klart arbetet i tid, sen blir det bara fler och fler arbeten som bara är till hälften klara och det får stressen att öka ytterligare.

I det här arbetet ska jag, så gott det går, gå igenom stressen steg för steg eller i alla fall så att ni får lite bättre koll på vad stress egentligen är och hur man kan göra någonting åt det. För senare ska jag berätta om olika behandlingar och ge tips och råd hur du själv kan dämpa stressen.


Vad är stress?

Som jag skrev i introduktionen så är stress inget nytt, det har alltid funnits. Tänk bara, förr i tiden när grottmänniskorna skulle ut och jaga för att få föda. De hade tänkt sig att döda en bisonoxe, för de är stora och räcker ett tag, men istället för att få en dödlig träff, råkar grottmänniskorna missa och bisonoxen går till attack. Hjärnan signalerar då fara och kroppen börjar stressa: hjärtat slår fortare, musklerna spänds och adrenalin pumpas ut i blodet som gör att de reagerar snabbare och orkar mer. De är stressade men bara under en kort tid, för senare när de gömt sig eller satt sig i säkerhet pustar grottmänniskorna ut och stressen sjunker och kroppen återgår till det normala.

Det är många som förknippar stress med att tiden ”springer iväg”, en massa tider att passa, utmattning och att du känner att du inte hinner med någonting, men stress är något mycket mer.

Det som utlöser stress i hjärnan och kroppen kallas för stressorer. Det finns tre olika stressorer, psykiska, fysiska och sociala.
De psykiska kan vara att man har en inre slavdrivare som ”jagar” en hela tiden och ger ingen rast, ro eller vila. Det handlar också ofta om att man har för höge/orimliga krav på sig själva och brist på uppskattning.
Fysiska stressorer är den yttre miljön så som hetta, kyla, strålning, buller, rökning, alkohol och miljögifter.

De sociala stressorerna är den, tycker jag, som har störst inverkan på stressen. Den påverkar en väldigt mycket. Den sociala stressorer är om samvaron mellan människor. Det var vara att man har svårt att kommunicera med andra, relationsproblem, mobbning, vantrivsel på arbetet, spänningar och konkurrens eller förlust av någon närstående.

Vad som också finns, är positiv och negativ stress. Negativ stress är när man känner olust i det arbete man håller på med eller i privatlivet.
Positiv stress kan bli negativ om man inte lyssnar på kroppen. Positiv stress är när man utsätts för lustbetonade påfrestningar som man själv valt eller blir stimulerad av det kan vara saker som motion eller ett krävande, men mycket roligt arbete. Det man får se upp med är att positiv stress ändå är stress och det kan bli för mycket även av detta och det säger kroppen ifrån. Detta gäller om man utsätter kroppen för stress länge, positiv som negativ stress. Lyssnar man då inte på kroppens signaler kan det gå riktigt illa, det kan gå så långt att man ”går in i väggen”. Sen är det oftast inte en själv som upptäcker att man stressad utan det är folk i omgivning som märker det.

I ”Vad händer i kroppen när vi blir stressade?” ska vi gå in på kroppens signaler och hur du själv märker hur du är stressad.

Varför blir vi stressade?
Ofta handlar det om att man inte får ut stressen i en handling utan man stänger in den inom sig och hur stressad man blir beror på många olika saker, saker som; vilket kön, tidigare personliga upplevelser m.m.

Man kan dela in personlighetens som så: A-beteende, B-beteende och D-beteende. A-beteendet jobbar för full och känner sig ofta rastlös och otålig. A-beteendet är dessutom lättirriterad och aggressiv därför ar A-beteendet ett lätt byta för stressen. D-beteendet är också ett relativ lätt byte för stressen, för han/hon är ofta tungsint och orolig och håller sig dessutom i bakgrunden i sociala sammanhang. B-beteendet är däremot svår att få stressad, han/hon är den som alltid tar det lugnt, tar den tid han/hon behöver. B-beteendet oroar sig också sällan och har inte alltför höga krav på sig själv.

Vi kunde dela in personligheterna i tre olika beteende. Det kan vi även göra med stressen, dela in den i tre olika stadier i stressreaktion. Det första är alarmreaktion som kan ge oss en stor chock, om vi klarar av den chocken ger den oss extrakrafter som förhoppningsvis kan hjälpa oss att läsa våra problem.

Det andra stadiet är motstånd som anpassar sig till kraven/problemen, om vi inte skulle klara av dem i första stadiet. I detta stadium ökar produktionen av hormoner från binjurarna och energiförbrukningen är hög, man kan drabbas av bland annat magkatarr. Är vi vid god kondition kan vi hålla ut och lösa problemet, om inte går man vidare till det tredje och sista stadiet som är allvarligt, utmattningsstadiet. I detta stadium tar energiresurserna slut och orkar inte med kraven/problemen. I värsta fall ”klappar man ihop” eller ”går in i väggen” som andra säger och man blir då sjukskriven ett bra tag framöver.


Vad händer i kroppen när vi blir stressade?

Stressen börjar i hjärnan, för den är den som tar emot och bearbetar och tolkar informationen. Känns då upplevelsen olustig skickar hjärnan stressimpulser genom kroppens stress - system och på så sätt sätts en massa olika reaktioner igång.
Det första är att hormoner utsöndras. Binjurarna uppfattar stressimpulsen och börja tillverka adrenalin, noradrenalin och kortisol. Detta gör att en mängd av kroppens organ påverkas. De som påverkas är bland annat:
• hjärta och blodkärl – hjärtat slår snabbare, blodkärlen dras ihop, blodets levringsförmåga ökar.
• Lungor – Andas snabbare och djupare
• Muskler – musklerna spänner sig, förbereder sig på att kämpa eller fly
• Mage och tarmar – stressen frisätter fettsyror och socker som ger energi till muskler och andra organ, och halten av skadlig kolesterol ökar.
• Immunförsvaret – Kortvarig stress stärker immunförsvaret, men vid långvarig stress försvagas det.

Vid kortvarig stress väljer kroppen att kämpa mot stressen. Adrenalin och noradrenalin ökar pulsen, blodtrycket och förhöjer blodfetterna, men det gör att kroppen står ut under en kort period. Fortsätter sedan denna stressiga period väljer kroppen att fly. Kroppen väljer att fly när stressen har varit långvarig och börja känna överväldigande. När kroppen väljer att fly känner man sig ofta, hjälplös, orolig, deprimerad, uppgiven och har ingen energi. Då har binjurarna ökat produktionen av kortisol och testosteron, insulin och tillväxt hormoner minskar. Det gör att man känner sig så som jag beskrev ovan, men också att man får svårt att minnas och att koncentrera sig.
Därför är det jätteviktigt att lyssna på kroppens signaler och lyda den! För ju längre tid du är stressad, desto sämre mår din kropp!


Stress i arbetslivet – symtom på att du är stressad

Det finns många orsaker som är stressrelaterade problem. Oftast kan man göra någonting åt dem, det är bara att ta kontakt med din arbetsgivare och berätta vad som är fel på arbetsplatsen och även några förslag på förbättringar. Man kan alltid lösa några av de stressrelaterade problemen på jobbet. Ofta är det att det är brist på uppskattning, kamratskap, för mycket eller för lite arbete (det kan även gälla information, förändringar och krav).
Här är de stora orsaker/symtom till stress i arbetslivet:
• brist på balans mellan arbetstid och arbetsuppgifter. Man får eller ger sig själv inte den tid som behövs för att utföra sitt jobb på ett tillfredställande sätt.
• Bristande ledarskap. Brist på stöd, feedback och information
• Brist på inflytande
• Brist på möjlighet att utnyttja sin kapacitet, erfarenhet och kunskap
• Brist på balans mellan ansvar, befogenheter och resurser
• Vaga, obegripliga eller outtalade mål.
• Brist på uppskattning och belöning. Erkännande, lön, status och beröm
• Brist på möjlighet att framföra och få gehör för klagomål.
• Brist på avlastning
• För många alltför enkla och monotona arbetsuppgifter.
• Dåligt kamratskap. Mobbning, diskriminering och olösta konflikter.
• Skiftarbete med oregelbundna arbetstider.
• Brister i den fysiska arbetsmiljön, till exempel tunga arbetsmoment, buller, dålig belysning och lösningsmedel.
• Våld eller hot om våld.
• Betungande ansvar för andra.
• Otrygghet. Ständig förändring, nedskärning, omplacering etc.
• Värdegrundskonflikt. Arbetets värdegrund stämmer inte överens med individens personliga principer. Det kan även finnas skilda värden inom organisationen, vid till exempel sammanslagning av olika enheter eller företag.
• Brist på rättvisa. Inte klart hur man blir befordrad eller belönad. Systemet kan vara godtryckligt och medarbetarna får känslan av att de behandlas olika.

Det har visats att den andel som blir sjukskrivna på grund av stress har under fyra år (1995 – 1999) ökat från 4-5 % till 7-8 % och att det är stor risk att det antalet kommer att fortsätta att höjas om det inte blir några ändringar. Den statliga Folkhälsokommittén menar att stress är den mest växande och största hotet mot svenska folkets hälsa!

De olika symtomen på att man är stressad är väldigt många och det beror mycket på person till person hur skarp ”tillsägelse” från kroppen man får.
Kroppen säger ifrån:
• trött på morgonen fast man har sovit gott flera nätter i rad.
• Man känner sig likgiltig och bryr sig inte om vad som händer eller reagerar annorlunda än vad man brukar, på vardagliga situationer.
• Man får kortstubin och blir lätt irriterad.
• Fysiska symtom som; ont i magen, spänningshuvudvärk eller hjärtklappning.
• Torr i munnen
• Orolig mage
• Knut i magen, klump i mellangärdet
• Halsbränna
• Illamående, aptitlöshet och viktminskning
• Känner dig nerstämd och orolig
Allvarlig stress:
• ihållande trötthet och/eller utmattning
• allvarliga sömnstörningar
• Dåligt humör – irritation och låg tolerans.
• Ökad smärta för smärta och infektioner.
• Allvarliga minnesstörningar och koncentrationssvårigheter
• Svårt att ta in flera intryck samtidigt
• Låg stresstolerans
• Överkänslighet för ljud och ljus.
• Ständigt återkommande huvudvärk, ont i magen eller hjärtklappning.
• hormonstörningar
• övervikt och bukfetma – hjärtsjukdomar och diabetes.
• Högt blodtryck och hjärtproblem
• ryggont
• yrsel
• Magkatarr, magsår och andra tarmbesvär
• Hjärnskador
• Ökat bruk av tobak och alkohol
• Depression och andra psykiska besvär
• Muskelvärk
• Förtidig födsel
• Astma, allergi, eksem och andra överkänsligheter förvärras


Behandling

Man ska börja med att försöka ta bort de som är de mest stressrelaterade problemen. Kan man inte bryta det mönstret själv ska man börja med att prata med en läkare, kurator eller en psykolog, de kan ge dig tips hur du kan motverka stress (se även längre ner på tips och råd hur du själv kan dämpa din stress). Du får inte tro att, även om du får råd, stressen går över efter bara en vecka. Det tar längre tid, tiden beror på stor del av hur lång tid du har stressat. De som har ”gått in i väggen” kan vara sjukskrivna ett år eller mer från sina jobb. Därför ska man alltid vara rädd om sin hälsa även om det bara är små bekymmer.

Du kan också prata med din arbetsgivare och diskutera med arbetskamraterna och fackföreningen vad man kan göra för att minska stressen på arbetsplatsen. Man kan också vända sig till företagshälsovården, om nu din arbetsplats är ansluten till en sådan, de är insatta hur man kan lösa stressrelaterade situationer.

Om det skulle hända att man fick akuta psykiska besvär, ska man ta kontakt med närmaste psykiatriska akutmottagning, med det samma.

Skulle ingenting hjälpa, kan du söka dig till ett rehabiliteringshem som är specialister på stressrelaterade problem, men det är inte alla rehabiliteringshem som är det. Du kan få hjälp att hitta ett sådant hem av din arbetsgivare eller från försäkringskassan.

Tips och råd hur du själv kan dämpa din stress
Först och främst ska du göra ett stresstest på http://www.halsolinjen.nu/stressamindre/ och se hur stressad du egentligen är, sen ska du skriva ner att som stressar dig, även om det är något roligt kan det vara stressande, och skriv sedan ner en motlista. Det som ger energi och motverkar stressen, men var ärlig mot dig själv!! Försök sedan att ändra lite av det du har skrivit ner på listan med stressrelaterade problem, men inte allt på en gång! Det tar tid innan du känner hur det hjälper.
Ta inte han om stressen själv, alla behöver hjälp. Du mår dessutom bättre om du får hjälp från familjen, vännerna, arbetskamraterna, cheferna, läkare och psykolog.
Ett bra tips är att du bokar ett möte med din arbetsgivare och att ni och gärna andra från arbetet, sätter er ner och försöker diskutera fram och besvara följande frågor om:
• Mål, värderingar och vision – Är företagets mål och värderingar tydliga? Känner alla till visionen? Har medarbetarna egna mål som ligger i linje med organisationens mål?
• Meningsfullhet – Har medarbetarna meningsfulla, stimulerande arbetsuppgifter? Får de använda sina kunskaper och erfarenheter?
• Inflytande/kontroll – Får medarbetarna delta i de beslut och åtgärder som påverkar deras arbete?
• Ansvar – Får medarbetarna ta eget ansvar? Har de tillräckligt med resurser och befogenheter?
• Belöning – Får medarbetarna tillräckligt med uppskattning? Får de uppmuntran? Blir de sedda?
• Arbetsbelastning och krav – Står arbetsuppgifterna i proportion med medarbetarnas förmåga och resurser? Är kraven lagom höga?
• Roller och befattningsbeskrivningar – vet alla vad som förväntas av dem och vem som ska göra vad?
• Arbetstid och övertid – Har medarbetarna tillräckligt med tid för att göra sitt jobb på ett tillfredsställande vis? Finns det balans mellan arbete och fritid? Var går gränsen för övertid? Går cheferna oftast hem när arbetsdagen är slut?
• Gruppens storlek – Är arbetsgrupperna lagom stora, så att chefen kan vara synlig och finnas till hands?
• Återhämtning – Får medarbetarna tid för återhämtning efter krävande arbetsinsatser och projekt?
• Dialog, utveckling och information – Får alla rätt information i rätt tid? Har medarbetarna möjlighet att göra sig hörda? Får de gehör för klagomål? Får varje medarbetare möjlighet till minst ett utvecklingssamtal varje år? Diskuteras balansen mellan arbete och fritid vid utvecklingssamtalen?
• Social gemenskap – finns det möjligheter till socialt umgänge, så att arbetskamraterna kan umgås, stödja och hjälpa varandra? Han man gemensamma fikaraster? Deltar chefen?
• Kompetensutveckling – Får medarbetarna möjlighet till kompetensutveckling?
• Trygghet och rättvisa – Har medarbetarna fått klara besked om anställningstrygghet och karriärs utveckling?
• Fysisk arbetsmiljö – Finns det brister? Vilka åtgärder behövs?
Genom att gå igenom de här punkterna med frågar, hjälper ni alla på arbetsplatsen att motverka stress och kanske någon/några andra ohälsosamma saker.
För dig själv ska du ställa dig och svara på följande frågor:
• Vilka situationer skapar stress i ditt liv?
• Vad/vilka situationer kan du undvika om du vill?
• Vad/Vilka situationer kan du förändra om du vill?
• Vad/Vilka situationer måste du acceptera? Vad kan du göra för att ändra attityd till dem?
Några andra tips som kan hjälpa dig själv är att:
• öva upp ditt självförtroende.
• Tänka positivt.
• Se andra människor som de är.
• Det du gör för andra ska du göra för att må bra själv.
• Slappna av (läs på nästa sida om ”tips till att lära sig slappna av”)
• Tag reda på av du vill med ditt liv
• Visa vad du känner!
• Ta bort stressen över små saker
• Hitta balans mellan arbete och fritid och familj
• Skriv listor, prioritera och delegera vad som behövs göra, i hemmet som på jobbet.
• Sänk kraven på dig själv, du är torts allt bara en vanlig människa.
• Våga säga nej, till t.ex. extra arbetsuppgifter.
• Motionera och rör dig regelbundet
• Ät ordenligt, tre mål om dagen och gärna frukt mellan de tre stora målen.
• Få tillräckligt med sömn!
• Välj vänner som bryr sig och lyssnar på dig.
• Lätta på trycker, berätta hur du känner dig.
• Tänk inte på framtiden, lev i nuet!
• Ta ofta pauser
• Skratta och skapa, måla eller snickra.
• Lär dig att slappna av!
Tips till att du lär dig att slappna av:
• Stanna upp, ta 3 djupa andetag
• Skriv en lista vad som behövs göra och prioritera.
• Tänd ljus och sätt på din favorit låt
• Ta en promenad, ut i naturen
• Ta ett varmt bad
• Skärp koncentrationen genom att lösa korsord eller lägg en patiens.
• Skapa något av händerna.
• Avslappning och massage.
• Meditera och visualisera
Till sist men inte mins kommer tips ...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Stress

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Inactive member 2008-02-25

    NICE =)

  • Inactive member 2009-12-15

    bra jobbat ..

Källhänvisning

Inactive member [2005-04-10]   Stress
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=3912 [2022-01-28]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×