Naturkatastrofer

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Jag har valt att jobba om naturkatastrofer för att jag länge har varit intresserad av dem. När vi började med arbetet så visste jag inte så mycket om de olika naturkatastroferna jag skrivit om, men jag har lärt mig en massa nya saker nu när arbetet är klart. Jag har funnit arbetssättet väldigt komfortabelt.

Orkaner & Tromber

Varje orkan och tromb som registreras döps, detta kom en man vid namn Clement Wragge på. Alla vindar döptes då till kvinnonamn, men 1970 så började man använda både kvinnonamn och mansnamn för att döpa dem. Efter det infördes hans system i hela världen och det används än idag för att hjälpa meteorologer och forskare att hålla koll på orkaner och tromber.

Tromber

En tornado och en tromb är egentligen samma sak, men i Sverige kallas det för tromb och i USA kallas det för tornado. En tromb uppstår från den enorma energi som skapas i ett stort åskväder. Det som gör att tromber är speciellt farliga är att all energi i stormen fokuseras på ett litet område. Tromberna delas in i två grupper, småtromber och stortromber. Skillnaden på dessa två är att småtromber bildas när marken värms upp och värmen stiger, alltså går vinden från marken och uppåt. Dessa tromber är helt ofarliga. Stortromber uppkommer från åskmoln, då varma vindar som går uppåt möter neråtgående vindar som är kalla. Stortrombers storlek varierar mellan 100 och 1000 m i diameter, medan småtromber är ca 10 m i diameter. Den starkaste tromben som någonsin uppmätts inträffade i Oklahoma, USA och hade en hastighet på över 480 km/h. Det omkom 44 personer och tromben förstörde hus och bilar för flera miljoner människor.


Orkaner

En orkan är en mycket kraftig vind som orsakar stora skador där den drar fram. Vindstyrkan måste överstiga 33 m/s för att ovädret skall kallas orkan. Den energi som orkaner utvecklar kommer från solen som värmer upp havens ytvatten. För att en orkan ska kunna bildas måste ytvattnet ha fått en temperatur av minst 27°C. Det är havet som värmer luften, och den varma och fuktiga luften rör sig uppåt. Luften stiger inte rakt uppåt utan den bildar en virvel. I virvelns centrum, som kallas orkanens öga är det ofta helt vindstilla. Diametern på orkanens öga varierar från 10 till 40 kilometer. När vindkraften har ökats drar orkanen då in allt mer varm och fuktig luft i virveln vilket gör att mer energi pumpas in och vindarna blir kraftigare. En orkan rör sig i allmänhet med hastigheten 120 km/h. Det dör cirka 5000 människor varje år av orkaner.


Vulkaner

Hur skapas en vulkan?

Man kan säga att hela jorden består av stora plattor. Dessa plattor är så stora att det får plats hela kontinenter på dem. Alla dessa plattor glider hela tiden omkring. Det beror på att jordens inre magma är så varmt att det skapas ett tryck tvingar plattorna att röra sig.

Ibland så kan ett par plattor glida isär och detta gör att jordskorpan spricker. Ur dessa sprickor så kan det flyta upp magma. Magman, eller lavan kan innehålla både sten, gaser och aska. När ”sprickan” sedan får utbrott så sprutar det ut het lava. När lavan sedan stelnar så bildas ett lager runt sprickan. Varje gång detta händer så skapas ett nytt lager stelnad lava på det andra. Det gör att det till slut blir ett berg, en vulkan. Vulkanen har sedan oftast ganska regelbundna utbrott. Ett vulkanutbrott kan pågå i månader, och till och med flera år. Det kan även bli vulkaner under vatten, men dessa blir oftast små öar av svavel som spolas bort av vattnet.

Negativa effekter

När en vulkan får utbrott så sprutar det lava, men tillsammans med all lava så kommer det sura gaser och koldioxid. När detta sedan når ozonlagret så lägger sig koldioxiden som ett täcke på ozonlagret. Detta gör att solstrålarna som passerat ozonlagret tidigare har svårt att komma ut igen. Detta medför att jordens klimat blir varmare. Alla dom sura gaserna blir oftast till giftiga regn som förorenar jorden och haven.

Positiva effekter

Eftersom att magman i jordens inre är så varmt så blir självklart vattnet varmare desto djupare man gräver. I många länder borrar man djupa hål för ner i berggrunden. Genom dessa håll hämtar man sedan upp vatten och ånga. Genom det varma vattnet kan man utvinna energi till att värma upp hus och driva industrier med. En negativ effekt av detta är att man skulle kunna släppa ut giftiga gaser som t.ex. svavel som skulle skada mänskligheten och naturen hårt. Man har testat detta tillvägagångssätt i Lund. Dom hann borra cirka 3000 meter tills dom fastnade. Man tog upp vatten ur detta hål och vattnet man fick upp var cirka 100 grader varmt. Man började sedan borra bredvid det gamla hålet för att försöka att komma djupare ner i marken.


Kända Vulkaner


Vulkan Land Aktivitet


Colima Mexico Ryker, senaste utbrott 1965



Cotacachi Ecuador Utbrott 1955



Cotopaxi Ecuador Ryker senaste utbrott 1942



Fuji Japan Utbrott 1707



Etna Italien Utbrott 1994



Hakala Island Aktiv, senaste utbrott 1971



Kilimanjaro Tanzania Slocknad



Pinatubo Filipinerna Utbrott 1992



Vesuvius Italien Utbrott 1944


Jordbävningar

Jordbävningar är den typ av naturkatastrof som orsakar mest dödsfall i hela världen, det är också den naturkatastrof som är svårast att förutsäga. Varje dag så uppmäts cirka 20 jordbävningar av världens seismografer.

Orsaker

En jordbävning beror oftast på att två eller flera av de plattor som jorden är uppbyggd av kolliderar på ett eller annat sätt, vilket gör att plattorna börjar skaka. Då uppstår en jordbävning. Plattorna kan huvudsakligen kollidera på tre olika sätt.

Det första är att två plattor glider i sidled. Det blir dock inte en lika omfattande skada av jordbävningen eftersom att den oftast inte känns, men detta kan skapa sprickor i marken som blir flera kilometer långa.

Det andra sättet är att en platta glider under an annan. Jordbävningen blir så stark att djur och människor kan känna den. Jordbävningens konsekvenser blir värre än i det första exemplet och brukar kunna förstöra ostadiga hus och orsaka sprickor i marken.

Det tredje och värsta sättet är när två plattor krockar, det blir en väldigt kraftig jordbävning som skadar människor och djurliv nära jordbävningen extremt. De plattor som rör sig mest i världen är den indoaustraliska och den euroasiatiska. Det är därför de flesta jordbävningar sker i Asien.

Richterskalan

Richterskalan är ett sätt att mäta styrkan hos jordbävningar och vulkaner. Den uppfanns 1935 av en man vid namn Charles Richter. Det värde som Richterskalan idag kan uppmäta sträcker sig från 1.0, vilket är en jordbävning som knappt påverkar oss alls. Till 9.5, en jordbävning som orsakar förödelse och skadar både människor och djur.

Den största jordbävningen registrerats inträffade i Chile 1960, den jordbävningen uppmättes till 9.5 på Richterskalan. Problemet med den skala som Richter skapade var att den var anpassad efter de instrument han hade använt och det gick därför inte att använda skalan med de andra instrument man hade. Men eftersom tekniken utvecklades så uppfann man de instrument som man behövde för att kunna mäta Richterskalan och nu används den i alla länder i hela världen.

Charles F. Richter
1990 – 1985

Svåra Jordbävningar

År Plats Antal Döda

1556 Shaanxi, Kina 830 000

1737 Calcutta 300 000

1755 Portugal, Lissabon förstörs 70 000

1855 Japan, Tokyo skadas svårt 106 000

1906 Kalifornien, Stora skador i San Francisco 3000

1908 Italien, Staden Messina störtar samman 110 000

1915 Avezzano, Italien 30 000

1920 Ganzu, Kina 180 000

1923 Japan; Yokohama och Tokyo förstörs 143 000

1927 Ganzu, Kina 200 000

1935 Pakistan, Ett hundratal orter förstörs 30 000

1976 Tangshan, Kina 655 000

1995 Kobe, Japan 5 200


Översvämningar & Tsunamis

Översvämningar

Översvämningar är den naturkatastrof som skördar flest människoliv, men det är också den naturkatastrofen som förstör mest. Översvämningar inträffar av olika anledningar men den vanligaste orsaken är regn. Det är under den såkallade monsunen, när det regnar enormt mycket som det är störst risk för översvämningar. Till en början så kan marken suga upp vatten men när den är mättad av vatten så fortsätter det att rinna vidare. Det vatten som rinner iväg kallas för grundvatten och detta vatten kan bli mycket kraftigt om det kommer i stora mängder.

Regnar det t.ex. 2 mm regn på en yta som är tre kvadratkilometer, och vattnet sedan rinner ner för en 300 meter lång klippa, så blir den energin lika stor som tre atombomber. Det är sådan här energi man samlar i vattenkraftverk och som omvandlas till el som vi använder. När regnet faller är det en början eller slut på ett kretslopp… Först så regnar det, sen rinner det grundvattnet ner i marken och därefter rinner det ner i ett hav eller en sjö. Där ligger det ända tills det avdunstar av solenergin och blir till nya moln.

Tsunamis
Själva ordet tsunami betyder "hamnvåg". Namnet är japanskt och består av orden "tsu" och "nami". Ordet "tsu" betyder hamn och "nami" betyder våg. Tsunamis är stora vågor som uppstår i samband med undervattensjordbävningar i havet men tar sig i land ganska snabbt eftersom att vågen färdas i ungefär 960 km/h. Skillnaden från tsunamis och vanliga vågor är att energin i en tsunami är jämnt spridd från ytan till botten och de är ofarliga på djupa vatten. När vågen närmar sig land så stiger den u...