Kroppen som signal- En uppvisning av identitet, inkludering och exkludering
6951 visningar
uppladdat: 2005-04-12
uppladdat: 2005-04-12
Inactive member
Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare.
Kommentera arbete
I det här arbetet ska jag studera manlighetsbyggandet, hur det kan stå som en symbol för viljan att bibehålla makt och rädslan för allt som kanske inte är det “normala”. Behovet av att skapa bilden av vad en riktig man är var aldrig uttalat i rent intresse på en “vetenskaplig” nivå, det hade inte med det att göra. Man ville däremot definiera och klargöra “det här, och det här är en manlig man, en riktig man” och “det här är inte det”. I detta manlighetsbyggande var kroppen en väsentlig del, vilket är något jag kommer att återkomma till. Mitt fokus har legat på tidigt 1900-tal och den scoutrörelse som växte fram. Jag vill inte smutskasta scoutrörelsen, utan endast undersöka vad dess förespråkare egentligen ville, och där har jag just funnit denna viljan att definiera manlighet och nästintill nitisk vilja att bygga upp och behålla denna könsstruktur som just uppkommer när man vill definiera vad en riktig man och en riktig kvinna är för något.
Jag ska också studera Queerbegreppet, som en motpart till detta, där de olika teorierna som finns är väldigt spridda, men här försöka kortfattat förklara tankarna inom det motsatta tänket, där kroppen bara just är kropp, och man vill dekonstruera de uppfattningar kring kön och sexualitet som finns. En jämförelse ska också göras, och sedan titta på både skillnader och likheter.
Det mest spännande som jag skulle vilja peka på är hur vi lever i en ständigt pågående minnesförlust. Gång på gång glömmer “vi unga” att revolter redan förekommit bland just unga i vårt samhälle genom alla tider. Kanske har själva ytan förändrats, men grunden är densamma. Att vilja förändra, förbättra, förstärka, allt genom att skapa en form av egen kultur, där någon kan säga att denne hör hemma. Men en ständigt pågående minnesförlust ser inte jag som något negativt, tvärtom.
It makes the world go around.
Scouten- En riktig man... Eller manlig slagsida?
“Det är manligt
Att stå stark och rakt på egna ben och med högburet huvud
Att resa sig själv i motgångar och svårigheter och icke kröka sin rygg under dem
Att vägra böja sig för påtryckningar till det som är orätt, lumpet och lågt
Att vara för stolt att böja sin nacke i kryperi och i självisk jakt efter andras gunst
Det är manligt
Att böja sitt hjärta i vördnad för det som är heligt och högt
Att falla på nä och sänka sitt huvud i bön
Att se och erkänna sin egen svaghet och brist
Att kröka sin rygg för att lyfta en annans börda
Du förmår det första när du förmår det andra
Scouter, varen män, varen starka!
(K. E Bratt. 1942)
I början av 1900-talet så var världen satt i accelererande förändring. Det politiska klimatet var inte längre självklart, arbetenas karaktär skiftade på grund av den ständigt pågående industrialiseringen och lantlivet var inte längre en självklarhet. Städerna blev symbolen, tillsammans med den nya tekniken, för den moderna världen. Detta medförde också att människor kunde samlas på ett sätt som innan inte varit möjligt. Hela det här skeendet skapade också konflikter, och varje konflikt är ju något som oroar det styrande skiktet i samhället. Genom hela historien så har vuxna betraktat barn eller ungdomar som nu sedan 1950-, 1960-tal är ett begrepp, som en enda växande omoralisk massa. Sokrates yttrade hur det stod till med den degenererade delen av unga pojkar ( tillåter mig att ta den friheten att säga att dessa var de som han mötte mest) som fanns i tiden för hans samhälle.
Men jag ska tillbaka till Sverige, början av 1900-talet.
Städerna samlade ungdomarna, och man såg med fasa på hur staden kunde vara någon typ av växthus för ungdomskriminalitet. Ett av de faktorer som då spelade in var att man såg på den uppkommande scoutrörelsen som både pekpinne och kanske lösning av den nedgång i unga pojkars liv och leverne som man tycktes skönja.
MEN i en tid där den hårt kroppsarbetande familjeförsörjande mannen inte längre hade en självklar plats, då fanns det också ett behov av att skapa en sfär, där man kunde hylla de ideal och beskydda de figurer som en man skulle stå för. Man kan säga att det uppkom en genusosäkerhet, när kvinnor allt mer krävde utrymme och lyckades erhålla detta i just det offentliga rummet, ifrågasatte de vanliga manliga privilegier som verkat i samhället genom traditioner, århundrade efter århundrade men även tjänstemannens roll gjorde att man genom sitt yrke som familjeförsörjande inte kunde upprätthålla en riktigt riktig manlighet, speciellt om en kvinna kunde få samma kontorsjobb eller till och med jobba inom industrierna.
Scoutrörelsen fungerade alltså också den typiska exkluderingsprincip, som nu börjat bli ifrågasatt, man kunde träna pojkar i “manlighet” och ha en skyddande sfär. Precis som de klubbar som alltid funnits där bara män blivit insläppta.
De som yttrade sig i debatten kritiserade också skolan, där man ansåg att boklärdomarna gjorde ungdomen handlingsförlamad, sjuk, och att skolgången var allt för stillasittande. Är det inte något man kan höra idag också? Stämmer inte det? Man sade också att skolan skapade klassplittringar då den enbart gynnade de som var van vid den typen av inlärning, till exempel arbetarklassbarn. Det som Axel Haerberger ville ha som undervisning skulle vara både fysisk, praktisk, intellektuell, estetisk, social, moralisk och religiös, men detta såg han inte i den svenska skolan, och därför var man rädd för splittring emellan de två största grupperna i samhället, arbetarna med fysiskt arbete på listan och den andra sidan som arbetade med mer teoretisk kunskap.
Scouterna skulle istället verka för en förståelse, där var och en stöttade varandra efter bästa förmåga, den som var högre i samhällsskiktet fick inte förakta den som stod lägre, och den som stod lägre skulle inte hata den som stod högre. Genom att man i rörelsen ville verka för samma sak skulle man acceptera den plats som man fått i samhället, och alla dessa platser skulle vara de tegelstenar som man byggde sitt land på.
“..sammansmältning mellan kroppslighet, maskulinitet och nationalism”
( Jens Ljunggren “Kroppens bildning”)
Men den manliga stereotypen. Vad är denna då?
Den mest träffande sammanfattningen jag kunde hitta fanns i samma bok som ovan, Kroppens bildning av Jens Ljunggren.
Jag citerar delar ur denna sammanfattning:
“
I Estetisk harmonisk kroppsfulländning.....
Antikens välproportionerliga, harmoniska avmätta former visualiserade den kombination av styrka och återhållsamhet som förväntades av den nye mannen. ....
...att den yttre beskaffenheten avspeglade den inre och att en vacker kropp är detsamma som moralisk renhet.
II Kraftfull krigiskhet tillsammans med självbehärskning
Stereotypen vidareförde många ridderliga och krigiska dygder: mod, styrka, lugn, ära, osv.
...Revolutionerna , upplysningstänkandet och den nya medelklassen kompletterade mansbilden med nya värden som frihet, jämlikhet och bildning. Kopplad till medelklassens självförståelse kom stereotypen att visa självkontroll, behärskning och dygd på ett sinnligt men ändå asexuellt sätt
III Sammanflätning av nations-kropps- och maskulinitetsbyggande
..... Med nationella myter uttrycktes och formades allmänviljan intill aktivt deltagande i det nationella projektet. Som en av symbolerna i detta spel blev manskroppen en projektion av samhällets alla förhoppningar och rädslor. Maskuliniteten bekräftades med ett messianskt drag som innebar självuppoffring för något högre. Heroism, död, offer och fosterland blev bärande inslag i den nya mansbilden.”
“Mens sano, corpore sano”
“En sund själ i en sund kropp”
Kroppen blev här en mycket intressant aspekt då man såg på kroppen som något som återspeglade karaktären. Man kunde alltså avgöra en människas inre genom att betrakta det yttre. Böcker och stillasittande medförde att kroppen och psyket blev svagt och man tänkte sig en “leasning by doing” undervisning, för att stärka kroppen och därmed också psyket och därmed fostra en karaktär Som den man man tänkte sig så var kroppskontrollen ytterst centrerad. Man var man genom att inte agera som en kvinna, känslosamt.
En rak kroppshållning, rätta kroppspropotioner, lagom muskelmassa skulle således innehålla en människa av god karaktär. Då kan man också peka på det grundaren av scouterna Baden Powell ansåg om sjukdomar, att de oftast var självförvållade då dess upphov kunde spåras i en misskött kropp.
Den vackra kroppen blev således mer än en vacker kropp, den handlade om “hygien, moral och samhällsansvar. En fullvärdig manlig medborgare besitter en atletisk kropp”
(Bo Nilsson “Manlighet”)
Men för den skull såg man inte en människa som en “tabula rasa” utan att denne föddes med vissa anlag och egenskaper. Där uttrycker man då också att vissa saker är ofrånkomliga, man föds med vissa egenskaper och dessa är alltså ofrånkomliga, men att de genom en korrekt fostran togs tillvara. Vissa av dessa tankar kan man kanske spåra tillbaka till den “rasforskning” som mer och mer kom på tapeten under 1900-talets första hälft och som fick sin kulmen under nazismens utrotningsläger. Genom en sådan här typ av klassificering är det lätt att man skapar utrymme åt tankar som mer sänker än gagnar folk. Och jag undrar verkligen om ett yttre visar det inre, likaså om det inre visar det yttre.
En intressant aspekt där är att mannen betraktades som alltings mål, kvinnan var ofullständig och irrationell. Mannen var också man endast genom att inte inneha eller utföra något kvinnligt beteende, eller andra avvikelser.
Trots att man tidigt talar om ett internationellt brödraskap är det intressant att läsa om hur man i diverse scoutspex, böcker etc, där man framställer t.ex indianen som kanske kunnig inom vissa väsentliga områden, men definitivt inte så att det kan täcka det faktum att de är vidskepliga och med detta visar beteenden som kan också kopplas till det man kopplade kvinnan till, t.ex irrationalitet.
Så vi har alltså en retorik som funkar både som upprätthållande, upprättande och raserande av hierarkier. Jag upprepar, jag menar inte nu att scoutingen är roten till allt ont, det jag har studerat har sträckt sig i en tidsålder från dess uppkomst till cirka 1970-tal. Det jag är glad över att är scoutvärlden har lyckats utveckla sig som den faktiskt har gjort, jag har inte heller hört om någon utveckling åt nazistiska tendenser.
Queer- Individens rätt att skapa sig själv
Från början var ordet “queer” ett skällsord, som betydde allt detta, och på många ställen kanske fortfarande gör. Men precis som så många andra ord har gayrörelsen tagit det tillbaka och kan använda det som ett positivt klingande ord.
Queer är beteckningen på en samling idéer där ens utgångspunkt är problematisering av kön, identitet och sexualitet. I slutet av 1980-talet störde man sig på stereotyperna. Man tyckte inte om den som faktiskt var den fjolliga bögen eller den manhaftiga (butch) lesbiska. Det handlade om en politisk kamp där man ville hålla en låg profil och avsexualisera för att inte verka så stötande gentemot de man “stred” för att få sina rättigheter.
Men under Prideparaden spreds ett flygblad “Queer read this”. Kort sagt handlade flygbladet om friheten att vara offentlig, inte rätten till ett privatliv. Queera skulle inte längre snällt sitta och tacka för varenda liten smula, eller vänta på en förbättrad situation, utan att man intog arenan som ett medvetet subjekt.
Normen som den ser ut idag är den vite, heterosexuella mannen och vårt samhälle är präglat av det som medför denna norm, som indirekt säger att den som skiljer sig från normen är avvikande, och får antingen därmed ingen plats i samhället, alternativt framställs som något galen, skum, etc. Det finns ju så många stereotypa roller när det handlar tex om homosexuella i filmer, om kvinnor, och säkert så stämmer dessa, men finns det något annat också? Då fungerar alltså det heteronormativa som något uteslutande, och utestängande.
Det man fokuserar på är konstruktiviteten, alltså, att sexualitet och kön är något konstruerat på ett socialt och historiskt plan. Inte en liten samling av vita män som suttit runt ett bord och konfererat, utan helt enkelt de skeenden och automatiska processer som sker när människor lever tillsammans i ett samhälle som är styrt av det ena eller det andra.
Normen i samhället är alltså konstruerad, beroende på vilket samhälle vi lever i, med vilka förutsättningar, värderingar, etc som detta nu medför.
Vi är alltså t.ex inte man och kvinna när vi föds, vi blir det, genom vår uppväxt. Börjande med den rosa eller blåa filten på BB, mjukare språk till flickbebisen, aktiva leksaker till pojken, pojken får ta mer plats, flickan fostras in i att ta hand om, etc. Genom att uppmärksamma och forska inom just dessa områden vill man undersöka den heteronormativiteten, då det ju inte bara går att forska om homosexualitet om man inte ser på heterosexualiteten. Utan homosexualitet finns inte heterosexualitet.
Det som då är speciellt är att det bara inte handlar om sexualitet och kön, utan allt som som handlar om sociala rangordningar är inkluderade i det här begreppet då heteronormativiteten utesluter även dessa.
De finns problem i queerteorierna, och lite jämförelser och reflektioner skulle också vara på sin plats. Det som gör det svårast för t.ex feminister och queerteorin är att den anser kön vara konstruerat, likadant för den homosexuelle, då man ser på sexualitet som något konstruerat.
Identitet är här ordet som blir så viktigt, men om identiteten är konstruerad, hur svårt blir det inte då? För individen behöver kunna säga “det här är jag” och minst lika viktigt :”du är det här”. Bekräftandet i den sociala gemenskapen. Feminister kan också här hamna i en sits de kan vara obekväma i, för vad händer när det påstås att kvinnan som begrepp i dag, är en social konstruktion? Andra problem som tas upp i en uppsats “Queer-teori: en akademisk provokation”. Författaren tar här upp exemplet på vad som kan vara ett problem i det konstruktivistiska tänkande, och själva exemplet han använder är homosexualitet.
Han pekar på både historisk, antropologisk och biologisk forskning, där tex biologisk forskning pekar på att man kan ha fnnit en genetisk komponent som kan ligga bakom bestämningen av den sexuella läggningen. Författarens artikel är på många sätt tankeväckande, men efter ännu mer läsning kan man också utläsa att en del argument inte håller. Den biologiska faktorn igen som exempel:
“Ett flertal tvillingstudier visar att förekomsten av homosexualitet är flera gånger högre bland homosexuella enäggstvillingars tvillingsyskon än bland homosexuella tvåäggstvillingars tvillingsyskon”.
Hm. För mig ser det lite ut som “vill man hitta något så gör man det”.
Likheter och skillnader?
Man kan nog säga att båda retorikerna är skapade utifrån en reaktion på något pågående, precis som all ungdomskultur. Skillnaden ligger då i att det var det övre samhällskiktet satte igång scoutingen, Skillnader ligger också i hur man ser på kroppen. I scoutretoriken finns något essentiellt bakom, man tror att något är medfött och att det finns någon typ av grund i både kön och människa, och denna ska sedan utvecklas medan man i queerteorie...
...läs fortsättningen genom att logga in dig.
Medlemskap krävs
För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.Kontot skapar du endast via facebook.
Källor för arbetet
Saknas
Kommentarer på arbetet
-
Inactive member 2006-07-05
tycker att ditt arbete är bra!
Liknande arbeten
Källhänvisning
Inactive member [2005-04-12] Kroppen som signal- En uppvisning av identitet, inkludering och exkluderingMimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=3946 [2024-12-12]
Rapportera det här arbetet
Är det något du ogillar med arbetet?
Rapportera