Idrottskost

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Inledning

I Hem- och konsumentkunskap fick vi uppgiften att göra ett arbete om näringskunskap. Det jag kände var direkt relaterat till mina intressen. Är kost i samband med idrott.

Jag tänkte att jag redan kan ganska mycket om s.k. ”idrottskost”, men tänkte också att arbetet kanske skulle utveckla mina kunskaper om kost. Och på så sätt förbättra min prestationsförmåga.

I alla fall så gav jag arbetet namnet ”Idrottskost”. Av den snälla hemkunskapsläraren fick jag ett häfte som heter ”Uppladdningen”. Ett litet häfte på 42 sidor som har skapats av företaget Cerealia och ett par andra livsmedelsföretag i samarbete med svenska skidlandslaget i längdskidåkning.

Jag var lite skeptisk till häftet, eftersom det stod överallt att man skall äta mycket stärkelserika livsmedel. Bröd, pasta osv. Eftersom häftet var utvecklat av företag som just producerar sådana produkter, Kungsörnen, Axa, Start mm.


Så tänkte jag… Detta är någon slags reklamkampanj för att uppmana folk att äta deras produkter. Jag kom fram till att i alla fall stora delar i häftet inte var speciellt trovärdiga, t ex ”Glykogenuppladdning” som jag själv testade på utan att det gav några resultat. Det skulle i och för sig kunna bero på att häftet kanske var mer riktat till ”uthållningssporter” t ex längdskidåkning och långdistanslöpning. Till skillnad från mig som spelar fotboll och har mer ”explosiva” muskler. Jag testade också att under en vecka följa ett ”måltidsfördelningsschema” som fanns i häftet. Visserligen hade jag inte alltid tillgång till exakt de produkterna som stod på schemat. Ex om det stod 2 portioner ris, så kanske jag ersatte det med 2 portioner pasta eller 2 portioner potatis. Eller om det stod 150 g kyckling kanske jag ersatte det med 150 g fisk osv. Efter varje träning noterade jag resultaten i en tabell. Vissa dagar under veckan var jag mindre noga med att följa schemat. För att på så sätt se om det var några märkbara skillnader om man följde ett måltidsfördelningsschema med mycket långsamma livsmedel, dvs. livsmedel med ett ganska lågt GI/ Glykemiskt Index. Eller om man åt lite mer ”skräpmat”.


Måltidsfördelningsschema

Som sagt innan, följde jag under en veckas tid, ett måltidfördelningsschema som fanns i häftet. Träningsfria dagar uteslöt jag att notera vad jag hade ätit.

Jag samlade in uppgifter om min aktivitet under en dag. Det fanns ett schema i häftet ”Uppladdningen” som visade hur mycket energi det gick åt till olika aktiviteter. Jag kom fram till att mitt behov är ca 3000 kcal/dag. Det passade perfekt eftersom måltidfördelningsschemat var ett förslag till en person som behövde just den mängden energi per dag. I alla fall så följde jag schemat så gott jag kunde under de 4 första dagarna. De andra dagarna åt jag lite mer ”onyttig mat” och såg om prestationen påverkades.


28/2 18.30 Fotbollsträning
1/3 18.00 Gympass
3/3 18.30 Fotbollsträning
4/3 19.30 Fotbollsmatch

Frukost
07.00
1,5 port havregröt med mjölk + 2 mackor
07.00
1,5 port havregröt med mjölk + 2 fullkornsmackor
07.00
1,5 port havregröt med mjölk, 2 mackor, juice
07.00
1,5 port havregröt med mjölk, 2 mackor, vatten
Lunch ca 12.00
1 port fiskgratäng, 2 port potatismos +grönsaker, mjölk.
2 port paste,
1 port köttfärsås+ ärtor, vatten
1 port kyckling 2 port ris, mjölk
2 porr pastasoppa 2 port bröd.
Mellanmål
16.00 Knäckebröd, vatten, 1 banan
17.00 1 macka, 1 banan, mjölk
15.00 1,5 dl müsli, 1,5 dl yoghurt
14.30 2 dl yoghurt, 1 dl müsli, smörgås med pålägg, vatten
Middag
17.30 smörgås, äpple, vatten
kvällsmål
20.00 3 slizar Pizza + sallad
21.00 3 glas mjölk, 1 banan 2 port potatis, 1 bit kyckling + ärtor
21.00 2 port pasta med ärtor, mjölk
21.30 2 port fiskpinnar, potatis+ärtor, mjölk



5/3 14.00 Lätt tennisträning
6/3 18.00 Brottningsträning
10.00 5 mackor, 1 kopp varm choklad
10.00 6 mackor, te
Kaffe, kakor
17.00 1 banan, 1 äpple
18.00 2 port potatisplättar med filmjölk
21.00 Räksmörgås, cola
20.00 1 port risgrynsgröt med mjölk.


Resultat

Efter träningarna gav jag ett betyg på uthålligheten, styrkan och koncentrationsförmågan.
1= Mycket dålig
2= Dålig
3= Medelbra
4= Bra
5= Mycket bra
6= Skitbra!

I häftet stod det inte till vilken typ av idrottare det här schemat var menat till. Men jag märkte inga stora skillnader i prestationen. Möjligtvis det att uthålligheten ökade. Men jag tycker ändå att i mina sportsliga aktiviteter så har den psykiska inställningen mycket större betydelse än vad man äter. Det är klart att man inte skall stoppa i sig vad som helst, men man måste inte vara så jättenoga med det. Bara man vet att man gör av med energin.

Min slutsats är att: Antingen så är måltidsfördelningsschemat direkt planerat för personer som håller på med Uthållighetssporter, t ex längdskidåkning och maraton. Detta framgår INTE i häftet ”uppladdningen”. Eller så är det en reklamkampanj från här tidigare nämnda företag.

Snabba eller långsamma livsmedel? Glykemiskt index?

Ett ”snabbt” livsmedel t ex Vitt bröd ger dig en snabb och hög glukos- och insulinhöjning, vilket snabbt kan göra dig pigg. Men efter en kort tid känner du dig trött, okoncentrerad och sugen på något sött. Ett ”långsamt” livsmedel ger dig däremot en långsammare och jämnare glukos- och insulinhöjning. Vilket kan hålla dig pigg och mätt en längre tid.

”Snabba” livsmedel har alltså ett högt glykemiskt index (GI). Till skillnad från ”långsamma” livsmedel som har ett lågt GI. Som idrottare borde man ha någorlunda koll på vilka livsmedel som har lågt respektive högt GI.