Buddhismen

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Buddhismens ursprung

För 2500 år sedan smög en prins med namn Siddharta Gautama ut mitt i natten.

Han lämnade allting; fru, sin nyfödda son och lyxlivet som prins. Allt detta för att leva som tiggare i resten av sitt liv. Denna legend är kärnan i den buddhistiska läran. Siddhartas ungdom var mycket begränsad, hans far ville hålla honom borta från allt obehagligt och sorgligt i livet. Därför hade han tjänare som betjänade honom dag och natt. En dag bad han en av tjänaren att visa honom livet utanför slottsområdet trots att hans fader förbjudit detta. Tjänaren hjälpte honom ut och väl där ute så får Siddharta se det verkliga livet i norra Indien. Han möter både gamla och sjuka och frågar sin tjänare vad som är fel. Tjänaren svarar:
- Det är inget fel så här kommer vi alla sluta.
Det var det som gjorde att Siddharta bestämde sig för att leva resten av sitt liv som tiggare. Från och med nu lever Siddharta som tiggarmunken Gautama. Han fastar och plågar sin kropp med yogaövningar i över sex år bara för att befria sig ifrån återfödseln. Han blir allt svagare av fastan och vill nu veta sanningen om livet. Nu väljer han medelvägen då han äter normalt och reser runt och besöker olika platser. En dag hittar han ett fikonträd så han slår sig ner och börjar meditera. Natten kommer och fullmånen lyser upp Gautama. Det är hans 35:e födelsedag den natten och äntligen så når han det fullkomliga, vägen från allt lidande. Han har nu sluppit återfödseln och har blivit Buddha som betyder ”den upplyste” eller ”just uppvaknade”. Resten av sitt liv ska han undervisa sin lära för andra människor.


Buddhas liv

Anhängarna blev bara fler och fler och läran spred sig snabbt i norra Indien. Buddha predikade mest i norra Indien men besökte även andra delar av Indien och Asien. En del av anhängarna blev lärjungar till Buddha och följde honom ända till hans dog. Flera nya kloster byggdes upp och läran fick stöd av de allra mäktigaste kungarna i norra Indien.
Läran fortsattes och spridas även efter Buddhas död. Munkarna fortsatte att resa runt och predika läran till mer människor.


Kung Ashoka

Under 200-talet före Kristus härskade kung Ashoka över hela Indien efter en lång rad av lidelsefulla och blodiga krig. Han kom i kontakt med Buddhas lära och förstod då hur mycket lidande och sorg han hade skapat under alla år. Han började med att sprida läran vidare och fortsatte senare med att låta bygga upp sjukhus, bostäder och skolor till de fattiga. Han stiftade nya lagar efter Buddhas lära och sända ut munkar till olika grannländer för att lära ut om Buddhas lära. Sri Lanka och Burma blev kort därefter buddhistiska länder.


Heliga texter

All fakta om Buddha och hans heliga texter kommer från de munkar som följde honom allra närmast. Direkt efter Buddhas död så samlades alla munkar till möte och diskuterade allt Buddha sagt, gjort och lärt dem. De resonerade om hur de skulle fortsätta att leva efter hans död. De samlade och skrev ner allt de visste och tillslut så växte de heliga skrifterna fram. Skrifterna är på flera tusen sidor. De äldsta och viktigaste skrifterna är sparade i Tripitaka som ungefär betyder ”de tre korgarna”. Tripitaka är uppdelad i tre mindre skrifter som är: Vinaya (reglerna för munkar), Sutta (läran, legender och predikningar om hela Buddhas liv) och Abhidhamma (texter om hur läran ska tolkas).


Heliga platser

De flesta heliga platser ligger i norra Indien där Buddha föddes, blev upplyst och dog. Många buddhister reser till Indien årligen för att besöka Buddhas heliga platser. När Buddha dog sägs det att kung Ashoka delat upp askan i 84 000 högar och spritt den över den hela buddhistiska världen. En ”strupa” eller ”dagoba” är en byggnad som innehåller reliker och/eller aska från någon känd munk eller Buddha själv. Om en buddhist går ett varv runt strupan sägs det att hon/han får den helande kraften som byggnaden innehåller. I de östra delarna av Asien har strupan utvecklats till ”pagoden”. Den byggnaden har karaktäristiskt tak i flera våningar som föreställer och symboliserar det buddhistiska kosmos.


Var finns buddhismen?

De allra flesta buddhister finns i östra Asien. Resten finns utspritt i mindre grupper i Amerika, Afrika och Europa. Totalt beräknas det finnas 300 miljoner buddhister i hela världen. Buddhismen är en gammal världsreligion som hade fått fäste i sydöstra Asien innan Jesus hade blivit född och våran tidräkning börjat. Redan på 300-talet hade läran spridits till Kina och Korea och fortsatte att spridas till Japan och Tibet. Indien är ju som sagt buddhismens hemland men år 1200 blev Indien invaderat av muslimer som nästan lyckades att utrota buddhismen helt. Idag finns det inga buddhister kvar i Buddhas hemland Indien. Det som hände med buddhismen när den spreds var att två olika inriktningar växte fram. Idag talar man om ”Theravada” som finns i Sydostasien och Sri Lanka och ”Mahayana” som utvecklades i Kina, Mongoliet, Tibet, Korea och Japan. Dessa inriktningar kallas sydbuddhism respektive nordbuddhism. Det som skiljer dessa två grenar åt är synen på Buddha och hur man ska göra för att nå befrielsen. Mahayana är mer fri och liberal medan Theravada anses vara strängare.


Budskapet från Buddha

De hinduer som kom och lyssnade på Buddhas föreställningar ställde sig ofta frågan; Var det en ny religion som kommit eller ännu ett sätt att slippa återfödseln? Buddha anses inte vara en gud utan kom fram till sin lära helt på egen hand. Religionen är uppbyggd av människors erfarenheter, studier och djupa tankar om livet. Buddha har själv sagt ”Till insikt har förutan hjälp jag nått, vem skulle väl min lärare var… när jag själv den bäste läraren är” (Mahavagga I 6)


Det är bara en människa själv som kan nå befrielsen genom hårt arbete. Till skillnad från hinduismen så ber och offrar man inte till gudar, visst har buddhismen gudar men inte tillräckligt mäktiga att hjälpa människorna därför anses böner och dylikt inte vara nödvändigt. Det spelar heller ingen roll vilken kast man tillhör. Alla som vill kan slippa återfödseln genom att gå den vägen som Buddha predikade om. Innan buddhismen spreds utanför Indien ansågs den vara en ny världsreligion och inte en del av hinduismen. Enligt buddhismen så hänger allt i världen samman i en lång kedja av orsak och verkan. Allting som dör och går under återuppstår i någon ny form. Allt som har med människans liv och återfödsel att göra bestäms av människans ”karma”. Goda gärningar ger bra karma medan dåliga tvärtom. Alla handlingar har en verkan i återfödseln och livet efter återfödseln. Därför ska en buddhist lämna bra karma efter sig. Men till skillnad från hinduismen så återföds handlingarna i nästa kropp (inte ”atman” som i hinduismen). Med andra ord så är det karman som vandrar från kropp till kropp.

Buddhas lära är sammanfattat i fyra punkter som kallas för ”de fyra ädla sanningarna”. Första gången Buddha predikade var i Benares vid Ganges strand. Då hade han samlat alla sina vänner och lärjungar. Predikan blev senare känd som ”Benarespredikan”. Den innehåller det viktigaste av den buddhistiska läran. De fyra ädla sanningarna:

● Sanningen om lidandet
● Sanningen om lidandets uppkomst
● Sanningen om befrielse från lidandet
● Sanningen om den åttafaldiga vägen

För att nå nirvana kan man gå den åttafaldiga vägen och nå högsta målet genom rätt meditation, rätt tänkande, rätt tal, rätt kunskap, rätt handlande, rätt liv, rätt strävan och sist men inte minst rätt beslut.

Med rätt meditation menas att hela tiden koncentrera sig och förstå vad Buddha menar och vilket budskap han vill få fram, detta är det slutgiltiga målet innan man når upplysningen och nirvana.

Med rätt tänkande menas att alltid ge akt på alla kroppens känslor, sinnen och tankar. Allt detta p.g.a. att inte utföra några misstag alltså handlingar som man senare ångrar.

Med rätt tal menas att man alltid ska tala sanning och aldrig tala illa om någon annan människa.

Med rätt kunskap menas att förstå och hålla med om det rätta i de fyra ädla sanningarna.

Med rätt handlande menas att inte döda, stjäla eller leva ett sexuellt utsvävande liv.

Med rätt liv menas att välja ett bra arbete som aldrig skadar något levande.

Med rätt strävan menas att alltid försöka göra det rätta och avstå från onda frestelser.

Med rätt beslut menar man att aldrig tänka själviskt och alltid visa sympati och ha medkänsla för allt levande.


Theravada- Sydbuddhismen

Alla de som tror på Theravada kallar sin religion för ”de äldstas lära”. De lever efter Buddhas ursprungliga regler för att slippa lidandet och återfödseln. För att uppfylla plikterna från Buddha måste man leva som munk eller nunna. Med andra ord måste du vara munk eller nunna om man ska nå nirvana enligt Theravada. Andra buddhister runt om i världen kallar denna inriktning för ”den lilla vagnen” bara för endast ett fåtal munkar/nunnor kan hoppas på att nå nirvana.


Mahayana- Nordbuddhismen

Flera hundra år efter Buddhas död växte inriktningen Mahayana fram. Denna lära säger också att man kan nå Nirvana genom den åttafaldiga vägen. Buddhisterna som tror på Mahayana kan få hjälp med beslut och bekymmer av ”bodhisattvas”, det är män och kvinnor som uppnått upplysningen men avstått från att resa till nirvana. Även inom Mahayana är klosterlivet viktigt men till skillnad så kan alla nå nirvana därför kallas Mahayana ”den stora vagnen” till skillnad mot Theravada där bara ett fåtal kan nå nirvana.


Buddhas regler

Direkt när Buddha blev ledare satte han upp fem viktiga moraliska regler för de civila människorna i det vardagliga livet.

● Att inte döda eller skada. Det är helt förbjudet att avsiktligt döda eller skada något levande.

● Att inte stjäla. Man får varken lura till sig eller stjäla någon annans ägodelar.

● Att inte vara otrogen. Man ska bekämpa alla lustrer och avstå från ett sexuellt utsvävande liv, redan att tänka otroget är ett brott inom Buddhismen.

● Att inte använda droger. Det är helt förbjudet att använda droger eller något annat som skadar eller hindrar kroppen från att tänka klart.


Sorg och Fest

Enligt Buddhas lära så får både handlingar och tankar konsekvenser. Man ska utföra så mycket goda handlingar som möjligt, kanske till och med bli munk eller nunna. Buddhisterna måste vara givmilda och ge gåvor till olika kloster. Till munkarna skänker man: mat, kläder, mediciner och andra hygienartiklar som t.ex. tandkräm och toapapper.

I varje hem finns en Buddha-staty och ett litet altare där familjens medlemmar kan meditera och be. Det finns inga speciella gudstjänster inom buddhismen utan det viktiga är att ”handla” rätt och inte göra saker som man senare ångrar.

Festerna inom buddhismen varierar från land till land eftersom Buddha inte krävde några speciella ceremonier alls. De vanligaste och viktigaste är dock: födelse, inträde i vuxenlivet, giftermålet och begravning. De flesta buddhistiska familjer tar med sitt nyfödda barn till klostret för att få det välsignat. Munkarna skvätter lite vatten på barnet och sjunger för att ge barnet skydd, en bra hälsa och lycka. Samtidigt så får barnet också ett namn i klostret.

När pojkarna kommer i tonåren så är det vanligt att de under en kortare period bor med munkarna i klostret. De får lära sig mer om livet som munk och känna efter hur det är. Flickor får också prova på att bo i nunnekloster under en kortare tid om de vill. Detta kan jämföras med konfirmationen i kristna länder.

När ett brudpar gift sig inom Theravada är det vanligt att de går till klostret efter den borgerliga vigselakten. Där sjunger munkarna välsignelser och ger den buddhistiska trosbekännelsen i bröllopspresent till brudparet. Munkarna uppmanar också brudparet att följa och rätta sig efter de fem moralreglerna.

De sista dagarna innan döden tillbringar många buddhister i ett kloster. De hoppas på att även i dödsögonblicket bli ”upplyst” och bli en Buddha. Munkarna kan även komma hem till den dödliga och sjunga välsignelser. Efter döden är det dags för en ceremoni till minne av den döde som utanför klostret bränns på ett likbål. I ceremonin deltar munkar, familj och vänner.

De högtider som firas inom buddhismen firas till minne av Buddhas födelse, upplysning och död. I Sri Lanka kallas festen för ”Wesak”. Alla bär vita kläder och går till klostren med blommor och mat. Denna dag måste man följa munkarnas regler och lunchen serveras efter klockan tolv, man får inte sjunga, inte bära smycken och inte sova i en mjuk säng. Om man kan så ska man skänka pengar till de fattiga eller ge blod till sjukhusen. Allt man gör under den dagen ska visa på Buddhas godhet och medkänsla.


Att leva som munk eller nunna

För att bli munk eller nunna krävs det att lämna familj och vänner man måste också ha familjens tillåtelse. Den som har skulder, är soldat eller sjuk får inte bli munk eller nunna. Munkarna måste lämna ifrån sig alla ägodelar förutom de åtta viktigaste som ursprungligen var och är än idag: en mantel, en tiggarskål, ett bälte, en rakkniv, en nål, ett filter (till dricksvattnet) och en tandpetare. För att livet i klostret ska fungera har hela 200 regler växt fram.

Redan klockan tre på morgonen blir munkarna väckta och det är då dags för morgonandakten och en stunds meditation. Efter morgonandakten är klar så är det städning i klostret. Sedan efter det så ger sig munkarna ut i samhället och den dagliga maten samlas in. Människorna som lämnar över maten bugar åt munkarna för att de fått börja dagen med att göra en generös gärning. När munkarna sedan ska äta maten så välsignas den och hela måltiden sker under total tystnad. Det är den enda mål...