Buddhismen

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Precis som allt i världen kommer att förändras och försvinna så kommer människan också att göra det. Människan har, till skillnad från tankar inom hinduismen, ingen gudomlig och evig själ. Människan består istället av dharmas som hela tiden ändrar form och läge.

Så ser buddhisterna på människan och individen, i världen.

Alla buddhisters mål med livet är att försöka nå nirvana. Detta kan dock endast ske om du, innan, blivit upplyst. Nirvana är alltså ett tillstånd i frid och ro där det inte finns något lidande.

Buddha, vilket betyder upplyst, fick just sitt namn efter denna fundamentala upplevelse.

Buddha lärde andra människor att försöka bli upplysta genom att välja en medelväg. Denna medelväg kallas också för den åttafaldiga vägen som skall hjälpa människor att övervinna girighet, lust och allt lidande som kommer av sådant. Den åttafaldiga vägen symboliseras som ett hjul med åtta ekrar. De åtta ekrarna är steg där var och en av dem består av en lära i den åttafaldiga vägen. Dessa måste förstås och utövas för att man skall kunna bli upplyst och för att kunna nå livsvandringens mål- nirvana.

För buddhisterna är livets hjul en mycket viktig symbol. Hjulet visar livscykeln med födelse, död och återfödelse, allt i ett kretslopp som snurrar runt i ett hjul. Återfödelse – samsara – är i sin tur ett kretslopp.
Gällande buddhismens tankar och funderingar om detta kretslopp skiljer det sig från t.ex. kristen tro och hinduismen tankar om människans återfödelse. (Dharma är Buddhas lära och utövande av läran.)

Samsara betyder att vi efter döden återföds i en ny varelse/individ men vår själ, som enligt buddhisterna inte existerar, återföds alltså inte i en nyfödd varelse, eftersom den inte finns. Istället är det vår karma - våra gärningar i livet - som styr vad vi kommer att återfödas till. Den nyfödda individen är alltså helt formad och beroende av den avlidnes karma, däremot är den individ som återföds genom att jag dör inte en återfödd version av mig. Min själ vandrar inte vidare. Samtidigt skulle en ny varelse inte kunna födas om en annan inte hade dött.

Om karman är god får den efterlevande ett bra liv, medan ond karma medför dåliga konsekvenser. Karman är också det enda sambandet mellan nyfödda varelser och döda


Inom buddhismen finns ingen skapargud som styr och vakar över världen.
Världen är inte heller beroende av gudomliga handlingar som t.ex. inom kristendomen liksom islam. Däremot finns det gudar, men dessa är varken allsmäktiga eller eviga och kan bara upplevas genom drömmar, under eller uppenbarelser. Man tillber inte heller Buddha som en övernaturlig Gud, däremot ser man honom som en symbol för en människa som blivit upplyst, därav namnet. Buddhismen har även blivit kallad för den religion utan gud.

Buddhisterna tror att genom att ta vara på sig själv och sina handlingar samtidigt som man försöker leva ett klokt liv enligt Buddhas lära skall livet bli rikare och lyckligare. Likaså skall karmans kraft bli starkare och man kan lättare nå Nirvana.

Boddhisattvor är individer som är blivande Buddhas.
De är perfekta och gudaliknande, men precis innan de gick in i nirvana stannade de upp och lovade att inte inträda i nirvana förrän alla varelser uppnått uppvaknandet. De återföddes och uppstod då i en slags himmelsk existens. Dessa tusentals bodhisattvor tror mahayna-buddhisterna på.
Mahayna är en av de olika riktningarna inom buddhismen och dess anhängare finns främst i de norra delarna av Kina och Japan.

En buddhist utövar sin religion bl.a. genom att meditera.
De mediterar så mycket som de själva anser vara nödvändigt för att dess karma skall bli starkare men självklart också för att de lättare skall kunna bli upplysta. Ofta utförs meditationen i hemmet eller i ett tempel framför en bild eller staty av Buddha eller en buddhisattva. Sittställningen och andningen är mycket viktig för att nå harmoni och få inre ro.
De flesta buddhister besöker också ett tempel eller ett kloster för att sjunga, offra eller lyssna till munkars undervisning.

En buddhist skall försöka förstå och leva efter den åttafaldiga vägen, däribland de fyra sanningarna men också efter de fem budorden.
Detta medför att buddhistens handlande av religionen utgår från dessa levnadsregler och utövandet, alltså i detta fall meditationen, går mestadels åt till att försöka nå djupare ner i sitt medvetande för att i sin tur stärka moralen och exempelvis förstå lidandet.

Meditationen är, enligt buddhisterna, som en hjälp i livet.

Buddhisterna anser också att okunnighet och ovisshet är en av människans värsta fiender. Om en människa är kunnig eller vis nog, kan den förstå att världsliga ting inte gör henne lycklig.
Munkar och nunnor undervisar därför vardagliga buddhister och människor om denna uppfattning för att de lättare skall kunna bli upplysta och kanske kunna nå nirvana.

Munkar respektive nunnor får varje dag undervisning om av Buddhas lära, vilket gör att dess kunskap och vishet också kan bli stor nog för att de till slut skall kunna ledas till nirvana.


Då en buddhist besöker ett tempel för att tillbe gör personen
olika slags "ritualer".

Först för buddhisten samman händerna som i en hälsning, sedan går han/hon ner på knä och bugar tre gånger inför Buddha eller en buddhisattva. De tre bugningarna står för Buddha, Dharma och Sangha- .

Därefter offrar man ofta gåvor som till exempel kan vara blommor, ljus, rökelse och mat. Genom att offra visar man vördnad inför Buddha och tacksamhet för hans lära.

Att besöka ett tempel ger möjligheten att lättare leva ett rätt liv då det hjälper buddhisterna att förstå Buddhas lära när de mediterar eller tillber, vilket kan leda till god återfödelse- karma.

Det går att besöka ett tempel när som helst men oftast brukar de flesta buddhister besöka det under fullmåne liksom i samband med vissa högtider.

(Sangha betyder buddhistisk församling.)


Buddhismen är ingen sträng religion och har därför inte heller några speciellt stränga levnadsregler.

Däremot så ansåg Buddha att allt liv är lidande.
Han syftade då inte på fysiskt lidande utan psykiskt.


Målet när man blir buddhist är därför självklart, då allt lidande då upphör och man hamnar i ett tillstånd i frid och ro, när man når nirvana.
Detta kan dock inte ske utan att man följer medelvägen, alltså lever efter den åttafaldiga vägen samt de fem budorden. För vanliga vardagliga buddhister, även kallade lekmän, kan alltså detta uppfattas som oerhört svårt. Jag skall ändå poängtera att alla levande varelser kan uppnå nirvana Därför är det mycket viktigt för en buddhist att respektera och skydda allt levande. Det är en av de viktigaste levnadsreglerna.


För att komma till insikt om allt lidande mediterar därför buddhister.
För att kunna meditera behöver de i sin tur ha rätt kunskap liksom rätt handling. Allt hänger dock samman då meditation också kan ge kunskap som leder till rätt handlingar, som i en egen cirkel.


För att kunna handla rätt finns fem grundläggande regler.

– Du skall inte döda
– Du skall inte stjäla
– Du skall inte okyskt
– Du skall inte ljuga
– Du skall inte rusdrycker

Dessa, buddhismens budord, kan jämföras med kristendomens.
Kristendomens budord är dock fler och strängare, buddhismens budord anses mer uppfattas som vägledning eller rådgivning för att buddhisten skall finna inre och rätt harmoni.
Reglerna hjälper också buddhisterna att inte binda sig vid världsliga ting eller fördunkla sinnet med t.ex. alkohol.


En buddhist som helt och hållet väljer att följa Buddhas lära och anvisningar blir oftast munk eller nunna.

Nunnorna är färre än munkarna och är därför inte lika betydelsefulla,
dessa har ändå samma regler.


Utöver de fem budorden finns fler regler om hur en munk skall leva.

– De skall inte äta efter middagstid.
– De skall inte använda smycken.
– De skall inte ta emot guld eller pengar.
– De skall inte sova i bred säng.
– De skall inte dansa eller roa sig.

Dessa regler kan tyckas vara hårda, men munkarna och nunnorna har själva valt att följa dem för att nå nirvana.
Genom att följa dessa regler blir de också förebilder för folket.


Buddhister ber och mediterar ofta hemma, men de besöker även tempel vid högtider eller fullmåne.
Ett tempel motsvarar kristendomens kyrkor liksom islams moské.

Inne i ett tempel finns alltid ett altare, där man ber eller mediterar framför en bild eller staty av Buddha eller en buddhisattva.
Även i hemmen finns altare där också de, liksom o templen, omringas av rökelse, blommor och ljus.

De första helgedomarna var dock stupor. De åtta första byggdes över Buddhas egen aska som fördes till utvalda platser efter hans död.
En kejsare, vid namn Ashoka, delade dock upp askan ännu en gång och lät de bli placerade i Indien där nya stupor byggdes.

Stuporna ser olika ut i respektive land. De första var relativt runda och formade som kupoler, men då nya länder började bygga stupor utvecklades de och blev höga och smala. Formen står för de fem elementen i universum: jord, vatten, eld, vind samt rymd. Stuporna har också olika namn beroende på dess utseende och byggnad i respektive länder.

Liksom i templen är de största stuporna oerhört utsmyckade av juveler och guld för att hedra Buddha. Inne i byggnaderna finns också massor med ljus, rökelse och blommor. Många av byggnaderna är också byggda på de platser som anses vara heliga eftersom det kan finnas exempelvis heliga texter eller reliker från framstående munkar inuti. En av dessa är Shwedagonen som påstås innehålla åtta hårstrån från Buddha.


För mig har arbetet varit mycket givande och jag har lärt mig mycket om religionen. Jag kan också säga att jag till mestadels håller med om dess syn på livet och världen, då jag anser uppfattningen vara högst sannolik.

...