Samerna

2 röster
12980 visningar
uppladdat: 2005-04-20
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Inledning

Vi har valt att arbeta om samerna eftersom vi vill lära oss mer om vårt land ursprungsbefolkning. Vi anser att samerna har fått för lite uppmärksamhet i dagens samhälle och vi vill därför genom vårat arbete upplysa om minoritetsgruppen och dess kultur.

Arbetet är grundat på frågor som rör deras livsstil ex. hur och var samerna bor, vad som är speciellt med deras religion och vad de har för rättigheter som minoritet?


Samerna - Hur och var i Sverige bor de?

I Sverige finns runt 15 000 och 20 000 svenska samer. De svenska samerna bor nära naturen i kåtor men även i vanliga hus, i Norrland. I Sverige finns idag sammanlagt 51 samebyar, uppdelat i tre olika typer;

- Fjällsamebyar med sina långa utsträckta betesmarker.
- Skogssamebyarna med sina mindre och rundare betesmarker i skogarna.
- Koncessionssamebyar med sina runda betesmarken i Tornedalen.


Den vanligaste förekommande typ av sameby är fjällsamebyarna, det finns 33 stycken i Sverige. En sameby är en ekonomisk och administrativ sammanslutning som ska leda renskötseln inom ett visst område. Exempel på svenska samebyar är Talma (fjällsameby), Gällivare (skogssameby) och Sattajärvi (koncessionssameby).


Samerna - Klädsel

Samerna har en speciell dräkt som fungerar som en identitetssymbol. Den samiska dräkten är däremot inget vardagsplagg utan används vid högtider, fester och samiska sammankomster. Samerna började köpa kläder i mitten av 1900-talet. Innan dess tillverkades alla kläder av dom samiska kvinnorna. De gjorde till exempel vinterpälsar av renarnas päls och av renarnas senor spann kvinnorna sytråd.

Dom samiska dräkterna skiljer sig från varandra utseendemässigt beroende på vilken region dräktbäraren i fråga bor i. I Sverige går det en skiljelinje i Gällivare. Dräkterna från Gällivare och norrut har flera större likheter, till exempel har kvinnorna alltid sjal till sin dräkt. Samerna som lever söder om Gällivare har också de gemensamma drag. Deras dräkter är v-ringade och under v-ringningen bär de ett tenntråds- eller pärlbroderat barmkläde.

Dräktens grundsnitt varierar efter dräktbärarens ursprung, kön och ålder. Med hjälp av färger, dekorer och bandmönster varieras också dräkternas utseende. Till en samisk dräkt tillhör också själva kolten eller pälsen, mössa, sjal eller barmkläde, oväderskrage, bälte, handskar byxor, skor och skoband.


Religionen

Samerna tror att naturen är besjälad och det är just detta som gör grunden för hela den samiska tron. Man tror på flera olika gudar och offrar ständigt för att familjen ska ha det bra. Man tror även på olika världar och de människor som kan ta kontakt med dessa kallas nåjder.
Nåjden kan med hjälp av sin vilja styra iväg sin frisjäl för att hämta kunskap i en främmande värld, detta kan ingen annan göra. Samerna anser nämligen att människan består av en kropp och en frisjäl och det är detta frisjälen är till för.

Nåjden har även uppgifter som att exempelvis bota skadade, hjälpa människor som söker svar på problem och agerar som domare då taburegler brutits.

När denne ska hjälpa någon uppgörs tillsammans med de andra ett skådespel. Då nåjden spelar på trumman, sänds frisjälen iväg och hämtar svar i en annan värld samtidigt som nåjden försätts i trance.
Det är inte bara nåjden som får använda trumman, även kallad trolltrumman av de kristna, utan även de andra samerna har tillgång till den. På trumman är det bilder som symboliserar hela universum och dessa gör att det spelar roll var och hur man trummar.

Man tror också att vissa platser och föremål i naturen har övernaturliga krafter, dessa kallas seitar.

Man offrar runt seiten för att hålla sig väl med andevärlden och t.ex. för att få bra jakt- och fiskelycka. Man offrar också för renarnas välstånd, för att övervinna sjukdomar och för att förlossningar ska gå väl.
Särskilt heliga platser är sjöar, vattendrag i övrigt och fjäll.

Som jag nämnde innan tillbeds många gudar viktigast är dock solguden Päive och åskguden Dierpmis.

o Solguden anses bota sjukdomar och hon ger även värme och ljus. Hon är moder över alla levande djur och till henne offras ofta en vit ren.
o Åskguden råder över liv och död och gör marken grönskande. Man ber till denna för att undvika skador på människor, djur och mark.
o Andra gudar som tillbeds är bland andra Månen, Hemmets gudinnor och Vindens gud.


Kultur

Samernas traditionella sång kallas jojk. Var och en har sin personliga som de får då de döps av sin mamma. Då man ör vuxen har man fyra jojkar, en av dem är den så kallade kraftsången.

Jojken används bl.a. av nåjden då han vill sända iväg sin frisjäl, eller då en vanlig människa vill få ut sina känslor och komma någon eller något nära.
Från början var jojken endast sång men den har under de senare åren använts tillsammans med instrument.

Som tidigare sagt brände Svenska Kyrkan under 1600-talet samernas trummor och även idag upplever djupt kristna jojken som en synd.

Förutom jojken som musik har samerna även en egen nationalsång, denna kom 1986 och lever än idag kvar i den samiska religionen. Samerna har en egen nationaldag som infaller den 6 februari och då faller denna sången på sin plats.

Nordvart nedom Karlavagnen
ser du Samelandet skymta:
Fjäll bak fjäll i fjärran blåna,
sjöar sträcka sig vid sjöar,
bergens branter, fjällens toppar
höja sig mot själva himlen;
bäckar brusa, skogar susa,
tvärbrant stupa stålgrå uddar
strävande mot stormigt hav.

Frosten härjar här om vintern,
yrsnön vräks av vilda vindar;
ändock älskar sameätten
denna jord av allt sitt hjärta:
Månens ljus en färdman fägnar,
flygga norrskensflammor fladdra -
klövknäpp, rengrymt hörs bland snåren,
utpå insjön. över slätten
slamrar släden vägen fram.

Och när sommarns sol förgyller
skogen, havet, havets stränder,
guldomglänsta fiskefartyg
vaggas utav vattnets vågor,
gullhamn får var vattenfågel,
strömmarna som silver glittra,
åror blänka, stakar blixtra,
under sång ses männnen styra
utför eda, fors och fall.

Lapplands släkte, sameätten -
obräckt har sen mäktat utstå
mördartjuder, slemma köpmän,
sluga skattekrävarskaror.
Hell, var hälsat, sega släkte!
Hell dig fridens rot och fäste!
Krigisk fejd har aldrig flammat,
aldrig spilldes brödrablodet
ibland Lapplands lugna ätt.

Våra fäder övervunno
vrånga våldsmän fordomtima;
bröder låt oss likaledes
strida segt emot förtrycket!
Solens söners starka släkte!
Dig kan ingen ovän kuva,
blott ditt väna språk du vårdar,
minnes forntidsfädrens maning:
Sameland åt samerna!

Samma år som nationalsången kom fick samerna även rättigheten till en egen flagga.

Cirkeln i flaggan symboliserar solen och månen. Där solen är röd och månen är blå. Färgerna i bakgrunden kommer från den samiska dräkten.


Maten

Renkött och fisk är samernas traditionella maträtt. Det är mannen som ska slakta och tillaga köttet. En maträtt som även a...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Samerna

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2005-04-20]   Samerna
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=4142 [2021-05-06]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×