Orsakerna till Kalla Kriget?

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Inledning

Ofta har jag hört andra tala om Kalla Kriget men aldrig riktigt förstått vad det var. Denna SO uppgift gav mig ett upperligt tillfälle att ta reda på det.
I slutet av andra världskriget var de två stormakterna USA och Sovjetunionen tvugna att alliera sig mot Hitler för att ha en chanse att göra slut på nazismen, som de också lyckades med. Efter kriget lovade den amerikanske och sovjetiska regeringen att förbli vänner men två stormakter med så olika levnadssätt kunde inte dra lika. Sprickan mellan USA och Sovjetunionen blev allt större tills de en dag stod vid en avgrund.


Ett kallt krig

Utrycket ”kallt krig” betyder att krigsmakterna inte tar till några vapen utan för kriget genom propaganda och hotelser mot varandra. Men det kan också förekomma ”heta punkter” händelser, då länderna tar till vapen. Både öst och väst försökte överträffa och skrämma den andre genom att rusta för krig, kapprustningen.

I grund och botten är Kalla kriget en konflikt mellan två olika ideologier som USA:s och Sovjetunionens samhällen bygger på, nämligen demokrati. Ordet demokrati kommer från grekiskan och betyder ”folkstyre, av och för folket”. Både i öst (Sovjetunionen) och väst (USA) ansåg sig regeringen som demokratiska men de tolkade demokrati olika, liksom folk gör med religoner. I väst ansåg man att regeringen skulle styras av folket och i öst skulle regeringen styra för folket. Så i USA, där den liberala demokratin (som vi har tagit efter här i Sverige) styrde, var friheten och välmöjligheterna viktigast och man lät marknaden styra ekonomin men sprickan mellan fattiga och rika var stor. I kommunistiska Sovjetunionen ägde staten (kollektiven) industrierna och lönerna var låga men jämt fördelade och alla hade arbete. Men yttrandefriheten var begränsad, nästan obefintlig, till skilland från i USA. Som du märker finns det både fördelar och nackdelar i dessa två samhällssystem.


De tre stora

Roosevelt, Churchill och Stalin var de tre stora allierade ledarna under andra världskriget. Franklin D. Roosevelt levde mellan 1882-1945. Han var mycket populär och lyckades vända USA:s deprissionen till rätt riktning. Roosevelt var en skicklig ledare i krig och fred. Efter honom valdes Harry S. Truman (1884-1972) till president. Han hade arbetet sig upp från lantarbetare till president men tyvärr var han inte rätt man vid rätt tidpungt eftersom han var okunnig om utrikespolitik men samtidigt en stark ledare. Josef Stalin levde mellan 1879-1953 och var medlem i Lenins kommunistparti bolsjevikerna. När Lenin dog tog Stalin makten och utplånade motståndarrörelserna. Under hans tid besegrade nazityskland men det kostade miljontals liv och idag finns det fortfarande sår efter Stalins välde. Winston S. Churchill levde mellan 1874-1965. När han väl kom till makten byte han poster ett antal gånger och hans politiska karriär tycktes vara över, men när hans varning om nazismen stämde blev han brittisk premiärminister.


Landgränser

I augusti 1941 träffades de tre allierade ledarna Roosevelt, Churchill och Stalin på ett krigsfartyg och skrev en principdeklaration till världen efter kriget. Mötet kom att kallas för Atlantdeklarationen. I den stod det bland annat att folket hade rätt att utse sin regering, handeln skulle vara fri, förändringar av landgränser fick ej ske om inte invånarna godkännde det, kort sagt, en del liberala (ett samhälle där individerna kan leva fritt utan att bli styrda av staten) demokratiska beslut. Två år senare, 1943, träffades återigen Roosevelt, Stalin och Churchill. Då ville Sovjetunionen även ha Polen att sprida sin ideologi och makt till. På ett eller annat sätt lyckades sovjeterna ta över makten i de närliggande länderna. I februari 1945 träffades ledarna ännu en gång i Jaltkonferansen där det bestämdes att Tyskland och Österrike skulle delas in i fyra ockupationszoner. Varför? Jo, för att förhindra nazismen och en ny tysk militär. Landet delades upp i en brittisk, amerikansk, fransk och sovjetisk del. På samma sätt delades också Berlin in.

Mot sin vilja insåg Roosevelt och Churchill att Sovjetunionen dominerade östeuropa men västvärlden behövde Stalins hjälp i kriget mot Japan. Det var i alla fall vad de trodde. Efter att Tyskland kapitulerat försökte Truman få med Sovjetunionen i kriet mot Japan (som var kommunistiskt) men den överenskommelsen var onödig när USA släppte sina två atombomber över Hiroshima och Nagasaki den 6 och 9 augusti. Men Sovjet hade spioner inom det topphemliga projektet som under tre år utvecklade ”Little boy”, atombomben. Så Sovjetunionen byggde också en atombomb.


Stormakter och Östblocket

Innan andra världskriget var Tyskland och Storbritanien de två stormakterna. USA kämpade mot sin deprission och höll sig därför utanför kriget. Efter kriget när Japan, Tyskland, Frankrike och Italien låg i ruiner och Storbritaniens ekonomi var dålig fanns det för tillfället ingen stormakt. Då steg USA fram med ny fart på sin ekonomi och Sovjetunionen som den andra stormakten.

Under krigstider tar ofta den teknologiska utveckligen fart och Kalla kriget var inget undantag. Utveckligen skedde främst bland flyg- och kommunikationsteknik. På något sätt måste ju USA kunna kommunicera och ta sig över till Europa och tvärtom. Och såklart rymdkapplöpningen mellan mellan stormakterna under 1950-talet.
En del sovjetiska rådgivare tyckte att de skulle visa en bättre attityd mot västvärlden men det tyckte absolut inte Stalin eftersom USA hade attackerat Sovjet ett antal gånger och en del andra skäl. Men Stalin tyckte inte att man skulle skapa nån låtsasvänskap och göra som USA ville utan istället bygga upp en zon av kommunistländer (vilket han lyckades bra med) som skulle behöva Sovjetunionen och på så vis uppstod östblocket.

För att sprida sin kommunistiska ideologi försökte Sovjetunionen ge kommunister maktpositioner vilket väckte oroligheter hos storebror. Nu började Trumans rådgivare se Sovjetunionen mer och mer som en fiende. Sprickan mellan öst och väst grävde sig allt djupare. Den kommunistiska regeringen satte frisläppta kommunister på höga poster inom näringslivet och fick polis och säkerhetsstyrkor på sin sida. Och för att hålla folket på rätt sida hotades och mördades motståndarpartierna så att bara kommunistpartierna var med i valen.


Järnridå

Mellan 1944 och 1946 byggde kommunismen upp järnridån. Järnridån var en genomskinlig gräns mellan öst och väst. På ett eller annat sätt tog kommunisterna makten i de närliggande länderna. USA såg oroligt på medans detta skedde och när det ”långa telegramet” nådde USA 1946, uppstod stor oro i USA. Där stod det att härskarna i Ryssland/Sovjetunionen alltid varit misstänksamma mot påverkan från omvärlden och att Sovjetunionen inte skulle känna trygghet förräns den liberala demokratin var utplånad. Dessutom ansåg Stalin att kapitalisterna inte skyr några medel för att öka sin del av världsmarknaden. Alltid försöker man se till sitt eget bästa. Detta förstärkte spänning mellan öst och väst ytterligare.


USA:s containment

Nu tyckte USA att det var dags att göra något. Det var dags att ”hålla tillbaka, containment”, den elaka tumören som åt upp den friska vävnaden som USA uttryckte sig. Den måste stoppas för att förhindra en katastrof, kommunismen som världsherravälde. I mars 1946 höll Churchill ett tal i USA där han sa att kommunisterna skapat en järnridå genom Europa, järnridån som gick genom det uppdelade Tyskland, delvis genom Tjeckoslovakien, förbi Österike och Jugoslavien. Sovjetunionen blev rasande av detta tal och USA tyckte att Churchill hade gått för långt men det var ju sant, någonstans måste ju gränsen gå. Ett annat skäl till att Sovjetunionen reagerade som de gjorde var att amerikanerna och britterna ville slå ihop sina ockupasionszoner och påverka dem med sin idé om demokrati, det gillade såklart inte Sovjetunionen. Med järnridån sade Sovjetunionen att USA skulle sköta sitt på sin sida och sovjeterna sitt på sin sida. Sprickan blev ännu djupare än förut, skulle den till slut nå helvettet?


Upptrappning

Under andra världskriget hade britterna och sovjeterna trupper i Iran för att förhindra att nazisterna nådde den dyrbara oljan. Som överenskommet drog britterna tillbaka sina trupper men inte Sovjet. Men efter att ha pressat västvärlden till det yttersta drog Stalin tillbaka sina trupper. På så sätt fortsatte Sovjetunionen att provocera USA men det var inget av länderna som vågade tränga in den andra i ett hörn eftersom kärnvapen troligtvis skulle användas som en sista utväg.
I januari 1947 slog USA och Storbritanien ihop sina ockupationszoner och 1948 tillslöt även Frankrike

Nästa stora steg i upptrappningen inom Kalla Kriget var att Storbritanien stod inför en stor ekonomisk kris 1947. De lämnade bl.a Indien och avbröt hjälpen till Grekland och Turkiet. De två stormakterna bestämde att tomrummen inte skulle fyllas efter britterna. Skulle det hålla? Turkiet var vägen till oljekällorna för USA och man kom fram till att Turkiet och Grekland måste tillhöra den amerikanska sfären. Så gick det med en överenskommelsen


Miljarder till Europa

Samma år i februari ordnade Truman, utrikesministern George C. Marshall och vice utrikesministern ett möte med kongressen (som bl.a fördelar statens utgifter). De lyckades övertyga kongressen att avsätta pengar för att hjälpa Asien och Europa i deras uppbyggnad efter andra världskriget. Marshall beskrev kommunismen som ett ruttet äpple som skulle sprida sig åt alla väderstreck. Om man inte satte stopp skulle det till slut bli Amerika mot kommunismen. Därför måste USA hjälpa Grekland och Turkiet. Efter andra världskriget såg inte Europa roligt ut. Hela städer låg i ruiner, 30 miljoner människor hade dött och dubbelt så många var på flykt, folk var fattiga, hemlösa och sjuka. Och på vissa ställen kom inte återuppbyggnaden igång och dessutom pågick ett kallt krig. Europa behövde hjälp. Truman tog hem segern och detta kallades Trumandoktrinen vars mål var att USA permanent skulle hjälpa Europa. USA:s regering hade nu två nya uppdrag, att hjälpa behövande länder med pengar och stänga ute kommunismen.

Marshall la fram ett återuppbyggnadsprogram för Europa 1947 där USA skulle bidra med flera miljarder dollar bestånde av lön, bidrag (så att Europa inte skulle fastna i skulder) mat, maskiner, m.m. Förslaget godkänndes. Alla länder fick söka till Marshallplanen som den kallades. Det gjorde Tjeckoslovakien och Polen men med hot och våld från Stalin avstod de. Till en början hade Stalin visat intresse för Marshallhjälpen men när han förstod att även västtyskland skulle återuppbyggas såg han hjälpen som en kapitalistisk sammansvärjning. För att visa vad han tyckte skapade Stalin en sammarbetsorganisation SEV (rådet för kommunistländerna ömsesidig ekonomisk hjälp). Marshallhjälpen hjälpte inte bara Europa, utan också USA eftersom USA köpte livsmedel från sig själva till Europa och Europa i sin tur köpte livsmedel och maskiner från USA. Men Marshallhjälpen var inte enbart till hjälp. Den fick länderna att ta ställning och välja sida i kriget och därmed fördjupades sprickan ytterligare mellan öst och väst. Marsallhjälpen tvingade Västeuropas länder att sammarbeta, början till EU.

När Tjeckoslovakiens utrikesminister Masark senare försökte få hjälp med mat från Marshallplanen sa USA dumt nog nej. Snabbt erbjöd Stalin 600 000 ton spanmål.


Livlina

I februari 1948 ville de icke-kommunistiska, tjeckiska regeringsmedlemmarna att presidenten skulle ordna val i förhoppningen att kommunismen skulle besegras. Men presidenten kunde inte motså trycket från kommunisterna och vid valet i maj fick endast kommunister ställa upp, så järnridån förtsatte att hänga över Tjeckoslovakien. Denna händelse hjälpte för att höja den antisovjetiska stämmningen. Polen och Tjeckoslovakien försökte göra sig fria från kommunismen.


Luftbro

Tyskland var, som du redan vet, indelat i fyra ockupationszoner liksom Berlin på östsidan. I februari 1948 mötes ledarna från västblocket för att diskutera Tysklands framtid, vilket Sovjetunionen inte tyckte om. Sovjet blev inte direkt gladare över att västmakterna beslöt att ersätta den tyska valutan mot D-mark på västblockets sida.

I augusti samma år var 2.3 miljoner invånare i Berlin hotade av svält. När Sovjetunionen bestämde att de allierade inte längre hade rätt att vistas i Berlin stod det klart att västberlin var lämnat åt sitt öde, det skulle svältas ut. Detta var en utmaning för Trumandoktrinen. Genom luftbron till Västberlin skickads mat, bränsle och andra förnödenheter. Planen återvände med exportvaror och flyktingar. Tack vare detta överlevde Västberlin. Nu var inte sprickan lång från helvettet. Samtidigt byggde båda sidor upp sina militära sidor. Sovjetunionen var mycket störda över luftbron men vågade inte bomba transportplanen i rädslan för att sätta igång ett krig, kärnvapenkrig. Men i maj 1949 tog Sovjetunionen tillbaka, att svälta ut Västberlin.

1949 bildade USA, Canada, Storbritanien och ett antal europeiska länder Nort Atlantic Treaty Organization även kallat Nato. Överenskommelsen var att de skulle hjälpa varandra om de blev anfallna men det var också ett meddelande till Sovjetunionen, vi har ögonen på er. Samma år bildade Östtyskland, Tyska demokratiska republiken 1949, DDR som var Tysklands svar på NATO.

Sovjetunionen framställde ju också kärnvapen vilket världen fick veta genom de höga strålningsnivåerna i luften efter en hemliga provsprängningen.


Asien

Det var inte bara Europa som påverkades under Kalla kriget utan också Asien. Jag tar dig tillbaka till 1945 då Roosevelt dör, Truman blir president och USA släpper sina två atombomber över Japan. Men det hände mycket mer.


Korea

Korea hade länge varit en japansk koloni. Sovjetiska armen (Röda armen) fanns nere vid Koreas norra gräns. Ett kommunistiskt Korea ville USA inte ha så de föreslog att både sovjetiska och amerikanska styrkor skulle få vistas i landet vilket förvånansvärt godkänndes.

Under de fyra kommande åren fick Nordkorea Kim II Sung som ledare med stöd från Sovjetunionen och Sydkorea slog sig till ro under Syngman Rhee med amerikanskt stöd.

Under sommaren 1949 hade kommunistiska trupperna med Mao Zedong som ledare tagit över Kina vilket inte var så populärt hos Truman.

I februari 1950 skrev Stalin och Mao ett vänskapskontrakt och de pratades om ett hellt kommunistiskt Korea. Koreakriget började den 25 juni 1950 då Nordkorea gick över den 38:e breddgraden som utgjorde gränsen mellan Nord- och Sydkorea. Som du förstår var detta en het punkt i Kalla kriget. Strider pågick hela tiden fram och tillbaka över den 38:e breddgraden. Efter nästan ett år av stridigheter ville varken Stalin eller Mao skicka flera trupper till Korea och Mao försökte då förklara att amerikanerna borde dra sig tillbaka över gränsen vilket amerikanerna struntade i. De visade sig vara lika svårt att komma fram till ett politiskt lösning som en militär och många strider pågick fram och tillbaka utan att någon av sidorna vann något större landområde.


Vapenstillestånd

I november 1952 var det presidentval i USA och den här gången vann anti-kommunisten Dwight D. Eisenhower valet. Han hade den speciella förmågan att komma överens med nästan alla han mötte. Eisenhowe hade bestämt sig för att avsluta krige...