Buller från järnvägen utgör ett stort problem för de närboende och Banverket
satsar därför stora resurser på olika åtgärder för att minska störningen.
Ökade krav på lönsamhet inom godstrafiken medför krav på högre hastigheter
och höjt tillåtet axeltryck, vilket verkar negativt på omgivningen i form av
ökat buller. Bullerproblem kan reduceras genom skärmar och vallar i olika
utföranden, fönsterbyten på fastigheter och i svåra fall inlösen av
fastigheten. För effektiv resursanvändning är det viktigt att veta vad man
kan förvänta sig för effekt av exempelvis en skärm. Skärmeffekten beror
bland annat på konstruktionsprincip, storlek, material och placering.
Beräkningsmodellen (NMT) som används vid beräkning av skärmeffekt behöver
kompletteras med mätdata för säkrare slutsatser.
Examensarbetet avser en djupare analys av hur buller från godståg
varierar och effekten av olika skärmlösningar. Analysen baseras på mätningar
utförda längs en sträcka nära Boden, där det förekommer 3 olika skärmar
varav två är av typen spårnära och en består av ett plank uppfört på vall.
Syftet med undersökningen är att: (1) Analysera bulleralstringen hos
förekommande godståg: (2) Utvärdera effekten av olika skärm konstruktioner:
(3) Jämföra mätdata enligt norm, dBA med data enligt störningsindex baserat
på psykoakustiska storheter: (4) Jämföra mätdata med beräknade ljudnivåer.
Mätdata som används för analys baseras på en försöksplan, där godstågen
indelades i 3 olika klasser beroende på urskiljbara egenskaper. Klasserna
definieras som Ståltål, Kombitåg och Övriga godståg. Ståltågen trafikerar
sträckan Luleå- Borlänge med stålämnen (slabs). Kombitågen består av
lastbilssläp lastade på avsedda vagnar. Övriga godståg har blandad förekomst
av täckta och öppna vagnar med olika antal axlar. Faktorer av intresse är
Position, Last, Skärm och Axlar. Positionsfaktorn ingår för att ge svar på
om ljudnivån är högre bak än fram i tåget. Lastfaktorn visar på lastens
betydelse för bulleralstringen. Skärmfaktorn utröner effekten av de 3
befintliga skärmarna. Slutligen ingår Axelfaktorn i tågklassen Övrigt gods
för att analysera effekten av antalet hjul.
Resultatet av mätningarna visar att ståltågen i medeltal har 3-4 dBA
högre ljudnivå än övriga tågklasser. I klassen Ståltåg dominerar bidraget
från loket. Studeras enbart vagnarnas bidrag visar det sig att ljudnivån är
i nivå med övriga klasser. Vagnarna avger mest buller när de är olastade.
Positionen har bara inverkan vid lastat tåg och visar att ljudnivån är högre
längst bak i tåget. I Kombiklassen har faktorerna Last och Position ingen
inverkan på bulleralstringen. Skärmverkan är generellt högst för denna
tågklass. Vilket tyder på att bullerkällan är lågt placerad. Inom tågklassen
Övrigt gods är faktorerna Position, Skärm och samspelseffekten mellan Last
och Axlar signifikant. Bakre delen av tåget avger ungefär 2 dBA högre
ljudnivå än den främre delen. Skärmeffekten är minst påtaglig inom denna
tågklass. Detta kan bero på att vagnarnas fasta påbyggnad stålar ljud,
vilket kan ses som att totalljudet strålar ut från en högre position än för
övriga tågklasser. Samspelet mellan Last och Axlar visar att mest buller
genereras vid fallet med lastade 4- axliga vagnar, ca 3 dBA högre än utan
last. Antalet axlar är utan betydelse för olastade vagnar.
Med hänsyn till alla mätdata och den hastighetsvariation som förekom
mellan positionerna är reduktionen för planket ca 10 dBA och för de spårnära
skärmarna ca 6 dBA.
Beräkning av bullerstörning enligt index visar att Ståltågen (utan
last) är mest störande, ca 3.7 på störskalan (0 = inte alls störande 5.6 =
extremt störande). Totalt sett medför en spårnära skärm att bullers...
