Den SÄMSTA sommaren

1 röster
4794 visningar
uppladdat: 2005-04-28
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Allt kändes förjävligt, allt! Jag skulle få åka till min mormor på landet resten av sommarlovet bara för att jag kom hem full en kväll för mycket. Mamma sa att jag fick skylla mig själv, jag hade ju misskött mig. Men att inte få träffa en vettig själ, utan bara sitta hemma hos mormor i 2 månader var väl ett väl hårt straff. Jag satt i bilen på väg till mormor. Genom bilrutan såg jag alla stans hus, människor, affärer försvinna! Snart byttes den synen ut mot björkar, buskar, blommor, vi var ute på landet. Hemma hos mormor var allt som vanligt, tyst, tråkigt och dammigt. Och mormor hade skaffat sig en fästman, Per-Olov. Han verkade också vara riktigt torr och tråkig. Mamma stannade i några timmar, vi åt middag, packade upp mina saker och kollade på kort sen mamma var liten, sen åkte hon hem. Nu var jag ensam i det värsta fängelset jag kunde tänka mig. Jag gick upp till mitt
rum och kände mig ensam, väldigt ensam.

Nästa morgon bad mormor mig att cykla ner till lanthandeln, det gick jag motvilligt med på. När jag kom fram till lanthandeln så såg jag inköpslistan. Den var enorm! Jag skulle aldrig orka cykla hem med alla dom sakerna. Men det var bäst att lyda, mormor kanske skulle bli sur annars.
Jag gick in i affären samlade ihop allt jag skulle ha och gick till kassan. Där stod en gubbe i kanske 40-årsåldern och log mot mig. Han frågade mig vart jag bodde och jag sa mormors adress. Då började han skratta, och sa att han hette Börje och var Per-Olovs son. Han började ropa på någon ”Peter”. Efter en stund kom denna Peter in, och världen frös till is, i alla fall för mig! Det var det bästa jag sett, sen jag kom till mormor, han var rätt lång, muskulös, cirka 17-18 år, brunhårig och hur söt som helst!
Börje frågade Peter om han kunde köra hem mig till mormor med varorna, jag blev generad och sa att det inte behövdes och att jag hade cykel. Men både Börje och Peter insisterade på att jag skulle få skjuts och jag kunde ju lägga cykeln på flaket till bilen, så jag gick med på det, och mitt hjärta tog ett skutt.

Vi åkte, och Peter började prata med mig om allt möjligt, han var helt oblyg. Peter frågade om det gick bra om han gjorde några ärenden innan vi åkte hem med mig, och det gick jag mer än gärna med på! Efter en stund vågade även jag prata, men jag visste inte vad jag skulle säga, så jag drog till med att han hade en fin bil. Han började skratta och sa att det inte var hans bil, och frågade om jag ville se hans bil någon gång, och kanske följa med honom till stan någon helg? Jag sa ja, och försökte låta lite ointresserad, men hjärtat skuttade högre än någonsin! Det här lovet kanske inte skulle bli så dåligt ändå!. När jag äntligen kom hem efter 3 timmar (!) var mormor inte ens arg, Börje hade ringt och berättat att jag fick följa med Peter, och att vi två hade kommit väldigt bra överens.
Men det som var ännu bättre var att Peter hade frågat mormor om han fick ta med mig in på bio i stan nästa vecka, och mormor hade sagt ja!.
Veckan gick, jag var nere och handlade och träffade Peter nästan varje dag, snart skulle vi åka in på stan för vår första riktiga dejt!.
Bion var underbar, Peter höll om mig hela filmen och i slutet av filmen kysstes vi, och plötsligt kändes det som om sommaren var räddad!.
Veckorna gick snabbt, jag och Peter träffades varje dag, men jag visste att snart var allt slut, snart skulle jag få åka hem, hem till den hemska stan, hem till all stress, alla falska kompisar och mamma. Jag ville inte, och jag skrattade nästan lite åt mig själv, i början av sommaren skulle jag kunna ge allt i världen för att slippa landet. Men nu var snart den underbara sommaren slut.

En kväll satt jag på verandan hemma hos mormor och läste en bok, det var en lugn, sval kväll och fåglarna sjöng. Plötsligt kom Peter inkörandes med bilen på gården, han log inte emot mig, han sa bara ett kort hej. Han kom emot mig, tog mina händer och satte sig på knä framför mig.
– Sofie, den här sommaren har varit underbar, och jag gillar dig jättemycket. Men det här går inte. Du åker snart hem. Så det får nog vara slut här.
Han gav mig en puss i pannan, sen ställde han sig upp gick bort till sin bil och körde iväg.
Jag satt bara och kollade ut. Jag kände inte någonting. Eller det var nog det som var saken. Jag kände mig helt tom, som om någonting ryckts bort från mitt hjärta. Hur kunde han göra så här? Bara säga hejdå utan förklaring. Det som hade varit den bästa sommaren någonsin hade blivit den värsta.

Det var en vecka kvar innan jag skulle hem. Den värsta veckan jag någonsin varit med om. Jag ville inte stanna kvar, och inte åka hem. Men jag bestämde mig för att stanna kvar, tänk om Peter skulle ändra sig.
Men veckan gick. Peter ändrade sig inte. Han hörde inte ens av sig. Allt jag hade varit för han var en jävla sommarflört. Och han som varit allt för mig.
Jag satt med mamma i bilen på väg hem. Den underbara naturen ute på landet byttes ut mot gråa betonghus. Jag var tillbaks i stan.
När jag kom hem ringde jag till Mimmi och frågade om vi kunde gå ut en stund. Det gick hon gärna med på, hon hade ju saknat mig och ...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Den SÄMSTA sommaren

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Inactive member 2005-04-29

    Hmm, usch.

  • Inactive member 2005-12-22

    nä den var jättebra!

  • Inactive member 2007-04-09

    jag tyckte den var bra iaf .

Källhänvisning

Inactive member [2005-04-28]   Den SÄMSTA sommaren
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=4188 [2022-07-07]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×