Åldrandet och biståndsbedömning

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Hemtjänst/Äldreomsorg
Organisation

En hemtjänst assistent eller en hemvårdschef är ansvarig för hemtjänsten inom ett visst geografiskt område. Det är dennes uppgift att utreda ansökan om hemtjänst. Assistenten/chefen har också ansvaret för samverkan mellan landstinget, hälso & sjukvården, frivilliga organisationer och föreningslivet.

I många kommuner har man inrättat speciella tjänster för biståndsbedömningen, i form av handläggare. Malmö kommun till exempel är uppbyggd i olika stadsdelar, som har sina egna handläggare inom varje område.

Näst nederst i hierarkin finns vårdbiträdes grupperna, eller om du så vill hemtjänstgrupperna. Vårdbiträdena är ”utförarna”, det vill säga de som utför de insatser som biståndshandläggaren beviljat. Allra längst ned i hierarkin finns brukarna eller vårdtagarna om du så vill. Nedan har jag gjort en schematisk bild över hur organisationen ser ut, enligt min åsikt (och det är väl knappast någon hemlighet längre) borde ”triangeln” vara omvänd. Det vill säga, att de som i ”verkligheten” står nederst i hierarkin borde få ha större inflytande och ”makt”

Kommunfullmäktige

Social nämnd

Stadsdelsnämnd

Biståndshandläggare

Vårdbiträde/USK

Brukare/vårdtagare

-------------------------------------------------
Arbetsmiljön

I arbetsmiljö lagen finns föreskrifter för hur arbetsmiljön skall vara utformad för att anpassas till människans fysiska och psykiska förutsättningar. Hemtjänstassistenten eller hemvårdschefen är de som ansvarar för att dessa regler efterlevs. Man menar också att arbetstagaren själv skall kunna påverka sin arbetsmiljö. I klartext innebär det att man i möjligaste mån ute ”på plats” försöker omstrukturera miljön så att man kan utföra sitt arbete på ett vettigt sätt. Det kan handla om rena handikappanpassningar av bostaden, tex ta ut ett badkar och ersätta det med en dusch, ta bort trösklar och så vidare. Men det kan också var att man möblerar om i bostaden för att bättre komma till att utföra sitt arbete på bästa sätt. Arbetsterapeuter och sjukgymnaster bistår med råd och hjälp i dessa frågor.


Samverkan

Vårdbiträdes gruppen eller hemtjänst gruppen är ”utförarna”, de utför och bistår med de hjälpinsatser som brukaren/vårdtagaren blivit beviljade.
I grunden för bedömningen av biståndsbehovet ligger någon form av ”diagnos” och ”prognos” över vårdtagarens behov och resurser.
Utifrån detta planerar man arbetet. Hemtjänstgruppen har kontakt med och samarbete med sjukgymnaster, arbetsterapeuter, ansvarig sjuksköterska, psykiatrin, läkare, anhöriga mfl, för att kunna ge den bästa tänkbara vården. Det kan till exempel röra sig om att man blir delegerad att göra vissa arbetsuppgifter som att dela medicin, ge insulin etc. Det kan också vara så att man hjälper brukaren/vårdtagaren med sjukgymnastik och så vidare.


Särskilda boendeformer Vellinge kommun

I Vellinge kommun finns följande särskilda boende former:

Gruppbostäder: Bäckahästens gruppboende, Falsterbovägens gruppboende, Storgatans gruppboende, Aspens gruppboende, Pilens gruppboende.

Servicehus: Bäckagården, Eskilsgården, Kronodalsgården, Postgården, Postiljonen, Almgården och Månstorpshemmet.

Demensboende: Månslyckan.


Organisation kommunal Hälso & Sjukvård

När en patient skall skrivas ut från sjukhuset sker en vårdplanering och behovsbedömning. Man gör en utvärdering av vilka insatser patienten är i behov av för att kunna klara sig i det egna hemmet. Rent tekniskt går det till så att man från sjukhusets sida kontaktar den berörda biståndshandläggaren och informerar om patienten och dennes ”status”. Hemtjänst assistenten eller hemvårdschefen är sedan ”spindeln i nätet” och sköter samordningen av olika insatser.

Dagverksamhet:

På Almgården i Vellinge har man olika typer av ”terapi verksamhet”, det kan röra sig om tex sömnad, vävning, målning, slöjdverksamhet och så vidare. Man organiserar bingo, sånggrupper, utflykter och så vidare. Man försöker ta till vara på besökarnas intressen och kunskaper. Dagverksamheten syftar också till att ge de äldre en meningsfull vardag och gemenskap med andra människor.


Åldrandet


Alla blir vi äldre, men åldrandet behöver inte nödvändigtvis innebära att vi blir beroende av samhällets insatser. Att bli gammal kan betyda väldigt olika saker för olika människor rent mentalt. De allra flesta finner sig till ro med sitt åldrande och accepterar det faktum att man inte längre orkar med som förr, och man får ett lite annorlunda perspektiv på sin tillvaro.
 Det Biologiska åldrandet: Innebär att den fysiska kroppen undan för undan bryts ner, fysiska funktioner försämras och i vissa fall slutar fungera helt. Kroppen blir sliten helt enkelt efter ett långt liv. Exempel: sämre syn, sämre hörsel, hjärt och kärl problem, led och muskel problem, försämrad tandhälsa och så vidare.
 Behov av ömhet och erotik: Även som gammal har man behov av att känna ömhet, närhet och kärlek. Det enda som egentligen förändras enligt min åsikt är ”motivet”, dvs var i behovet består. Som ung är man inriktad på att skapa en familj och då styrs behoven mycket utav det, medan man som äldre känner större behov av närhet på ett lite annorlunda plan. För vissa kvinnor är det så att lusten avtar efter klimakteriet och vissa män kan uppleva problem med potensen. I dag är man betydligt mer medveten om denna problematiken och i de allra flesta fall går det att komma till rätta med detta om man så önskar.
 Sociala nätverk och det psykologiska åldrandet: När man blir äldre och når pensionsåldern försvinner många delar av det sociala nätverk vi normalt har kring oss. Våra andra nätverk blir då desto viktigare för oss. Ett arbete innebär för de allra flesta av oss mycket mer än ”bara” en inkomst. När vi har ett arbete så känner vi att vi ”hör till” någonstans, att vi har en uppgift och är behövda. Men arbetet innebär också att vi har en gemenskap med våra arbetskamrater, och man kanske umgås med sina arbetskamrater även privat. Ju äldre vi blir, desto fler av våra vänner och bekanta avlider, och många gamla upplever att de känner sig ensamma. På ålderns höst gör vi också en slags summering över våra liv, där vi tittar tillbaka på vad som varit, funderar över våra val och så vidare. Det är viktigt att man når en acceptans över vad som varit och kan förlika sig med sina olika val här i livet. Jag har många gånger stött på äldre kvinnor som varit ledsna och besvikna på sina liv. De har varit förbittrade, aggressiva och elaka mot personalen som kommit för att hjälpa dem. De har kanske själv aldrig fått möjligheten att kunna komma ut i arbetslivet så som vår generation har fått, de har kanske aldrig kunnat ut och resa och så vidare. Dessa kvinnor borde givetvis fått hjälp med att acceptera sina liv så som de varit, men även om det så fint heter att sådan hjälp ska finnas att tillgå – så fungerar det inte så i ”verkligheten”.
 Äldre invandrare: Denna punkten gör mig förbannad! Enligt min åsikt är alla människor lika mycket värda, helt oavsett ålder, kön, social och kulturell tillhörighet, hudfärg och nationalitet. I andra kulturer har man i vissa fall lite annorlunda samhällsstruktur än vad vi har här i Sverige, och det är viktigt att ha i åtanke då man ska ge någon form av vård till dem. Någon som dock kommit lite i skymundan när det gäller denna debatt är att även ”våra” gamla har sina invanda mönster, och kan i vissa fall ha väldigt svårt att acceptera att ta emot hjälp av en invandrare. Jag tycker att det är ett rent sakfel att ta upp den ena sidan av debatten, utan att också ta upp den andra. Jag har stött på otaliga gamla som rent av varit rädda för dem som kommit för att hjälpa dem, och hellre avstått från hjälpen än tagit emot den från en invandrare. Talespråket ” Man kan inte lära gamla hundar att sitta” kan ju omöjligt ENBART gälla invandrare eller hur?

Biståndsbedömning sidan 1.
1.
a) Den enskilde har rätt till bistånd oavsett hur behovet uppkommit och under förutsättning att han/hon inte kan tillgodose behovet på annat sätt.
b) Exempel på bistånd: ekonomiskt bistånd, hemtjänst, färdtjänst, vård av barn och ungdomar, vård och behandling till missbrukare, daglig verksamhet och särskilt boende.

2.
Det innebär att vistelse kommunen har skyldighet att tillgodose den enskildes behov då han/hon vistas i kommunen. Det har förekommit en del kritik på detta område på de populäraste semesterorterna bland annat Vellinge kommun, Båstad och så vidare. Alla former av bistånd kostar pengar, pengar som kommunerna delvis får in via skattemedel. De som bara vistas tillfälligt i kommunen bidrar ju inte heller med några skattepengar, men har ändå rätt till samma service som övriga kommuninvånare. Man har vill jag minnas haft uppe frågan på regeringsnivå, där man diskuterat någon form av fördelningspolitik. Givetvis ska du oavsett var i Sverige du befinner dig kunna få hjälp enligt socialtjänstlagen, men jag anser att det är orimligt att lägga hela det ekonomiska ansvaret på vistelsekommunen.

3.
a) Det finns två olika vägar att gå i denna fråga. Då jag började jobba var reglerna sådana att allt skulle gå via min närmaste chef, och att han/hon sedan skulle föra det vidare uppåt i hierarkin. Min erfarenhet av detta tillvägagångssätt är dock att diet tog en evig tid innan något hände. Med detta som facit så hade jag nog själv kontaktat biståndshandläggaren själv och stämt träff med henne hemma hos Ture. Så att vi tillsammans kan diskutera igenom dels vilka behov som finns, men också vilka möjligheter kommunen kan erbjuda Ture.
b) Har i princip redan besvarat frågan i föregående punkt. Biståndshandläggaren beviljar biståndet. Hon/han gör en bedömning av vilka behov som finns, hon tittar på vilka resurser personen själv har och beviljar hjälp utifrån vad som så fint kallas ”Att man ska ha en rimlig levnadsstandard” Vad en rimlig levnadsstandard är framgår dock inte bland något utav det material jag kunnat finna, och du har själv inte kunnat precisera vad det är. För mig förefaller begreppet godtyckligt, och alldeles för mycket upp till varje enskild handläggare och dennes personliga värderingar.

Biståndsbedömning sidan 2

c.
För att jag ska kunna göra en ordentlig bistånds bedömning på Ture behöver jag ha lite fler uppgifter om honom, då detta saknas i texten har jag själv hittat på en historia.

Ture Andersson 81 år:
Ture är sedan ett par år tillbaka änkling och lever ensam i sitt hus utanför Trelleborg. Ture har på gamla dar börjat se lite dåligt, och han har också problem med förslitningar ibland annat knälederna. Ture har sedan hustruns bortgång haft hjälp med städning via hemtjänsten varannan vecka och Tures dotter och svärson kommer och hjälper honom med trädgårdsarbete och veckohandling.

Steg 1 - Bestämning av behov:
Anamnes

Tidigare medicinska problem: Dålig syn och hörsel och slitna leder, går ganska bra inomhus men undviker att gå ut ensam då han har svårt att se.
Omvårdnads och omsorgsbehov: Ture har fått hjälp via hemtjänsten med städning varannan vecka, samt dottern och svärsonen har hjälpt honom med veckohandling och att sköta om trädgården.
Social bakgrund: Ture är änkling sedan tre år tillbaka. Under sin yrkesverksamma tid har han till största delen arbetat som trädgårdsmästare. Ture har en tidigare arbetskamrat och bekant som bor på Månstorpshemmet som han brukar åka och hälsa på emellanåt.
Kulturmönster: Ture lyssnar gärna på musik, och då helst gamla svenska visor men han lyssnar också på svensktoppen varje lördag. När Ture var yngre träffades han och ett par bekanta ett par gånger i veckan och spelade kort, men bekantingarna har blivit färre och färre, Ture brukar tala om att han skulle tycka det var roligt att få spela kort, och brukar försöka ”flörta till sig” det av vårdbiträdet som kommer och städar. Han bryr sig inte så mycket om ifall han har ”lite skit i hörnen”, han vill hellre ha sällskap.

Biståndsbedömning sidan 3


Status

 Tal, hörsel och syn: Ture hör väldigt dåligt, han har varit i kontakt med hörselvårdsavdelningen och fått en hörapparat.
 Andning: Har inga större problem med sin andning
 Matvanor: Både hemtjänsten och sonen har reagerat över att Ture har gått ner mycket i vikt. Ture säger själv att han äter smörgåsar och dricker kaffe. Men troligen sköter han inte sitt ätande ordentligt.
 Dryck: Förmodligen sköter inte Ture sitt vätskeintag särskilt bra.
 Sömn: Ture har god sömn.
 Toalettvanor: Ture har inte sagt något speciellt om sina toalettvanor. Däremot har han som de flesta äldre herrar ”svårt att pricka toastolen”, det är därför ofta urin på golvet runt toastolen och på toalettringen.
 Hudens utseende: Ture har torr hud och visar tecken på uttorkning.
 Rörelseförmåga: Ture har inga problem att röra sig inne i bostaden, men undviker att gå ut ensam mycket tackvare sin dåliga syn.
 Daglig skötsel: Tures personliga hygien har blivit sämre, han ser ofta smutsig och ovårdad ut.
 Förvirring: Ture förefaller inte särskilt förvirrad, men har som de flesta äldre börjat få sämre minne.
 Ängslan, aggressivitet och andra känslor: Ture känner sig ensam och saknar sällskap. I övrigt förefaller han vara ”vid gott mod”


Problemformulering

Ture sköter inte sitt ätande, drickande och sin personliga hygien. Han känner sig också ofta ensam och saknar sällskap. Ture har till följd av sin synnedsättning blivit allt mer isolerad.

Biståndsbedömning sidan 4


Steg 2 Planering

A. Prioritering: Ture ska få hjälp via hemtjänsten med morgon toalett och frukost. Ture skall få möjlighet att åka till ett dagcenter varje vardag och få delta i deras terapi verksamhet. Ture skall få hjälp av personalen med maten på centrat. På helgerna skall Ture få mat levererat via hemtjänsten.
B. Tidsplanering: Hjälpinsatserna skall sättas in ”bumselibejan”
C. Resursinventering: Ture har som jag upplever det inga ”fysiska hinder” att kunna sköta sin hygien och sitt ätande. Han behöver nog mest stöd och påminnelse i det hela.
D. Formulering av mål: Ture skall få hjälp av hemtjänsten att sköta sin morgon toalett och hjälp med frukost. Han skall få färdtjänst så att han kan åka till och från dagcentrat varje vardag, samt lunch leverans varje helgdag. Ture skall få åka till dagcentrat varje dag och få delta i de aktiviteter han känner att han är intresserad av. Personalen på centrat skall hjälpa Ture så att han får lunch på centrat varje dag.

Steg 3 Åtgärder

Vilka åtgärder skall göras och hur skall de göras?:
Berörda hemtjänst grupp skall kontaktas och bereda möjlighet för att hjälpa Ture med ovanstående insatser. Färdtjänsthandläggaren skall kontaktas och ansökan om färdtjänst skall skrivas omgående.
Dagcenter personalen skall informeras och bereda plats för Ture i sin verksamhet.
Matleverantören skall informeras om att Ture skall ha mat varje helgdag.
Ture skall även fortsättningsvis ha städhjälp varannan vecka. Tures dotter och svärson skall även fortsättningsvis sköta om veckohandling och trädgårdsskötsel.

Biståndsbedömning sidan 5

Vem skall göra det?: Biståndshandläggaren skall formulera och bevilja biståndet. Hon skal därefter kontakta hemtjänstsamordnaren som skall se till att hemtjänsten planerar in hjälpinsatserna till Ture. Biståndshandläggaren skall också kontakta dagcentrats chef så att hon kan informera sin personal och bereda plats till Ture där. Hemtjänstpersonalen skall komma till Ture varje morgon på överenskommen tid och hjälpa honom med morgonbestyren, hjälpa Ture med städning var annan vecka och leverera mat tillhonom varje lördag och söndag. Tures dotter och svärson skall även fortsättningsvis hjälpa Ture med veckohandling och trädgårdsskötsel.
Är alla överens om åtgärderna?: Både Ture, hans dotter och svärson samt representant från hemtjänsten har varit närvarnade vid planeringsmötet. Åtgärderna ovan är ett resultat av diskussionerna på mötet, så ja alla är överens om detta.

Steg 4 Utvärdering

A. Se och dra lärdom av vad vi gjo...