Smitta, smittspridning och barriärvård

9 röster
50616 visningar
uppladdat: 2005-05-09
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
De olika begreppen

Jag har valt att börja med översättning och förklaring av de olika nyckelorden.

Smittspridning & smittspridningsvägar: Med smittspridning menar man hur smittan överförs från en person till en annan. Det finns olika sätt för smittan att spridas, i viss mån är det reglerat av vad för typ av smitta det handlar om. Det finns till exempel det som kallas direkt kontaktsmitta – det vill säga att man har direkt kontakt med en smittad person eller en person som bär smittan utan att själv vara sjuk till exempel genom hud kontakt eller utbyte av kroppsvätskor vid till exempel samlag. Sedan finns det indirekt kontakt smitta – och då menar man att man blivit smittad genom att man fått smittan genom till exempel handkontakt, kläder eller från föremål som är förorenade med kroppsvätskor eller avföring från en smittad person.

Man kan också bli smittad via droppsmitta – att en infekterad person till exempel nyser eller hostar, om den infekterade håller för munnen när han/hon nyser kan också smittan föras över på det sätt som beskrivs ovan under indirekt kontaktsmitta.

Det finns också luftburen smitta – den smitta som sprids till eller från luftvägarna funderar ungefär som vid droppsmitta fast här torkar droppkärnorna ihop och sprids via luften och kan inhaleras. Man kan också få smittan från/till huden genom att hudpartiklar lossnar och sprids i rummet.
Man kan också bli smittad genom tarmsmitta – detta kan ske genom att smittämnet når munnen, till exempel genom förorenat livsmedel och/eller vatten. Denna smitta är inte så vanlig hos oss där vi har ett väl fungerande avloppssystem, men desto vanligare i mindre utvecklade länder.

Den sist omnämnda smittvägen i materialet är insektsburen smitta – vissa insekter kan vara bärare av smitta till exempel malariaflugan som sprider malaria, fästningar som kan ge borelia osv. I Sverige är malaria så gott som utrotat, men i tropiska länder förekommer det ganska frekvent. Däremot har man sett en ökning vad gäller borelia infektioner från fästningbett.


Mottaglig individ: Med detta menar man en person som av olika anledningar har nedsatt immunförsvar, och därför är mer mottaglig för en infektion. Nedsatt immunförsvar kan man ha av en mängd olika skäl, till exempel efter att man nyss genomgått en infektion, precis har fått ett organ intransplanterat, genomgått operation eller som Klara i texten precis haft en hjärnblödning. Det kan också vara så enkelt att man kanske inte skött sin kropp särskilt bra, genom att inte ha ätit/druckit/sovit tillräckligt.
Barriärvård: Det är viktigt att hålla i minnet när vi vårdar sjuka att de ofta är väldigt mottagliga för infektioner. Fick höra, när jag jobbade tillsammans med den så kallade ”hiv-gruppen” i malmö på 90-talet, att vi som vårdpersonal oftast är mycket ”farligare” för den hiv smittade än vad han/hon är för oss. Givetvis förutsatt att man inte delar kroppsvätskor.
Barriärvård handlar just om hur den vårdande personalen kan förhindra att föra smittan vidare från en patient/vårdtagare till en annan. Det är A&O att personalen tvättar händerna noga efter att ha varit inne hos en patient, och också använder handsprit. Det är också viktigt att använda olika former av skyddsutrustning som till exempel: handskar, skyddsrock/förkläde, munskydd, andningsskydd och ibland också skyddsglasögon eller visir och hårnät.


Sterilisering: Under denna rubrik talar man både sterilt engångsmaterial samt material som är gjort för att återanvändas och därmed rengöras och steriliseras efter användning. Engångsartiklar som är steriliserade har normalt en hållbarhet på 5 år räknat från förpackningsdatumet. Förpackningarna skall vara märkta på ett speciellt sätt det skall finnas: öppningsanvisning, uppgift om innehållet, det skall stå STERILE samt uppgift om steriliseringsmetod, datum för hållbarhet om det understiger 5 år, ett tillverkningsnummer och förpackningsdatum.

Desinfektion: Detta avsnitt handlar om hur man behandlar instrument och ytor så att de inte är upphov till smittspridning. Man talar dels om värmedesinfektion som innebär att man värmer föremålet i 90 grader under en minut eller i 70 grader under tio minuter för att på så sätt försäkra sig om att eventuella mikroorganismer dör. En annan metod man talar om är kemisk desinfektion, detta innebär att man lägger föremålet i en kemikalielösning som dödar bakterierna, om det är ytor som skall rengöras används oftast en lösning med 70% sprit eller 42 – 45%ig isopropanol lösning. Det är typen av smittämne och material som avgör vilket medel man skall användas.

Färgmarkeringar: Inom sjukvården har man olika färgmarkeringar för att underlätta det hygieniska arbetet. Grönt: står för steriliserat material. Blått: står för rent material som genomgått desinfektion i värmedesinfektor. Rött: står för orent material som har varit i kontakt med urin eller avföring och endast rengjorts. Gult: står för infekterat material eller smittsam sjukdom.

Förhindra smittspridning: Att förhindra smittspridning innebär för mig att jag som vårdpersonal är medveten om vilka risker som finns. Samt följer de regler och föreskrifter som finns för att på så sätt minska risken att föra över smitta.

Smutstvätt: Hantering av smutstvätt är ytterligare ett led i att förhindra smittspridning. Enligt uppgift i boken finns föreskrifter på varje avdelning eller boende för hur tvätten skall hanteras. Det är viktigt att jag som personal använder mig av skyddsrock, skyddshandskar osv. när jag tar hand om förorenad tvätt. Likaså att jag ser till att inte ”rysta” till exempel lakan osv. när jag bäddar.

Avfall: Inom sjukvården delar man in avfallet i olika grupper. Anledningen till detta är att en del av avfallet dels riskerar att sprida smitta och dels behöver genomgå speciella procedurer när det skall förstöras. Man talar om: Riskavfall – under denna kategori räknas smittförade material, skärande och/eller stickande föremål, biologiskt material och läkemedel. Radioaktivt avfall, Miljöfarligt avfall, samt ”Vanligt avfall”

Smittskyddslagen: Denna lag innehåller bestämmelser och regler vid olika smittsamma sjukdomar. Som regel ingår de sjukdomar som anses samhällsfarliga och kan få svåra följder vid en epidemi. Vissa sjukdomar anses extra samhällsfarliga och kräver att den ansvariga läkaren anmäler till myndigheter. Man vill givetvis så långt det är möjligt att patienten skall medverka, men i de fall där patienten inte vill låta sig undersökas frivilligt, kan man med stöd av lagen tvinga honom/henne till det. Man har däremot ingen rätt att tvinga på någon behandling, om läkaren anser det befogat kan patienten däremot tvångsisoleras under en begränsad tid. Under denna tid är det viktigt att patienten får stöd och hjälp att förstå vikten av behandling för att förhindra smittspridning.

Skyddskläder: Är något vårdpersonalen har på sig för att förhindra att föra smittan vidare.


Klara berättelsen inledning

Här nedan kommer jag att skriva ”Klara – berättelsen” utifrån hur jag hade gjort om jag kommit hem till henne. Först beskriver jag kortfattat hur jag prioriterat och varför. Därefter lämnar jag min uppfattning om trolig smittkälla, smittväg och min åsikt om hur man kan förhindra smittspridning i sådana här fall. Samt en allmän reflektion av ”problemet”

Mina prioriteringar hade sett ut såhär:

1. Sätta på mig skyddsrock och handskar - för att skydda mig själv och de vårdtagare jag ska till efter Klara.
2. Lugna och trösta Klara – för att jag vill få henne att känna sig trygg och visa henne att jag känner förståelse för att hon tycker det känns genant men att jag reder upp det hela åt henne.

3. Kontrollera hennes ”status” – för att förvissa mig om att hon inte har hög feber, är uttorkad osv.
4. Jag ringer min närmaste chef och talar om vad som skett, ber henne försöka få tag i en kollega som kan komma och hjälpa mig, samt ber henne försöka ordna någon annan som kan hjälpa de vårdtagare. Jag
5. Jag försöker få tag i en anhörig för att informera om läget, och för att förhöra mig om de har möjlighet att komma och vara hos Klara.
6. Se till att Klara har någonstans att ta vägen när hon är nyduschad. (alltså ren bädda)
7. Samla ihop förorenade sängkläder och nattkläder
8. Förbereda duschen
9. Duscha Klara och tvätta hennes hår
10. Torka och klä Klara
11. Se till att Klara kan lägga sig och vila
12. ”Sanera ”badrum, stolar etc.
13. Samla ihop tvätt och gå ner i tvättstugan


Klara Persson 84 år

Jag kan mycket väl förstå att Klara är helt utom sig av förtvivlan. Det måste vara fruktansvärt genant för henne. Det första jag gör när jag kommit är därför att tala tröstande med henne, samtidigt som jag sätter på mig skyddshandskar och skyddsrock. Jag går fram och känner efter om hon har feber, det har hon inte, men hon känner sig trött. Jag frågar om hon vill ha något att dricka, och det vill hon, så jag går ut i köket och slår upp ett glas blåbärssoppa till henne. Nu när hon lugnat sig lite talar jag om för henne att jag ska först ska göra i ordning hennes säng, så hon har någonstans att ligga och vila medan jag städar resten av lägenheten efter hon har duschat. Jag börjar med att hämta en kasse ute i köket och börjar bädda rent i Klaras säng, jag ser till att torka av alla ytor med handsprit, ser till att det inte finns fläckar på själva madrassen och lägger på rena lakan. Jag tar tvättkassen med mig ut i badrummet och samlar ihop det förorenade sänglinnet. Jag sköljer därefter duschen noga med varmt vatten. Nu är det Klaras tur. Jag tar med henne ut till badrummet och hjälper henne att duscha och tvätta håret. Efter duschen och torkningen följer jag Klara till sängen. Jag föreslår att hon ska ligga och vila lite medan jag gör i ordning, jag ställer också fram en spann med lite vatten bredvid sängen och talar om för henne att om hon känner att hon behöver kräkas kan hon använda den. Jag bäddar ner Klara och lägger en extra filt om henne, därefter frågar jag om det går bra att jag öppnar och luftar lite. Jag säger åt henne att jag ska gå och göra i ordning i badrummet och att hon kan kalla om hon vill mig något så kommer jag.

Badrummet: Jag börjar med att samla ihop alla textiler som finns i badrummet, sedan ”skurar” jag hela badrummet från golv till tak. Först använder jag ”vanligt” rengöringsmedel, och sedan torkar jag av duschhandtag, vask, toalettstol, handtag mm. med handsprit (eftersom det är det enda jag har tillgängligt hemma hos Klara). När badrummet sedan är färdigt, går jag ut i vardagsrummet och gör rent där Klara satt när jag kom. Jag torkar av alla ytor noggrant, med hjälp av en lätt fuktad trasa, Klara har ett antikt bord jämte sin stol och jag vågar inte riskera att använda handsprit på det och därmed kanske förstöra det därför får det räcka så. Jag tittar så att det inte finns några fläckar på dynorna i Klaras stol och den stolen där Oskar satt i går, det finns där inte. För säkerhets skull lägger jag ut dynorna på balkongen, det är nämligen minusgrader ute, så om det skulle finnas några bakterier i dem lär de inte bli långlivade.
Tvätten: Så var det dags för tvätten. Först och främst ser jag till att samla ihop tvättmedel och sköljmedel. Jag säger åt Klara att jag ska gå ner i tvättstugan och se om det finns en ledig maskin. Jag vill inte ha den gula rocken på mig i trappan på väg ner i tvättstugan, men innan jag tar den av mig ser jag till att försluta påsen med smutstvätt ordentligt. Jag byter handskar, hämtar ytterligare en påse att ha utanpå den andra. Därefter tar jag av mig skyddsrocken viker ihop den med utsidan inåt och lägger ner den i den yttre påsen, jag tar av mig handskarna, tvättar händerna och sätter på handsprit. Jag tar med mig ett par handskar ner i tvättstugan. Väl nere i tvättstugan finns det som tur är en ledig maskin. Jag börjar med att ta på mig handskarna, därefter rocken. Eftersom tvätten består av sänglinne, handdukar och nattlinne går allt att tvätta i 90 grader i samma maskin. När all tvätten är inne i maskinen, tar jag av mig rocken och lägger in den också i maskinen. ……….

I Klaras fall utgår jag från att Oskar är ”boven i dramat”, dvs. att det är Oskar som är smittbäraren. Smittspridningens väg framgår inte av texten, men jag kan livligt föreställa mig hur det kan ha gått till. Oskar har kanske lånat toaletten när han hälsade på och ”misslyckades” lite på ringen (så som många äldre män gör). Eller också har Oskar varit lite slarvig när han tvättade händerna efter toalett besöket, lite bakterier hamnar därför på handduken när han torkar händerna. (om han alls tvättade händerna). Klara är ju också extra mottaglig eftersom hon inte riktigt hämtat sig från sin hjärnblödning.


Klara berättelsen slutsats:

Min slutsats i det hela är att det stora problemet när vårdtagaren bor hemma är ofta att det inte är lika lätt att hålla miljön steril i och med det så är det också lättare att smitta sprids. Hos äldre människor är det vanligt med stoppade möbler, äkta mattor, antika mahogney bord osv.
Många hem är rena ”bakteriehärdarna” och det är inte alls konstigt att sjukdomar sprids. Det bästa vore att (i den mån vårdtagaren själv går med på det förståss) enbart försöka ha möbler som går att torka a...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Smitta, smittspridning och barriärvård

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Liknande arbeten

Källhänvisning

Inactive member [2005-05-09]   Smitta, smittspridning och barriärvård
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=4216 [2024-07-15]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×