Närsynthet & Översynthet

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Närsynthet: (Myopi)

Närsynthet är ett brytningsfel i ögat som beror på att ögongloben är för lång.
Närsynthet är det vanligaste synfelet.
En närsynt person ser bra på nära håll, men dåligt på långt håll, för att strålar från föremål långt bort bryts samman framför näthinnan, och resultatet av det blir att bilden av föremålet blir suddig. Bilden hamnar bakom näthinnan istället för på näthinnan.
Men synfelet kan hjälpas med en spridningslins, negativ lins eller minus lins, men med ett enda ord kallas den: konkav lins.
Närsynt öga:


Närsynthet mäts i dioptrier. Upp till minus 6 dioptrier räknas som lätt närsynthet, myopi, och upp till minus 7 dioptrier räknas som kraftig närsynthet, gravmyopi.
Om man då har glasögon för detta, sker även en bildförminskning. Men det kan korrigeras med kontaktlinser.
Kraftig närsynthet beror på rubbningar i ögats tillväxt så att ögat blir för långt i förhållande till hornhinnans och linsens ljusbrytande förmåga. Liksom vid lätt närsynthet kan synfelet vanligtvis korrigeras med glasögon eller kontaktlinser.
Vid kraftig närsynthet är ofta näthinnan något skörare än normalt. Bristningar i näthinnan kan ske lättare än normalt, dels av sig själv, utan någon yttre orsak, men också i samband med ögonskador. Symtom på bristningar i näthinnan kan vara ljusblixtfenomen. Om små blödningar samtidigt sker på näthinnan kan detta märkas som grå eller rödtonade dimmiga rökslingor eller figurer med olika former framför ögat. Bristningar kan ibland leda till näthinneavlossning. Bristningar i näthinnan behandlas med laser. Fast det gör man inte förrän ögat växt färdigt.
Näthinneavlossning kräver som regel något mer omfattande operation. Om man känner av något av symtomen bör man snarast gå till en ögonläkare.
Ibland händer det att man får något nedsatt funktion hos gula fläcken (makula) på näthinnan, vilket kan innebära att man ser sämre, särskilt på nära håll.
En närsynt person som behöver glasögon kisar ofta för att få en klarare bild.
Närsyntheten sker ofta i skolåren, men tilltar i 20-25 årsåldern, det beror på att ögat växer, liksom resten av kroppen fram tills dess.
Anledningen till att man blir närsynt vet ingen. Men det finns forskare som tror att det kan vara ärftligt, eller om mycket närabete kan påverka utvecklingen av närsynthet.
Översynthet: (Hyperopi)

Ögats brytningskraft är för svag i förhållande till ögats längd. Föremål avbildas därför inte skarpt på näthinnan (retina) utan först bakom den. Genom att förstärka ögats brytningskraft med en pluslins, positiv lins, eller med ett ord: konvex lins, kan föremål avbildas skarpt på näthinnan.
Man föds med översynthet, men när ögat växer, så försvinner det i de flesta fall.


Översynt öga:


Långsynthet, också kallat översynthet, betyder att ögat är för kort jämfört med dess brytningskraft i viloläge. För unga människor är lätt långsynthet inget problem, tvärtom upplever de ofta sin syn som felfri. Anledningen är att man ständigt omedvetet spänner ögats lins (ackommoderar) för att erhålla så skarp bild som möjligt. Detta sker genom att ciliarmuskeln spänner sig eller slappnar av.
Hos ungdomar och vuxna kan detta ge spänningshuvudvärk och trötthet. Det beror på att musklerna i ögat ansträngs av att hela tiden ställa om sig vid läsning, arbete framför datorn osv.
Med stigande ålder försämras tyvärr förmågan att ackommodera och det blir allt svårare och jobbigare att se skarpt på nära håll. Med tiden försvinner även synskärpan på långt håll.
Till linsens ackommodationsförmåga är också kopplat en reflex, som gör att ögonen riktas något inåt näsan. Eftersom ackommodationen först och främst är till för seende på nära håll, blir det så att ögonen riktas in mot en punkt ca 30-40 cm framför näsan. Om man emellertid måste ackommodera även för seende på längre håll riskerar man särskilt hos ...