Galaxer

12 röster
33428 visningar
uppladdat: 2001-02-11
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Galaxer

Innehållsförteckning sid1
Inledning sid1
Frågeställningar sid1
Galax historia Sid 2
Galaxklassifikation Sid 2
a, Elliptiska galaxer Sid 3
b, Spiral galaxer Sid 3
c, Stavspiraler Sid 4
d, Oregelbundna galaxer Sid 4
Radiogalaxer Sid 4
Galax hoppar Sid 4
Lokala gruppen Sid 5
a, Vintergatan Sid 5
b, Andromedagalaxen Sid 5
c, M33 Sid 5
Källförteckning Sid 6

Bilaga: logg bok



Inledning

Jag tänkte skriva om galaxer. Detta eftersom bara ordet galaxer för en att tänka på något oändligt. När jag började skriva den här uppsatsen hade jag ingen uppfattning av vad det egentligen var jag skulle skriva om så efter ungefär halva tiden fick jag formulera om mina frågeställningar. Men vad handlar då den här uppsatsen om? Jo den handlar framför allt om en galax uppbyggnad men det finns även med lite kort om galax historien. I vissa frågor där det har funnits flera teorier har jag tagit upp den jag har tyckt vara trovärdiga ex frågan om elliptiska galaxers bildande. Men Det kan vara värt att nämna att jag inte har hunnit /haft kunskap att gå in på djupet i dessa frågor.





Frågeställningar:
1. vad är en galax?

2. vad vet man om galaxer?



Galax historia

Fram till ca 1920 så viste man inte säkert hur långt vårt stjärnsystem sträckte sig . Många torde att detta var den största enhet som fans. Men astronomer hade sen 1700talet funderat över fenomen som kallades nebulosor. Dessa hade observeras i teleskop och tolkas som stora gasmoln (nebulosor). I många kataloger som klassificerade himlaobjekt så hamnade många galaxer under namnet nebulosor.
Under 1700 talet så fans det vissa som undrade om inte dessa kunde vara främmande stjärnsystem. Denna debatt la sig aldrig riktigt efter som ingen av parterna kunde presentera bevis som övertygade den andra parten och allmänheten. Det som slutligen avgjorde debatten var när Edwin Hubble 1924 upptäckte cepheider i Andromeda galaxen dessa är bra om man vill mäta avståndet. Sedan dess har antalet kända galaxer vuxit sig oändligt stort och ingen vet längre hur många det finns!



Galaxklassifikation

Det finns flera olika typer av galaxer det vanligaste sättet att indela dem är det Hubble kom på, detta har senare moderniseras men grunden är det samma.
Detta bygger på fyra olika galaxtyper :

 elliptiska galaxer (E)

 spiralgalaxer (S)

 Stavspiraler (Sb)

 oregelbundna galaxer (Irr)


Elliptiska galaxer

De elliptiska galaxerna utgör både de absolut största och de absolut minsta galaxerna i universum. Alltifrån 107 till 1014 solmassor. De elliptiska galaxerna betsår av mycket lite stoft och gamla stjärnor.
Hur uppstår då elliptiska galaxer?
En teori är att när två galaxer möter varandra så passerar stjärnorna i mellan utan att påverka varandra efter som det är mycket stora tomrum mellan dessa. Medan gasen och stoftet som kolliderar mitten mellan dem på börjar en intensiv stjärnbildning. Galaxerna som helt tömts på gas och stoft bildar sedan karakteristiska elliptiska galaxer. Det gas och stoft moln som kan bli kvar i mellan dem bildar sedan en oregelbunden galax. detta kan förklara varför gas och stoft saknas i den elliptiska galaxerna. Detta skulle i synnerhet gälla de mindre elliptiska galaxerna. Två stora spiralgalaxer som smälter samman skulle kunna få en liknande effekt. Denna teori stöds av att i mitten på många galax hoppar så finns det stora elliptiska galaxer. Om detta stämmer lär vi se om ca 10 miljarder år då Andromeda och Vintergatan mötas. En annan teori är att stjärnbildningen var mer effektiv i dessa galaxer och att den därför redan har förbrukat gasen och stoftet och därför inte kan bilda några nya stjärnor. Denna teori är i dagsläget inte speciellt aktuell.


Spiral galaxer
Spiral galaxerna tillhör en mellan grupp med solmassor på 1010 till 1012. Spiralgalaxerna är enligt mig de vackraste galaxerna. Spiralgalaxerna innehåller mycket gas och stoft och har fortfarande en aktiv stjärnbildning. I ”bullen” eller galaxens centrum finns det i huvudsak gamla röda stjärnor. Medan i armarna innehåller mest unga blå stjärnor. Runt om själva galaxen så finns det en ljus svag hallo. Spiral strukturen är vanlig i universum detta tyder på att den är lång livad .

Spiralarmarnas uppkomst är inte helt säkerställd men en teori är att när två galaxer passerat varandra på verkar gravitationen dem så att armar upp kommer. Detta har stimuleras i datorer. Men det finns även galaxer där detta håller på att hända eller har hänt. Enligt en annan teorier så uppkommer även spiralgalaxer genom sammanställning av mindre galaxer.


Stavspiraler
Påminner mycket om vanliga spiral galaxer men i stället för att ha en centrerad rund kärna så har den en mer eller mindre avlång stav genom galaxen och ifrån båda ändarna utgår spiralarmarna. Stavspiraler har en jämnare fördelning av de tyngre grundämnena en spiralgalaxer. Detta beror på att staven ”blandar” de olika gas områdena. Detta sker genom att stjärnorna i en stav spiral rör sig i asymmetriska banor.


Oregelbundna galaxer
Ca 2% av alla galaxer Oregelbundna galaxer är ofta små under 1010 solmassor. Men det finns större oregelbundna galaxer också dessa har uppståt genom växelverkan med gran galaxer och då har galaxen samma massa som sin ”ursprungs galax” mycket är osäkert om de oregelbundna galaxerna. De båda Magellanska molnen tillhör denna kategori.



Radiogalaxer

Det vanligaste exemplet på radio galax är Cygnus A. Detta var den först upptäckta radio källan utan för vintergatan och också vår närmaste radiogalax. Dessa galaxer är i huvudsak tunga elliptiska galaxer med stark radiostrålning. Detta kommer sig troligt vis av högexplosiva händelser i dem. Kanske håller galaxen på att dela upp sig i två galaxer? Dom flesta har två skilda radio käller och kallas då dubbla radio källor. Om man ser radiogalaxer i ett radioteleskop så är det två stora halvcirklar av radio strålning. I Cygnus As fall är dessa 5 miljoner ljusår i diameter.


Galaxhoppar

Galaxer bildar tillsamman större system eller hoppar. En typisk galaxhop består av mindre en 50 galaxer. Dessa hoppar är inga välordnade grupper med mönster som går igen utan mera ansamlingar av galaxer på olika punkter i rymden. Vad detta sen beror på finns det olika teorier om.
Dock finns det två olika typer av hopar Reguljära(mest E galaxer) och irreguljära(mest S galaxer). Galaxhoparna bildar sin tur bildar så kallade superhopar. Som är det största kända sambandet inom universum


Lokala gruppen

Den lokala gruppen innefattar ca 30 galaxer totalt. De största är Vintergatan, Andromedagalaxen (M31) och M33. De övriga galaxerna utgör mindre en 10% av den gruppens totala massa . Den totala synbara massan är ca 5*1012 sol massor och sträcker sig över ca 3 miljoner ljusår.


Vintergatan

Vintergatan är den galax som vi själva bor i. Efter som vi har inte kommit utanför den, är det svårt att bedöma hur den ser ut utifrån. Men den är troligtvis en spiral eller stavspiral galax. Galaxen M83 tros kunna likna vintergatan en del. Själva centret kan vi inte se i vanligt ljus efter som ett stort stoft moln skymmer, men det kan ses i andra våg längder. Då det värkar som det strålar ut ljus från galaxens centrum detta tyder på att det finns ett svart håll där inne vilket det troligt vis finns i de flesta galaxer.


Andromedagalaxen (M31)

Vår närmaste galax 2,2 ljus år (om man undantar stora och lilla Magellanska molnen). Det är även den ljus starkaste i lokala hopen. Andromedagalaxen följs över himlen av ca 200 klotformiga stjärnhopar. Det nämnts att Andromeda har två kärnor. Detta tyder på att den någon gång har smält samman med en annan galax och införlivat den i sig.


M33

M33 är en spiral galax av typen Sb den är mindre en vintergatan och Andromeda men är den tredje galaxen som dominerar lokala gruppen. Det finns inte så mycket information om den...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Galaxer

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2001-02-11]   Galaxer
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=427 [2024-03-29]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×