Människan och miljön

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

1. Vad beror växthuseffekten på och hur påverkar den oss?

Det var faktiskt en svensk, en svensk forskare som först ”upptäckte” växthuseffekten, nämligen Erik Arrhenius år 1896. men det var först efter ytterligare några hundra år som man kom att ta detta på allvar.
Den förstärkta växthuseffekten som nu har påbörjats beror på förbränningen av fossila bränslen (torv, kol, olja av bilar, industrier och kraftverk). Dessa har lagrats under miljontals år och har nu använts under endast några årtionden, vilket har bidragit till förhöjda koldioxidvärden i luften. Det finns två st. gaser som bidrar till denna förstärkta växthuseffekt, den ena har jag redan nämnt, koldioxid och den andra är metan. Koldioxidhalterna står för 65% av växthuseffektens förstärkning och metan står för 25%, men man kan även skylla på andra saker som också de hjälper till att förstöra vår jord. Vattenånga är faktiskt otroligt nog också en gas som bidrar till växthuseffekt, och då temperaturen höjs ökar mängden vattenånga vilket i sin tur ökar växthuseffekten och leder till att det bildas en ond cirkel. Koldioxid vet vi alla att vi andas ut och att den förstärkta koldioxiden kommer ifrån förbränning utav fossila bränslen, men metanet kommer ifrån något helt annat. Det är faktiskt så att den ”naturliga” metan mängden som framkallas faktiskt kommer ifrån kor då de ger ifrån sig gaser, vilket inte är en mindre mängd än 72,4 miljoner ton årligen! Det är dock inte de som orsakar mest metan utsläpp, utan det är risodlingar och boskapsskötsel som får stå för detta.
När solens strålar omvandlas till värme då de når jordytan reflekteras en liten mängd ut i rymden igen. Den mängd som inte tar sig ut studsar istället tillbaka till jorden och absorberas utav atmosfären. I vår atmosfär finns det ett koldioxid lager som fungerar som en filt, d.v.s. den förhindrar dessa vissa strålar från att ta sig ut. I och med att koldioxid ökar i detta lager, blir det som en extra filt runt jorden som gör att värmen ökar i luften.

Följderna blir dessa:
- glaciärerna börjar sakta smälta, vilket leder till att
- havsytan höjs p.g.a. ökad vattenmängd, vilket i sin tur leder till att
- öar samt kustremsor påverkas, det blir en risk för att de täcks av havsvatten och därmed måste evakueras.
- Hittills har medeltemperaturen ökat med en halv grad och enligt beräkningar kan det öka ytterligare två grader de kommande femtio åren.
- Generellt anses inte växthuseffekten som ett direkt hot och därmed har inga stora insatser gjorts för att förhindra dess vidare utveckling.
Det man vanligtvis kallar för ”växthuseffekten” bör egentligen kallas för den ”förstärkta växthuseffekten”, eftersom den alltid har funnits men nu har alltså ökat. D.v.s. utan denna effekt hade jordens medeltemperatur varit ca. 35° kallare än idag och livlös, alltså är den livsnödvändig.
Såsom vad det gäller allt annat så drabbas alltid någon värre än någon annan, alltså är det alltid någon annan som får ta den hårda smällen, även om det i vissa fall inte är den skyldiga som får ta den. Så är det vad det gäller växthuseffekten i alla fall, vissa länder drabbas värre än andra. Vi har fått veta att världens medeltemperaturs ökning är en halv grad, men hur är det i de olika länderna för sig?
Värst drabbade är faktiskt Nordafrika, de stackarna som redan har det kämpigt, östra Medelhavsområdet och även de norra delarna kommer att påverkas.

Det tros vara så enligt en vetenskapsmans beräkningar att det kommer att vara ungefär så här år 2100:
Temperaturen kommer att ha stigit med ca.4°, I stora delar av Afrika och sydöstra Spanien kommer regnet att ha minska med 10 till 40 % och alltså kommer de att drabbas av svår torka. Havs nivå kommer att höjas och få en ökad salthalt som främst drabbar Venedig och Nildeltat, men även brist på dricksvatten som det redan idag är brist på i majoriteten av länderna, kommer att bli ett ännu större problem speciellt för Nordafrika, Libanon och Malta. Afrika som tydligt drabbas och klassas som en av de värst drabbade kommer även att lida utav större öken spridning (ex. Egypten), vilket redan idag är ett av deras stora problem. Vattenbristen kommer att ha stor verkan på skördar och växtlighet i ex. Tunisien, inte så förvånansvärt Afrika och förstås även andra länder mer eller mindre. Alla länder och alla hav kommer ha stora och snabba förändringar i växt och djurliv, havs liv kommer att drabbas värst. Nya djur och växtarter kommer att komma till och andra dö. Stadsbefolkning i fattiga länder kommer att få träffa på mycket fler infektions och andnings sjukdomar p.g.a. den förhöjda temperaturen, det är trots allt vetenskapligt bevisat att bakterier trivs bättre och sprider sig lättare i varmt klimat.
I Sverige kommer klimatet att bli som kring dagens Medelhavsområden och fler tropiska djur kommer att existera hos oss.


Egna analyser:

De länder i världen som har extremt mycket föroreningar (ex. Thor- området i Tyskland, Tokyo m.m.) blir troligtvis mindre påverkade av växthuseffekten, d.v.s. att ingen större temperaturs skillnad sker p.g.a. att sot eller andra partiklar som förorenar atmosfären förhindrar solstrålarna att tränga igenom. Även om det nu inte kommer vara så att det är växthuseffekten som påverkar dessa ställens klimat och miljöförändringar, så kommer definitivt alla föroreningar att påverka dem… negativt och mycket. Det självklara är att detta inte är till någon större fördel överhuvudtaget. Föroreningarna i sig själva som i dessa fall tillåtits öka till en sådan extrem mängd utgör en mycket större skada än nytta. Alltså är det en dum idé att ens föreslå att detta ens skulle kunna vara en lösning på att minska växthuseffekten. I sådana falla är det nog bättre att satsa på att hitta en lösning på hur man kan minska koldioxid utsläppen m.m.


2. Vilka är de sinande respektive förnyelsebara energikällorna som används i världen idag?

Ex. på sinande (icke förnyelsebara energikällor) är kol, olja och naturgas. Dessa tre har sina ursprung i lagrade rester av växter och djur som levde för miljontals år sedan och kallas även för fossila bränslen. Torv och kärnkraften räknas även de till energikällor som kan ta slut. Detta p.g.a. att torven växer som har mycket långsam tillväxt (endast en millimeter per år) alltså används i snabbare takt än det växer. Till kärnkraften däremot behövs uran som finns i jordskorpan och kan även det så småningom ta slut.
De förnyelsebara energikällorna (de energikällor som inte tar slut) är ex. solenergi, vattenkraft, vindkraft, våg kraft och biobränslen t.ex. ved.
Användandet av de förnyelsebara energikällorna varierar kraftigt beroende på respektive lands naturresurser. Exempelvis utnyttjas vindkraften väldigt mycket i Danmark p.g.a. dess stora öppna fält och blåsiga landskap.
I Sverige däremot ger vattenkraften ca. hälften av landets elektriska energi. 75% av den vattenkraft som skulle löna sig att bygga ut i Sverige används. Anledningen till att man inte använder allt till 100% är att man vill ”spara” fyra utav Sveriges största älvar.
Australien är troligtvis ett land som har satsat på användandet utav solceller, som även den är en ”förnyelsebar” energikälla.
Nackdelarna med dessa energikällor är att de oftast endast kan täcka respektive lands behov utav energi. Vid användandet av vattenkraft krävs stora förändringar i landskapet, d.v.s. att man bygger vattenmagasin och dammar vilket kräver mycket arbete. Vad det gäller vindkraft kan vindarna vara omväxlande och göra en jämn elproduktion av vindkraftens användande mycket svår.
Biobränslet å andra sidan har liksom solceller få nackdelar, men den gemensamma fördelen med alla dessa förnyelsebara energikällorna är att de inte ger några förorenade utsläpp eller att det inte blir några avfall.

Till skillnad från de förnyelsebara energikällornas nackdelar som är ytterst få är de sinande energikällorna nackdelar mycket allvarligare. Konsekvenserna av dess användning är exempelvis att de är orsaken till både försurningen i naturen samt den förstärkta växthuseffekten. Antingen så påverkas jorden då den berövas på vissa sinande energikällor, eller så påverkas jorden ifrån ämnets avfall vid ex. förbränning eller helt enkelt användning. I vilket fall som helst så förstörs jorden delvis på grund av dem. Kärnkraftens användning har upphört i flera olika länder, men de flesta har det kvar, t.o.m. Sverige. Under omröstningen om kärnkraften skulle förbli en av Sveriges största energitillgångar trots dess skadande effekter, blev omröstningens majoritet ett ja, tyvärr. Om denna omröstning skulle ske i dagens samhälle skulle nog omröstningens majoritet ha sett lite annorlunda ut, och alla skulle ha det bättre, kanske inte till en början, men i längden. Det är trots allt framtiden alla pratar och bryr sig om…

a. Hur framtidens bilar, datorer, järnvägar kommer att se ut
b. Vem kommer att finna botemedel mot cancer och aids
c. Vad kommer att ändra och få slut på världssvälten
d. Hur kommer världskartan att ändras
e. Vem kommer vara djurens frälsare och kämpa för djurens rätt i samhället
f. Vilken världens nästa stormakt kommer vara???
Jo visst, detta är frågor man kan ställa sig, men de egentliga frågorna är om Tellus framtid och inte vår, för om den saknar en framtid så gör vi det också!…


3. Vad orsakar försurningen och hur påverkar den miljön?


Det är främst kol och olja som bidrar till försurningen i naturen. Vid förbränningen av dessa bildas gasen svaveldioxid och då den blandas med luften bildas det svavelsyra, som så småningom via regn försurar både mark och sjöar. Även andra oxider som bildas bidrar även dessa till försurning, som påverkar allt i miljön. Eftersom hela naturens cykel är beroende utav vatten påverkas djur, växter och även människan av detta.
1. Mineralämnena som förser träden och växterna med näring sköljs bort utav de sura syrorna i regnet som tar dess plats. Träden får då brist på de mineraler som de behöver och löper då stor risk att dö.
2. Det sura nedfallet kan även skada lövens och barrens skyddande vaxskikt. Detta orsakar att trädens motståndskraft försvagas då föroreningarna dödar cellerna inuti blad och barr, vilket leder till tidigt blad och barrfällning.
3. I och med försvagade blad samt att det saknas mineralämnen – blir träden svaga och angrips utav insekter och svampar som i sin tur orsakar röta. Detta leder till att träden dör. Dessa träd har också svårt att klara stora klimatsvängningar d.v.s. en extremt kall vinter eller en varm sommar, som ett ”normalt träd” skulle klara av – kan skada dessa träd. Höststormar kan bryta av stammar på mitten istället för att hela trädet fälls. Skogarna blir sjuka och sköra.
4. Sjöar försuras – fiskar dör som inte kan överleva i surt vatten. Försurningen av en sjö, innebär att de flesta bakterierna på botten dör – vilket leder till att nedbrytningen av döda växt och djurdelar försämras eller slutar helt.
5. Kräftdjur och snäckor är mest känsliga p.g.a. att deras skal till största del består av kalk, och syrorna löser upp denna kalk. Fisk ägg och yngel dör, mörten är mest känslig men även gäddorna och abborrarna påverkas.
6. I och med att fiskar försvinner, ökar antalet insekter vid och på vattenytan eftersom deras naturliga fiender har försvunnit. För insekts ätande fåglar som t.ex. knipan finns det massor av mat medan däremot fisk ätande fåglar (fisktärna och fiskgjuse) försvinner däremot snabbt.
· Växtligheten i sjöarna förändras
· Djurarter försvinner
· Fågelliv förändras

Motåtgärder:
1. Kalkning av sura sjöar höjer tillfälligtvis PH värdet (räcker två till tre år) effektivt men mycket kostsamt.
2. Minskning av utsläppen, minskad oljeförbrukning d.v.s. minskad användning av andra bränslen.
3. Bättre rening utav industriernas gasutsläpp.

Skadorna på de svenska skogarna och sjöarna beror mestadels på utsläpp ifrån andra länder. Ifrån England och Central Europa kommer vindarna med föroreningar och det bidrar till att sydvästra Sverige har de värsta försurningarna i landet. Kalkrika områden klarar sig bäst ifrån föroreningarnas förödelse och har med det en stor fördel.

Försurningen är indirekt en av de värsta skadegörare i vår miljö:
Vatten/luft Växter Djur Människan, påverkas alla sakta men säkert. Förödelsen går långsamt men ständigt nedåt – vi förstör våran egen jord. Det ironiska i denna situation är att de ämnen som idag förstör och förorenar vår natur kommer ursprungligen ifrån naturen själv.
4. Vad orsakas övergödning utav och vad inverkar den på?

Såsom så mycket annat ligger avgaserna från bilar delvis bakom övergödningen. Bilarnas avgaser består till stor del utav kväve och det är just denna som också påverkar (och delvis bildar) det farliga jordnära ozonskiktet.

Det är nämligen så att naturen är uppbyggd på ett sådant fantastiskt balanserat sätt att om man skulle tillföra eller ”plocka” bort något skulle det ändra och påverka så mycket. Naturen skulle kanske till slut anpassa sig till de nya omständigheterna, men även om den gjorde det, skulle inte det nödvändigtvis vara till det bättre. Man vet vilket ämne som behövs för att växtligheten ska öka, men hur mycket vill man egentligen att det ska öka, och var? Jo visst, ner i Afrikas regnskogar som försvinner mer och mer för varje dag som går, eller för att täcka de öken klädda områdena. Det är där ämnen som fosfor och kväve ska tillsättas och egentligen behövs, inte i sjöarna som det görs idag. Detta görs såklart för det mesta inte med ”flit”, utan p.g.a. att dessa ämnen sedan 1900-talet började användas i ex. diskmedel m.m. Som tur är har Sverige inga döda sjöar, än, men nästan alla är övergödda. Visst är det bra att vattnet är rikt på växter och med det också på syre, men allt har sina nackdelar. Vissa av övergödningens nackdelar kan vara förödande och livsavgörande för vissa vatten djur ex. torsken. Övergödning är ett allvarligt problem som man tyvärr inte hel och hållet kan hindra eller stoppa. Det är klart att vattnet har med livscykeln att göra, en extremt stor del dessutom, därför måste den vårdas ordentligt. Dessa näringsämnen som idag tillsätts och ökar växtligheten, finns natturligt i djurens avföring, alltså äter de av växterna och ”återger” sedan vad de har tagit igen, men detta inom rimliga och naturliga mängder. På så sätt fungerar allt i harmoni, men nu efter den ständiga tillsättningen, läckandet av dessa ämnen och växternas ökande rubbas denna balans allvarligt. Då denna växtlighet bildas på och runt vattnet dör de ju efter en viss tid, de döda växterna faller mot botten där nedbrytare och växter hungrigt väntar på dem. Nu när växtligheten är så mycket och dödsoffren fler har bakterierna på botten sitt livs största fest, de äter sig mätta tillsammans med nedbrytarna och förökar sig i rasande fart. Problemet kommer inte förrän de blivit så många att det syret som finns på bottnarna tar slut och livet där kvävs. Växter som finns på ytan som ex. planktonalgerna hindrar solljuset från att nå lika långt ner som den gjort förr då det blir övergött. Det är då andra växter inte kan växa till sig ordentligt och på ett normalt sätt och kan då inte utföra fotosyntesen som förr. Växter som förser bottnarna med näring och syre dör då ut och med det de botten levande bakterierna och varelser.
Allting hänger ihop, men det är svårt att förklara. Jag fortsätter, så nu när bakterierna och en del av djurlivet på botten väl är döda finns det ingen som kan bryta ner de döda växterna som nu är jätte många, utom svavelbakterierna som vid nedbrytning bildar svavelväte som är ytterst farligt för naturen, p.g.a. att det är giftigt. Alltså dör det nu ännu mer vattendjur nu p.g.a. giftet och det döda på botten ökar ytterligare.
Det är när döda växter och djur finns i en ”hög” med högt tryck som det bildas fossila bränslen, det är det som sker på bottnarna nu, bortsett från att det inte bildas fossila bränslen. Istället bildas lera, allt flyter ihop och täcker botten med lager av en lera liknande substans. Denna substans ökar med lager och till slut så är botten väldigt högt upp och geggigt, alltså har vatten livet och omständigheterna ändras något.


5. Vad betyder ozonet för oss och hur ser dess framtid ut?

Namnet ozon kommer ursprungligen, såsom så många andra ord, ifrån grekiskan. Ordet Ozo är just grekiskt och betyder lukta. Det är inte så att ozon har fått just detta namn för att den har förmågan att lukta eller att den ens luktar gott, vilket man skulle kunna tro, utan just för att ozon har en illaluktande stark lukt som man helst avstår ifrån att inandas. Ozonet är ca en miljard år gammalt, alltså har den inte alltid funnits där, utan den kom till då syret berikades på syre (då växter skapades och fotosyntesen aktiverades).

Ozonet är en livsnödvändig gas. Den skyddar allt levande på jorden ifrån Ultravioletta strålningar (UV-strålning).
Dessa strålningar är inte direkt livsfarliga om man utsätts för för stora mängder. De kan orsaka hudcancer, irritera slemhinnor, försämra immunförsvaret samt även bidra till gråstarr (ögonsjukdom) och till och med fungera som upplösande på ex. gummi.
Ozonets uppgift är att släppa igenom endast en del av UV-strålningen, nämligen den del som vi behöver och som inte är skadlig (alltså som ett filter).

Ozonet finns i stratosfären (ett skikt högre upp i atmosfären) som utgör 90 % av det ”sammansatta” ozonet, på en höjd av 15-50 km ovanför jordytan, och bildas av luftens syrgas med hjälp av solens energirika strålar. Det är en mycket oxiderande gas som i ren form helt enkelt är explosiv, vilket talar om ungefär hur oxiderande detta ämne egentligen är.
Resten av ozonet, alltså 10 %, finns i troposfären (det nedersta skiktet i atmosfären), ozonet där bildas utav utsläpp som bl.a. kväveoxider, kolväten och koldioxid ca 10 km ifrån marken, och är mycket skadlig för skog, växter och även vi människor. Detta skadliga ozon spelar en stor roll i den förstärkta växthuseffekten och står för stor del utav dess förstärkning. Dessutom finns det ozon som kallas för det marknära ozonet och finns, därav namnet, nära marken. Detta ozon är oerhört farligt för inte endast växter utan även djuren, och den utgörs då solens strålar når bilars och andra sorters avgaser. D.v.s. att detta ozonskikt ”tillverkas” eller har uppkommit och varit till skada till följd av våra egna tillverkningar, som ansetts vara geniala. En ökad eller för stor mängd utav denna ozon kan leda till att alger och andra vattendjur dör och förstörandet utav flera skördar. Den viktigaste platsen för ozonets bildning är just på hög höjd över ekvatorsregionen. Förvånande nog är det just runt ekvatorn som ozonskiktet är tunt och runt polerna det är tjockare.
Sedan freoner (lätta gaser) har börjat användas i bl.a. kylskåp, som drivgas i sprayflaskor, eldsläckare, växtgifter, och lösningsmedel m.m. (ifrån 70-talet och framåt) – har ozonlagret tunnats ut. Freonens verkan har varit förödande – i början av dess användande trodde man att det var helt ofarligt. Så småningom upptäckte man dock dess nackdelar och användningen förbjöds bl.a. i Sverige sen år 1995, men även i många andra länder. Därför har man också, speciellt på senaste tiden, bytt ut ”fariga” kylskåp och andra varor till nya ”ofarliga” kylskåp och varor.
Trots denna lagstiftning och ändring har en förbättring i ozonlagret knappast varit märkbar än i dag. Freonerna som har en mycket lång livslängd kan bryta ner en stor mängd av ozon utan att själva förbrukas. Ungefär likt hajar i havet som simmar runt och äter upp fiskarna, men fisk ägg finns ju som senare blir nya fiskar, och så småningom dör även hajen.
Man räknar med att ozonlagrets återhämtande kan ta en mycket lång tid eftersom de mängder av freoner som släppts ut under alla år fortfarande finns kvar i stratosfären.

Ozonskiktet har tunnats över södra halvklotet mer än över det norra halvklotet. Om förtunningen kommer att fortsätta i den takt den gör idag kommer skördarna att minska drastiskt och havs liv kommer att totalrubbas, och värst av allt är att vi troligtvis inte kommer att kunna leva på jorden om 100 år.

I ozonet finns redan idag stora hål som är speciellt stora runt områden och länder som Australien och Antarktis. Det är dem som påverkas mest, varför? Jo, anledning till varför Australien drabbas vet jag inte, men anledning till Antarktis stora drabbning kan jag svara på. Ozonförtunningen där beror på Antarktis speciella väderförhållanden. Under vintertiden blir det så pass kallt att det bildas något som kallas för ismoln och till dessa ismoln binds föreningar som annars arbetar för att neutralisera klor och bromföreningar. Ämnena som då bryta ner ozonlagret får större ”spelrum” och alltså mycket större chans att bryta ner den. Under månaderna september till oktober, i slutet av den Antarktiska vintern, då det är som kallast förtunnas ozonskiktet till halva dess tidigare tjocklek. Dessa nedbrytande ämnen kan förtunna ozonet chockerande mycket på bara några veckor om de bara får tillfället. Tillfället är faktiskt just det vi ger dem, eftersom:

Den förstärkta växthuseffekten som förstärks till största del utav ozonet i troposfären (vars förstorade existens är vårt fel), är orsaken till dagens förhöjda temperatur. Detta innebär då att det måste vara mindre risk att ismolnen bildas upp i Antarktis. Jo visst gör det det, molnen slutar uppkomma och inlandsisen börjar smälta. Men saken är den att då temperaturen ökar på jorden, minskar den uppe i ozonskiktet, och det bildas dessa små ismoln där istället. Inom loppet utav några år kommer alltså ozonets att ha tunnats ut till hälften av dess ursprungliga tjocklek, och världen kommer sakta men säkert börja gå mot sin undergång.


1. Vilka är de vanligaste miljögifterna och vilka skador bidrar de till i naturen?

De vanligaste miljögifterna är tungmetaller, klorerade kolväten, olja och radioaktiva ämnen. Miljögifter som tungmetaller, olja och delvis radioaktiva ämnen utvinns ur naturen själv, men de är egentligen ofarliga för sina miljöer i sina ursprungliga former. Alltså är det endast när vi människor frambringar dem ur jorden, ändrar deras naturliga form och använder det till annat som jorden förgiftas.

1. Tungmetaller
Dessa metaller ingår i berggrunden och finns bundna i marken – de sitter fast på jordpartiklar. Metallerna i marken frigörs utav försurningen i vår natur, men lösgörs från jorden när markvattnet är slut – detta innebär att metallerna börjat komma i cirkulation i naturen, som så småningom sprids i ekosystemet näringskedjor. Tungmetallerna binder sig lätt enzymer i kroppen och även till proteiner, då förlorar dessa enzymer sin förmåga att göra kemiska reaktioner. Eftersom tungmetallerna är grundämnen förblir de farliga p.g.a. att de inte så småningom bryts ner på något sätt och därför förblir giftiga. Dessa tungmetaller kan lagras i flera, flera år i en kropp innan det sedan istället tas upp av omgivningen.
Dessutom sprids de via industrier, trafik samt förbränningsanläggningar.
De vanligaste tungmetallerna(som är giftiga) som vi syftar på i detta fall är kadmium, bly och kvicksilver.

Kadmium – eftersom denna metall upptas av kroppen och lagras i organena så kan det efter ett tag bidra till skador på bl.a. njurarna och/eller skelettet, men det är inte bara kroppen som lätt tar upp kadmium, utan även växter tar upp oerhört stora mängder utav ämnet. Kadmium sprids via grödor, vid sopförbränning samt används i batterier och som färgmedel, dessutom finns det också till liten del i gödsel.

Bly – påverkar bilningen av blodkroppar samt rubbar nervsystemet, dess användningsområden var huvudsakligen i bensin för att höja oktanvärdet så att bensinen inte skulle antändas så lätt.

Kvicksilver – tidigare användes det som bekämpningsmedel inom jordbruket vilket bidrog till att fåglar åt en del av de fröna och förgiftades.
Nu är det användningsområden förbjudet, vilket har hjälpt att en del av de utrotningshotade fågelarter som hade blivit sällsynta , har nu återhämtat sig.
Både sjöar och hav har förgiftats utav kvicksilver som har släppts ut via avlopp från olika typer av fabriker – de sjönk till botten och så småningom förgiftades fiskarna då vattnet började läcka därifrån.
Fåglar som i sin tur lever utav fisken dör de också utav förgiftning och ex. havsörnarna har varit utrotningshotat. Kvicksilver användes förr även inom undervisningen i ämnen som fysik och framför allt kemi, men kom att förbjudas under senare år.
Industrierna har minskat sina utsläpp men ändå finns det små ständiga mängder kvar hela tiden, vilka lär finnas kvar ett bra tag till.
Utsläppen kommer även på andra sätt ut i naturen – genom sopförbränning samt från tandläkarnas avlopp.
Kvicksilver ingår även i batterier, amalgam plomber, vissa lysrör samt äldre termometrar.
Dessa artiklar bör kastas på speciella ställen eller lämnas in där man kan ta hand om dem, t.ex. batteriholkar, eller på apoteket(termometrar).
Kvicksilvrets påverkan på hjärnan och nerverna bidrar till sömnbesvär samt darrningar, väldigt stora mängder kan t.o.m. leda till döden.

1. Klorerade kolväten
Kolväten där man byter ut en eller flera väteatomer mot klor bildar klorerade kolväten. Dessa miljögifter är väldigt starka och lagras väldigt länge i naturen, dessutom är de ”fettlösliga” ämnen som samlar sig i djurens fettvävnad och bidrar till allvarliga nervsystem och hjärnskador.

DDT – upptäckten av detta bekämpningsmedel belönades med ett Nobelpris, men det var innan man märkte dess påverkan på även andra djur än bara de insekter som de effektivt dödade (malariamyggan samt skadeinsekter). Fåglar förgiftades på så sätt att deras ägg bildades med så onormalt tunna skal att de krossades av de ruvande föräldrarna.
Hormon balansen hos vissa däggdjur däribland sälar påverkas, vilket leder till missfall m.m.
DDT sprids över hela jorden utav flyttfåglar som blivit förgiftade genom födan samt via atmosfären, eftersom DDT nämligen sprids ända dit.
Med DDT är det som med så många andra gifter som har förbjudits – de har slutat att användas i Sverige och i andra länder, men det finns alltid länder som antingen inte har infört dessa lagar eller använder sig utav gifterna ändå och bryter då lagarna.
PCB – är ett ämne som använts i plaster, elektriska transformatorer m.m. även detta har förbjudits i Sverige men det finns kvar i en del utrustning som fortfarande används, vilket innebär att utsläppens slut inte är helt slut.

Miljögifternas gemensamma påverkan i naturen är, även om den ödesdiger – både djur – natur – växter och människor, att de på olika sätt blir förgiftade sakta men säkert.
Olika åtgärder har vidtagits för att minska deras användning, men som jag nämnt tidigare, ligger dessa gifter kvar i många år – och orsakar skador.


2. Vad betyder sopor i dagens samhälle och hur hanteras de?

Sopor är ett väldigt viktigt ämne i dagens samhälle, jo visst kan man tycka att det är äckligt och så, men man kan inte bortse från fakta över hur viktigt det egentligen är.

Själv vet jag att vi här hemma hos mig slänger minst tre soppåsar per dag. Vi köper, vi konsumerar och vi slänger sedan sådant som vi inte vill ha, svårare än så är det inte att bidra till sopor. Man tar helt enkelt det man inte vill ha, går ut och slänger det oh vet att sopbilen senare kommer för att hämta det. Det är något som alla gör och vet, men det är inte många som ägnar en tanke åt vad sopbilen sedan tar vägen och vad som händer med våra sopor.

Förr behövdes det inte och det fanns inte heller några sopbilar eller ens soppåsar, men sopor är något som alltid funnits, mer eller mindre. Förr bestod soporna till mesta dels endast utav de löv som man slängde efter att ha snytet eller torkat sig, sådana simpla små saker, vi tog ifrån och gav till naturen. Idag jagas det dock inte längre för att överleva och grottorna som en gång i tiden räddade våra förfäder och skänkte dem skydd, finns mestadels bara idag. Nu levereras det tusentals varor till butikerna där man sedan i lugn och ro kan välja och handla det man vill, allt är enkelt och bekvämt. Under ytan dols dock olika saker som jorden får ta och som varken är bekvämt eller bra för den, tvärtom, det förstör något oerhört.
Ju bekvämare vi har det, ju mer industrierna ökar, desto mer lider världen och ju sämre den mår. Våra ”bekväma” sopor hämtas av denna sopbil och förs sedan vidare till förbränningsanläggningar och avfallsstationer där de antingen bränns eller lagrats. En genialisk idé är det faktiskt att bränna alla sopor, då blir man ju av från den evigt stora illaluktande högen av sopor, men riktigt så enkelt är det inte. Det är nämligen så att det finns farliga ämnen och miljögifter i dessa sopor, då soporna eldas följer dessa gifter med i röken eller sitter t.o.m. kvar i askan. Det är just därför man bränner soporna på förbränningsanläggningar vars skorstenar har filter som lyckligtvis samlar upp alla dessa farliga ämnen och hindrar dem från att ta sig ut. Resten av röken används som energi för uppvärmning av hus m.m. Tänka sig vilken mängd sopor som förbränns dagligen bara i Sverige!
Det är faktiskt så att inte alla sopor kan brännas eller ska brännas, dessa ämnen lagras på avfallsstationer. Där lagras sopor och ämnen med mycket lång livslängd och med det farliga för miljön på många olika sätt. De lagras tills de inte har någon dålig verkan längre vilket kan variera väldigt mycket från ämne till ämne. Farliga ämnen som kvicksilver, olja m.m. och som kan orsaka stora naturkatastrofer och miljörubbningar skickas till speciella anläggningar med den utrustning och kunskap som behövs förr att hantera detta. Dessa ämnen förbränns nämligen med extra hög värme eller helt enkelt lagras väl skyddade. Så klart finns det fler och andra metoder att göra sig av med olika sorters sopor ex. kan de läggas i komposter för att omvandlas till jord. Det är ungefär som fångar, det finns massor olika sorters fångar, mentalt sjuka, dödsdömda, ungdomar, kvinnor, oskyldiga m.m. och de behandlas alla med olika medel och på olika sätt.

För att undvika att våra resurser och vardagliga saker en dag inte kommer att finnas och ha tagit slut har man nyligen bestämt ett system som fungerar ungefär på samma sätt som livscykeln, man ger och tar. De djur som dör förvandlas till jord där det senare växer växter som andra djur äter utav o.s.v. alla känner till den komplicerade cirkeln. De sopor som vi slänger ska vi sortera i olika grupper som ex. gals, papper, burkar, plast m.fl. som sedan skickas till olika fabriker där de rengör, smälter och återanvänder sakerna, man kan lika gärna göra så istället för att allt man använt blir bränt och oanvändbart. För att få denna cirkel som kallas för kretslopp att fungera måste alla lägga ner lite möda på det, för man vill inte bara tänka på nuet, utan även på hur våra barnbarnsbarn har det också. Alla bör åtminstone försöka att sortera sina sopor och köpa några miljömärkta ämnen som inte har transporterats särskilt långt, vars innehållande ämnen inte är skadliga för naturen m.m. En liten insats från var och en kan ge ett stort och bra resultat. Vissa miljömärken som man kan kolla efter i butikerna då man handlar är ex. BRA MILJÖVAL, SVANEN och KRAV- märket, vilka alla hjälper till att göra så skonsamma ämnen för miljön som det bara går, och även vi bör göra en insats. Genom att sortera sopor, köpa och använda miljömärkta varor och göra vårt bästa för att inte slösa och ta vara å det vi har, för det är faktiskt inte förrän man mister något som man inser dess värde, så kommer allt i sin tid bli bättre både för naturen och för oss på lång sikt.


8. Vad skyddar miljöskydden i Sverige och hur ser det ut i andra länder?

Miljöskyddet i Sverige har räddad många livshotade djurarter, allt från rävar till fåglar och fiskar. Mestadels är de endast små djur som fåglar som har behövt skyddas men då och då dyker det upp att något större djur drabbas av en livshotande situation. Förr var det nästan helt fritt att jaga hur man ville tills både människor och regering märkte att flera arter var utrotningshotade och något måste göras. Det var då man införde en lagtext som berättade att man inte fick jaga vissa djur utan tillstånd och att både naturen och djuren måste tas hand om på ett bättre sätt. Denna lagtext kallas för miljöbalken och har påverkat väldigt mycket sen den infördes. Människor, djur, vatten och natur skulle skyddas enligt vissa regler, de kontrollerar mängden utsläpp från varje fabrik och alla företag för att mäta att mängden inte är för hög. Djur som rävar har blivit fridlysta p.g.a. att de var så pass utrotningshotade. Straffen för miljöbrott skärptes då miljöbalken infördes och knappt några brott har begåtts sedan dess. Trots att en lag stiftades om att man inte får jaga utan tillåtelse så var det trots allt andra saker som fortsatte att utrota djuren, saker som giftiga utsläpp och avgaser som kommer ifrån oss. Som sagt är det också sådant som miljöbalken tar hand om, men man kan ju inte stoppa alla avgaser m.m. inte när tusentals bilar kör runt varje dag och matar jorden med dess dagliga dos av gift. Rävar t.ex. är en av de högsta på näringskedjan i Sverige och därför påverkas mest eftersom all gift från djur som ätit djur som ätit djur och som den till slut äter innehåller stora mängder gift. Den får såklart i sig den störta och slutgiltiga dosen av gift. Djurparkerna i Sverige finns mestadels för att skydda de djur som behöver skydd och inte som attraktioner såsom så många tror. Själva attraktionerna är för att minska protester från människor som vill ha tillbaka de stora områdena som går åt till detta, och dessutom hjälper människor dessa djurparker på så sett att då de besöks, betalas pengar till dem som de sedan använder för att förbättra djurens ”falska” miljö och livs förhållanden. Djurparker har räddat många av Sveriges och andra länders djur och naturliv, många livshotade djur har återhämtat sig till stor del i djurparker, men släpps inte alla fria ifall de skulle börja minska i antal igen.
I Antarktis finns det miljöskydd som får koncentrera sig på Antarktis känsliga djur och naturliv. Djur som sälar som drabbats av PCB gifter och pingviner skyddas utav dem, men även de stora miljögifterna är ett problem. De har fullt upp med att försöka rädda sin unika natur som tragiskt nog förstörs inte p.g.a. dem utan ifrån andra länders avfall och gifter. Alla länder, U.S.A., Zimbabwe, Australien, Japan m.fl. alla länder kämpar med miljöskydd, vissa har det svårare än andra att organisera sig och i vissa länder med krig har man inte tid att tänka på sina naturförhållanden. Sådana länder får oftast hjälp ifrån andra länder som har det bättre på olika sätt. Det är sådan hjälp som kan rädda mycket. I U.S.A. är det så nu att staten vill skära ner på de pengar som går till miljöskydd och mot utsläpp, de använder hellre pengarna för att tillverka vapen till krig så att fler oskyldiga människor dör. Tyvärr lider många amerikanare utav detta beslut, men det är ju inte dem som bestämmer. Olika länder ser olika saker som viktiga, stormakter föredrar att behålla sin höga status än att rädda sin mark, medan för de andra som lider av sjukdomar och svält betyder naturen allt. Folk och grupper som arbetar ungefär som miljöbalken finns överallt, i större och mindre grupper, men de finns, de finns där för att hjälpa vår natur, såsom vi alla bör göra. Det är sådana människor som behövs och som ska hjälpa till att mata jorden och med det de som svälter.

9. Övrigt

Jag valde detta äm...