Argumentationsuppsats - Rymdutforskningsprogrammet

5055 visningar
uppladdat: 2005-05-13
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
- Det bör satsas mera pengar på rymdprogram som tar oss till månen igen, till Mars men även längre än så


Bakgrund:

1969 landade NASAs Apollo 11 på månens yta. Ned ifrån dens landgång klev Neil Armstrong och satte som första människa någonsin sin fot på månen. Detta var en stor framgång för USA och hela världens vetenskap. Över 20 år före datorn började bli vanlig runt om i medelklass hemmen och bara drygt 10 år efter att teven hade visat sin första rörliga bild för den som haft råd och bott där täckning fanns. Då hade människan studsat omkring på månen. Det var, och är fortfarande, en otrolig bedrift. Tillsammans med tusentals ton flytande syre och väte som bränsle trotsades jordens tyngdlag och ut igenom atmosfären för att sedan möta den tomma rymden, färdas 386 000 kilometrarna till månen, landa på himlakroppen där natten är 200 grader kall och dagen 200 grader varm, där inget skydd mot kometer och asteroider finns, där dragningskraften är en sjättedel av jordens, där inget syre finns, ingen atmosfär. Egentligen fanns där inte mycket alls. En stor sten som kretsar i en omloppsbana runt jorden, det är vad månen är. Men att ta sig dit är en stor bedrift. Farkosten med all teknik samt astronauten måste klara av otroliga påfrestningar när de tar fart i jordens omloppsbana, för att sedan rycka sig loss med siktet inställt mot månen. Därefter färdas en sträcka lång som 10 varv runt jordens ekvator och hoppas på att inte bli träffad av asteroider, kometer eller andra kringflygande föremål, landa, och sedan återvända mot jorden, igenom jordens atmosfär och på grund av att helt plötsligt bromsas in av miljarder av små luftmolekyler utsättas för otrolig hetta som vem som helst skulle brinna upp av direkt.

Hittills har totalt sex lyckade månlandningar genomförts, alla genomfördes från och med slutet av 1960- talet till och med början av 1970- talet. Det var en otrolig triumf för USA men framför allt för vetenskapen som fullständigt flög fram i konstant utveckling, vi var med stora steg på väg mot nya revolutionerande upptäckter men också mot nya himlakroppar som till exempel Mars, Venus och Jupiter.


– Då lades ”månprogrammet” ned…

– Men det bör satsas på programmet igen!


Argument:

När ”månprogrammet” var som mest aktivt gick vetenskapen otroligt snabbt framåt. Om det återigen satsas på ett brett rymdprogram för att ta människan ännu längre än månen krävs ytterligare utvecklad teknik. Nya farkoster behövs och för att driva dom behövs antagligen ett nytt effektivare bränsle. Även nyare teknik till utrustningen i alla dess former kommer att behövas, allt från smidigare, tåligare och mer användbara astronaut dräkter till bättre manövrerings teknologi och kommunikation. För att kunna utveckla allt detta under en tidsaxel kortare än en hel generations livslängd behövs mycket pengar samt många arbetande. Tiotusentals nya jobb kommer att bli öppna för de med utbildning inom rätt område. Det kommer dock inte vara svårt att vara utbildad inom rätt område eftersom att nya jobb kommer att behövas inom så stor omfattning.


Här följer några av de yrkesområden som direkt kommer att behöva anställa flera för att klara av de ökade kraven;
Vetenskap (för att utveckla kemin och fysiken), politik (för att allt ska kunna fungera på ett effektivt och utvecklande sätt), Skola (eftersom projektet inte bara omfattar ett par år behövs fler duktiga lärare inom framför allt astronomi), Transport (för att transportera allt från farkosts delar till kretskort och arbetande) etc. etc.

I och med ökad forskning inom omfattande områden som kemi och fysik är det mycket möjligt att nya revolutionerande upptäckter kommer att göras. Sannolikheten är större att sådana upptäckter kommer att göras än att de inte kommer det eftersom att de krävs för att ta oss dit vi ämnar. Precis som tidigare nämnt behövs det nya farkoster som behöver effektivare bränsle samt bättre teknologi inom dräkter, kommunikation och så vidare. De nya upptäckterna kommer inte bara att kunna användas inom rymdresorna utan även inom andra områden. Datorerna kommer att utvecklas enormt för att kunna beräkna alla möjliga olika rymdscenarions. Även om de värsta datorerna antagligen bara kommer att vara tillgängliga för regeringen på grund av kostnaden så kommer de gamla datorteknikerna sjunka i pris till vad som är överkomligt för privatpersonerna. Men dessa datorer kommer fortfarande vara ren science fiction för privat personerna tack vare den snabba utvecklingen.
Men långt ifrån bara datorerna kommer att utvecklas. Tack vare att forskning inom biologi, kemi och fysik är så mycket lättare att genomföra i rymden kanske nya mediciner kommer att kunna framställas för att bota svåra sjukdomar, nya grundämnen hittas som sedan kan användas för att bilda nya kemiska föreningar osv.

All forskning kommer sedan att kunna sammanställas till otroligt bra läromedel för skolor och universitet runt om på jorden. Det vilket kommer att utveckla och underlätta undervisningen. Allt detta medför att vetenskapen går ännu snabbare framåt. Nya framåtriktade och välutbildade vetenskapsmän och kvinnor kommer att göra nya upptäckter som förbättrar och utvecklar samhället men även lägger grund till nästa generations läromedel. Så precis som i ett kretslopp kommer allt gå runt om och om igen och i detta fall medföra att vetenskapen utvecklas i ett snabbt tempo.

Eftersom så mycket material kommer att behövas till alla möjliga delar i programmet och detta oftast inte finns på samma ställe som där produktionen sker kommer handeln mellan de länder som har råvarorna och de länder där produktionen sker att öka. Detta gör att många länder kommer att få pengar till att satsa på annat som dom behöver bortsätt ifrån de länder som behöver spendera pengarna på sin del i rymdprogrammet. Även om många av u-länderna antagligen inte kommer att kunna bidra så speciellt mycket till programmet på grund av att de inte har den teknologin som krävs eller det kapital som behövs kommer handeln i alla fall att gynna dom eftersom mycket av deras råvaror kan vara användbara i i-ländernas industrier. Dessa pengar kommer hjälpa u-länderna att utvecklas snabbare än de skulle ha gjort annars.


Motargument:

Eftersom det är ett sådant otroligt omfattande projekt med så väldigt många delar som behöver finansieras kommer påföljden bli att ”astronomiskt” stora summor pengar måste läggas ut.
Apolloprogrammet som tog människan till månen kostade USA: s regering totalt 24 miljarder dollar. Om ett program för att ta människan ännu längre dras igång nu kommer det antagligen kosta mycket mer än så. För att få fram dessa pengar måste regeringarna göra nedskärningar på andra ställen som till exempel sjukvård, äldreomsorg, polis, brandkår, skolor osv.
På kort sikt kommer detta att skapa missnöje bland de invånarna som drabbas och på lång sikt så kommer detta att påverka de drabbade delarnas resultat negativt. Tid är i många fall pengar och de kommer att få arbeta längre för en mindre summa pengar och längre men samtidigt inte få mera gjort på grund av bristande resurser.

För att få in ännu mera pengar är det mycket möjligt att skatterna höjs. Detta kommer att medföra ännu större missnöje bland invånarna.
Men det är långt ifrån bara vårat samhälle som kommer att förlora pengar. Stora summor av de resurser som ämnats till upprustning av ”tredje världen” kommer istället omplaceras till ett projekt som utvecklar våran teknologi samtidigt som den håller kvar ”tredje världen” i stenåldern. När imperialismen var som mest utbredd rånades dessa länder av oss i i-länderna på pengar, resurser och mänskliga rättigheter. Det är vår skyldighet att betala tillbaka på ett bra sätt. Inte behålla deras pengar och ”råna” dom ännu en gång på deras rättigheter genom att inte bry sig om att de tillhör civilisationen precis som vi.

Dem behöver stöd från oss, dem behöver pengar mat och andra resurser för att utvecklas. Inte ett science fiction liknande rymdprogram som utvecklar tekniken i i-länderna men får u-länderna att stå stilla och kanske till och med backa!

Att storsatsa på teknisk utveckling har även sina priser på naturen. När en rymdraket skjuts upp förbrukas flera tusen ton av bränsle. Detta ger otroliga avgaser t.ex. moln fyllda av avgaser större än globen! Vilket förstör vårt så otroligt dyrbara och helt unika ozonlager. Följden blir att växthuseffekten ökar ytterligare. Det finns redan nu enorma hål i ozonlagret över polerna. När snön i dess enorma glaciärer smälter stiger vattennivån i världens hav. En storstad vid havet, som t.ex. New York, skulle kunna få stora delar dränkta om en drastisk höjning av vattennivån i Atlanten skulle inträffa. Miljön är hotad av människans vilja att påskynda vetenskapen.

Ett sådant här stort projekt kräver att fler än bara ett land och en regering satsar tid, kraft och pengar på det. Många länder behöver samarbeta för att det ska fungera. Många regeringar måste samsas om var tyngdpunkten i arbetet ska ligga. Hur ska det genomföras och hur skall vi ta oss till vårt mål?

För att många regeringar ska kunna samsas krävs en otrolig disciplin för att inte politiska motsättningar ska uppstå. Om alla parter inte är överens om inriktning, tillvägagångssätt och inte minst hur kostnaderna ska fördelas då kan i värsta fall rymdprogrammet tvingas att avbryta. I värsta fall kan nya ”kalla” krig startas.


Sammanfattning:

Vad som är bra eller dåligt med att mångmiljard satsa på ett utvecklat rymdprogram och vilka biverkningar och påföljder det kommer ha är en mycket hypotetisk fråga. Det är väldigt svårt att veta hur en ökad satsning på rymdtekniken kommer att påverka oss. Jag kan bara spekulera i hur jag tror.

Jag tror att teknologin inom data, astronomi, fysik och kemi kommer gå otroligt snabbt framåt om en satsning liknande den som gamla Sovjet och U. S. A. gjorde på 50-, 60- och början av 70- talet. Då gick det fruktansvärt fort framåt, nästan för fort. Resten av världen var inte i närheten av deras bedrifter. Vi i Sverige har fortfarande inte haft någon människa i rymden. Sovjet hade det för nästan 50 år sedan! Då kunde ingen annan regering, inget annat land haka på i utvecklingen och programmet lades ner på grund av bristande intresse från allmänheten vilket fick resurserna att sina. Men jag tror att det kommer leda till stor nöd av pengar på andra håll i vårat samhälle. Längre sjukvårdsköer, överfulla fängelser, bristande äldre omsorg och skolor samt minskade bidrag till de hemlösa. Allt på grund av att de resurserna istället satsades på att ta människan till andra planeter.

Även om jag är väldigt intresserad av rymden och rymdutforskning så tror jag inte att det är rätt att satsa allt för mycket mera pengar på utforskningen av rymden, med tanke på alla konsekvenser som det kan föra med sig. Visst, en hel del är väldigt bra men mycket är ändå väldigt dåligt. När bara ett par procent av världshaven är utforskade så borde inte tyngdp...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Argumentationsuppsats - Rymdutforskningsprogrammet

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Liknande arbeten

Källhänvisning

Inactive member [2005-05-13]   Argumentationsuppsats - Rymdutforskningsprogrammet
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=4271 [2022-08-12]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×