Arbetarröreslen - hur påverkade den Socialdemokraternas framväxt

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

1. Inledning

1.1 Bakgrund

Ungefär 73 procent av den Svenska befolkningen (mellan 16 och 64 år) är sysselsatta med ett eller flera avlönade arbeten och majoriteten av dem har även en fackföreningstillhörighet. Trots denna relativt kollektiva tillhörighet är det många som oftast inte införstådda med vad en fackförening kan hjälpa dem med. Inte heller har det särskilt stor uppsikt om hur, när eller varför arbetarrörelser, som det hette vid starten, uppstod.

Är alla de, dryga 70 procent av befolkningen, med fackföreningstillhörighet införstådda med att de genom att vara medlemmar i ett fackförbund stödjer en socialistisk idé? En tro om att om att det var och troligtvis är det enda sättet att segra över en allt ”rikare och mäktigare kapitalistklass”. Ett klargörande om vad arbetarrörelsen står för och vilka som står bakom den, är det arbetarna eller är det socialisterna kanske vore på sin plats. Om arbetarrörelsen är ett typexempel på socialistiskt tänkande borde arbetarrörelser ha samma utformning oavsett vilket land man än granskar.


1.2 Syfte

Syftet med arbetet är att försöka besvara frågan om vad arbetarrörelsen kom att betyda för det Socialdemokratiska partiet? Med tydliga paralleller till hur väljarstödet för Socialdemokraterna kom att utvecklas och öka i samma takt som den allmänna fackföreningstillhörigheten (arbetarrörelsens utveckling).


1.3 Metod, material och avgränsning

För att kunna besvara den huvudsakliga frågan och därmed uppnå syftet med analysen behövs det en hel del material. Först och främst skall arbetarrörelsen granskas och det finns en uppsjö med böcker som beskriver och offentliggör hur aktiviteter och rörelsen i stort har bedrivits. Självklart har många böcker en socialistisk ton, då det redan ligger klart att arbetarrörelsen var ett socialistiskt ”påhitt”. Dock skall jag ändå använda de som finns att tillgå; socialistiska eller inte. Efter iakttagelsen av att arbetarrörelsen är byggd på en internationell socialistisk grund har jag valt att analysera tabeller gällande arbetarrörelsens (fackföreningens i dagligt tal) utveckling . Ett närmare och även kritisk analyserande av Social- Demokraten kommer förhoppningsvis att genomföras för att få kunskap om vilken typ av slagord och argument som användes för att locka folk till arbetarrörelsen och samtidigt till det Socialdemokratiska arbetarpartiet (nuvarande Socialdemokraterna) . Går exemplar av Social- Demokraten inte att få tag på kommer jag förlita mig till Sveriges Socialdemokratiska Arbetarpartis partiprogram för att se hur vallöften har ändrats i och med en medlemsökning och allmänt röststöd. Jag kommer att göra en avgränsning så att rapporten endast är inriktad på Arbetarpartiet och det socialdemokratiska arbetarpartiet och väljer därmed att inte blanda in andra partier, möjligtvis kan en tanke gällande någon annan rörelse komma med i diskussionen, men då bara för att förtydliga ett av mina budskap.


2. Arbetarrörelsen bakgrund

2.1 Arbetarrörelsen begynnelse i Europa

Karl Marx och Friedrich Engels var båda socialister och i mitten av 1800-talet (1848) valde de att publicera det Kommunistiska manifestet där de hade en tydlig åsikt om samhällets utveckling och den maktkamp och revolution som de förutspådde skulle komma att uppstå mellan kapitalistklassen och arbetarklassen. De uttryckte klart att det var socialisternas uppgift att organisera och mobilisera arbetarna är att det skulle nå en seger. Detta tankesätt kom att kallas för Marxism och resulterade i senare 1800-tal att arbetarrörelser växte fram i Europa.
Senare delen av 1800-talets Europa karaktäriserades av folkomflyttningar, som berodde på arbetsmöjligheter. Flyttningarna var både inom och utom landet och normala reaktioner av en eller flera förflyttningar var de omställningsproblemen som uppstod. Omställningsproblem kan exempelvis vara osäkerhet och rotlöshet som kan uppstå när en landsbygdsbo skall ändra sitt levande och övriga beteende för att anpassa sig till stadslivet.
Som tidigare nämns berodde förflyttningarna på arbetstillgången och därmed blev samma tillgång på jobb det avgörande gällande levnadsvillkoren. Inget socialt skyddsnät fanns bland de arbetarna som kom att samlas i industriområden. Då alla arbetarna var samlade på ett o samma ställe insåg de att alla var försatta i liknande situationer och de förstod att levnads- och arbetsvillkoren måste höjas och bli lika för alla och i samma veva uppkom idéer om sammanhållning och gemenskap gentemot de kapitalistiska produktionsförhållandena som rådde. Arbetsrörelser började växa fram mer och mer markant under slutet av 1800-talet och under de sista decennierna fullkomligt exploderade rörelsen i Europa. Dåtidens europeiska arbetarrörelser hade två funktioner. Den ena var att gå samman i så kallade fackföreningar. Fackföreningarna skulle arbeta för att lika villkor för alla skulle finnas genom gemensamma avtal. Dessutom fanns det en vilja om att förändra sättet som samhället styrdes på och därför startade arbetarrörelsen politiska organisationer som tog form i socialistiska partier. De kraven som de socialistiska partierna krävde var: åtta timmars arbetsdag och allmän rösträtt.


2.2 Arbetarrörelsens bildande och framväxt i Sverige

1889 är året och april är månaden då det Socialdemokratiska Arbetarpartiet (SAP) bildads, dock existerade deras största och viktigaste huvudorgan Social- Demokraten redan sedan den 2 september 4 år tidigare (1885). Social- Demokraten (Morgon- Tidningen efter 1940) kom att finnas i över 70 år och tidningen blev det Socialdemokratiska Arbetarpartiets ansikte utåt mot arbetarna och resten av samhället. Socialdemokratiska arbetarpartiet grund lades redan då August Palm 1881 höll det absolut första socialdemokratiska fördraget i Sverige och ämnet var ”Vad vilja socialisterna”. När sedan Hjalmar Branting (Stockholm) och Axel Danielsson (Malmö) ställde upp för riksdagsval 1890 var startskottet till en socialdemokratisk dominans inom Sverige skjutet. Ett litet steg på vägen var att Hjalmar Branting 1896 invaldes i riksdagen, han var då den första socialdemokrat någonsin. Riksdagsvalet ledde inte till en renodlad socialdemokratisk regering, utan den kom först 1920.


2.3 Socialdemokratins partiprogram 1879- 1900

Trots att partiet inte erhöll majoritet av rösterna tillhandahölls ett partiprogram till varje år som ett riksdagsval hölls och genom att ha studera valprogrammen noggrant kan jag nu kungöra vilka mål de hade med enskilda mandattider 1897, 1905, 1911, 1920, 1944, 1960, 1975 och 1990. Det första som bör nämnas är att språket efter hand ändras och blir mer byråkratiskt och svårförståeligt, vilket kan tyda på partiets vilja att skilja sig från arbetarpartiet. Genom att citera ur Socialdemokratins Sverige: s politiska program från 1990 kan jag exemplifiera detta. ”Den politiska demokratin förutsätter åsikts- och religionsfrihet, rätt till personlig integritet och privatlivets helgd, yttrande- och tryckfrihet, som för att få ett reellt innehåll kräver, att samhället genom ekonomiskt stöd kan skydda mångfalden i opinionsbildningen, förenings- och mötesfrihet med rätt att demonstrera offentligt för sina åsikter och rätt för fackliga organisationer att vidta stridsåtgärder. Den politiska demokratin förutsätter likaså förbud mot alla slag av diskriminering. Lagstiftningen ska bygga på respekten för alla människors lika och okränkbara värde.” Ser man däremot i 1905 års partiprogram märker man att större delar av det redan citerade stycket finns med, fast formulerat i mer humana meningar som vem som helst utan större svårigheter kan förstå. Här efter följer ett utdrag: ”Fullständig yttrande-, tryck- och församlingsfrihet”, ”Religionen förklaras för en privatsak”, ”En verksam arbetareskyddslagstiftning, i främsta rummet: a. Oinskränkt föreningsrätt. Afskaffande af alla klasslagar (Åkarpslagen, legostadgan m.fl.) som hindra arbetarnes rörelsefrihet.”

Utdragen ur partiprogrammet skildrar en ganska markant skillnad rent språkligt, men budskapsmässigt kan man hitta i stort sätt liknande arbetsområden i alla åtta partiprogrammen. Skall jag däremot redogöra rent sakligt om hur partiprogrammen ser ut från år till år kan jag börja med att nämna punkter och arbetsområden kommer igen mandattid efter mandattid. Det huvudsakliga för arbetarpartiet har alltid varit den allmänna och lika rösträtten vid politiska och kommunala val (vid myndig ålder). En annan central punkt som tas upp i alla åtta partiprogrammen är skattefrågan. Överlag skall den stiga progressivt och desto senare vi på tidsaxeln kommer så skall den innefatta fler områden utöver: inkomst-, förmögenhets- och arvsskatt. Det ordas även om en skyldighet för samhället att ta hand om medborgarnas olycksfall, sjukdomar, invaliditet och arbetslöshet i och med en folkförsäkring som i 1944 års partiprogram döps om till socialförsäkring. Yttrande-, tryck- och församlingsfrihet skall även råda från och med 1905 års partiprogram.

I partiprogrammen finns även en ökning av vallöften från mandatperiod till mandatperiod. I början var det demokratiska grundtankar som rörde yttrandefrihet och dylikt, men efter hand kom vallöftena att handla bland annat om att privatiserade företag, skolor, transportmedel och kommunikationsleder skulle överföras i samhällets ägo; den socialistiska grundtanken skulle genomföras. Med socialistisk grundtanke ser jag till den översättning som jag fann i en svensk ordlista. Den löd följande: socialism = politisk riktning som strävar att överföra landets tillgångar i samhällets ägo. För att förtydliga även detta påstående kan jag citera ur Socialdemokratins parti program från 1920 där det står som följer: ”I samhällets ägo överföras: alla för en planmässig folkhushållning genomförande erforderliga naturrikedomar, industriföretag, kreditanstalter, transportmedel och kommunikationsleder. Sakkunnig ledning av samhällets företag under garantier mot byråkratisk skötsel. Arbetare och konsumenter deltaga i samhällsföretagens förvaltning. Samhällelig kontroll över företag, som kvarstå i enskild ägo.” Det står klart o tydligt i första meningen att partiet har för avsikt att överföra diverse olika delar i samhällets ägo.


2.4 Medlemsutveckling i Arbetarrörelsen (LO) och i det Socialdemokratiska
arbetarpartiet (Socialdemokraterna)

Om det inte har framgått tidigare i rapporten så är det dags för ett klargörande gällande Arbetarrörelsen och det Socialdemokratiska arbetarpartiet. Arbetarrörelsen kom att ta form i en mer strukturerad form som fick namnet Landsorganisationen, LO. Det socialdemokratiska arbetarpartiet bytte också namn till Socialdemokraterna, ”S” blev partiets beteckning. Jag hade för slutsatsen och diskussionens del tänkt redovisa medlemsutvecklingen från 1900 till 1985. Detta kommer jag göra ganska enkelt i form av att jag anger partiets medlemsantal och även LO: s medlemsantal för samma år.

Medlemsantalet för Socialdemokraterna år 1900 var 44 100 stycken och åttiofem år senare var samma organisations medlemstal 1 203 785 stycken. Landsorganisationens medlemsantal var samma år 43 575 respektive 2 262 829 stycken. Sammanfattningsvis kan man säga att i begynnelsens ögonblick för både arbetarrörelsen och partiet så var det förutom de fackligt anslutna ytterligare stödjare från samhället, men att den utvecklingen nu har stannat av och de landsorganisations anslutna är knappt dubbelt så många som de som stödjer Socialdemokraterna. Denna form av ökning, landsorganisationen ökar mer än partiet, har präglat hela 1900-talet. Medlemsantalet har efter 1900 aldrig varit större för partirörelsen än för fackföreningsrörelsen.

Medlemsutvecklingen inom det socialdemokraterna gick framåt, men dock inte i samma takt som Landsorganisationen. Faktum kvarstår dock att fackföreningsrörelsen var tydligt ”socialistiskt färgad”; partiet står som fadder för LO.


3. Slutsats

3.1 Arbetarrörelsens betydelse för det socialdemokratiska partiet

Som redovisas ovan i rapporten kan man tydligt se att utvecklingen inom det socialdemokratiska partiet stöddes av den enorma medlemsutvecklingen som var inom LO under 1900- talet. Redan här står det klart att arbetarrörelsen haft betydelse för det socialdemokratiska partiet, men även vice versa. Vilket visas i de partiprogram som finns från utvecklingstiden.

I partiprogrammen från 1897 fram till 1990 finns det ett tydligt tecken på att Socialdemokraterna (som de kom att kalla sig) successivt förändrade och utökade sina valprogram. Från att till största del bara ha innefattat valfrågor som rörde och gynnade arbetare kom även resterande befolkning att inbegripas. I och med att partiet kom att växa fick de möjlighet att tillfredsställa fler viljor och Socialdemokraterna utvecklades till att bli Sveriges populäraste parti om man ser till vilka som har med majoritet, kanske inte lika stor längre, tagit hem riksdagsvalen.
Sammanfattningsvis kan klargöras att Arbetarrörelsen har haft en enorm betydelse för det Socialdemokratiska partiet. I och med stöd från fackföreningsanslutna gavs partiet möjlighet att utvecklas till det parti som det har varit under 1990-talet och nu även i början av 2000-talet; ett parti som med majoritet har kunnat styra Sverige.


4. Diskussion

4.1 Hur förbättrades arbetarnas politiska-, ekonomiska- och socialaställning?

Ett av arbetarrörelsens mål var att förbättra arbetarnas politiska ställning, men hur lyckades de egentligen? Arbetarna fick det bättre i samhället, de fick en respekterad plats, men till vilket pris? Var det så att de av vänlighet stödde det Socialistiska arbetarpartiet, för att gottgöra för det som partiet ställt upp med eller var det av eget intresse? Jag vill tror att de är av båda anledningarna.

Visst känns det bra att ha en organisation som står bakom en som anställd, speciellt i dåtidens Sverige. För organisationen arbetade som sagt för arbetarens rätt till rätt löner, rätta arbetsförhållanden, rätt arbetsmiljö och så vidare men vilket blev priset? Förutom medlemsavgiften till fackföreningen så skulle det år efter år bli en progressiv höjning av skatten på den lönen som arbetarrörelsen hade hjälpt arbetaren till. Desto högre lön arbetaren fick desto mer pengar fick staten, i de flesta fall efter 1920- talet Socialdemokraterna, makten att fördela och disponera till diverse utgifter.

Genom att Socialdemokraterna hjälpte en utsatt grupp i samhället fick de sina medlemmar. De hjälpte i den meningen att de förbättrade villkoren för dem att leva i samhället på ett ekonomiskt-, socialt- och politiskt sätt, men jag anser att alla reformer och program som finns och har funnits för arbetarnas bästa har genererat i socialdemokratisk vinst. Jag har redan nämnt de politiska och ekonomiska förändringarna och rent socialt sätt blev det naturligtvis bättre. De som ingick i en fackförening samlades för att prata om diverse saker rörande arbete och säkerligen mycket annat. Dock handlar hela arbetarrörelsen om en socialistisk grundtanke. Hjalmar Branting säger vid den femte Skandinaviska arbetarkongressen följande: ”torde finnas få som ej står på den internationella socialismens grund” Med detta menar Branting att han förvånas om det finns folk som inte är anslutna till arbetarrörelsen, som är socialistisk.

Att det för denna socialistiska arbetarrörelse förekom propaganda står helt uppenbart. Självklart kan jag hålla med om att propaganda har en negativ klang, men förklaringen av ordet lyder som följer: ”propaganda= arbete på utbredande av åsikter” Jag tycker därför inte att det är fel att använda det ordet. Arbetarrörelsen var ett propagandaorgan som användes för att locka till sig väljare, på ovan nämnda sätt.

Det jag tänker skriva nu har jag inget som helst belägg för och kan heller inte styrka med exempel eller dylikt, utan det är bara en tanke som har väckts i mitt huvud under rapportens gång. Jag frågar mig nämligen vad som har hänt i samhället när kapitalistiska högerpartier ”knappar in” på Socialdemokraterna? Har det svenska folket börjat ana eller förstå vad som hände från 1889 och fram till idag? Kan man säga att de har blivit lurade in i ett socialistiskt parti, med anledningen att de anslöt sig till ett ”nödvändigt” fackförbund? Fick de partiet på köpet varken de ville eller inte?


4.2 Diskuterbart arbetsmaterial

Jag vet att arbetsmaterialet jag har använt är vridet på så sätt att de främjar Socialdemokraterna, ur den synpunkt att de framställer allt de hävdar vara positivt med arbetarrörelsen. Detta är självklart en naturlig reaktion när man skall berätta om något som man själv skapat. För Socialdemokraterna skapade arbetarrörelsen. Många kan dock tycka att det är fel att använda material som inte är objektivt, men jag ställer mig då frågan om vad som ä...