Buddhismen

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Buddhistiska ungdomar är ungefär likadana som ungdomar överallt i världen. De flesta ungdomarna tror naturligtvis på Buddhas lära men det är många som inte tar religionen på så stort allvar. Många föräldrar vill att deras söner ska bli munkar. När pojkarna är 12-13 år gamla så börjar de i klosterskolan. I fyra år skall de gå i klosterskolan och studera Buddhas lära och meditera. Det är väldigt stränga regler i klosterskolan.

Buddhismen påverkar vardagligt liv
På vardagar så bär buddhister färgglada kläder men vid högtider är det vit klädsel som gäller.

Det sägs att det var fullmåne när Buddha föddes och dog, därför är det alltid mycket folk i templen när det är fullmåne.

Mitten av ett buddhistiskt tempel kallas dagoba eller stupa. Ett tempel i Sri Lanka sägs ha delar av Buddhas aska i sin dagoba.

Buddhas lära styr delar av samhället i buddhistiska länder.

Buddhismen har 200 miljoner anhängare världen över.


Vem var Buddha?

I templen finns det målningar föreställande Buddhas liv. Men man vet inte vad som är historia eller legend. Det gäller särskilt beskrivningarna av hans födelse och barndom.

För 2500 år sedan föddes en ovanlig prins, Siddharta Gautama. Olika mirakel skedde när han föddes. Han levde ett behagligt liv inom kungarikets murar med all tänkbar lyx, hans far ville skydda honom mot allt som var sorgligt och obehagligt. Men Gautama ville lämna kungariket för att se vad som fann utanför men det fick han inte. En dag gjorde prinsen en olovlig utflykt, han fick se en gammal, en sjuk och en död. Då tyckte han inte att det fanns någon mening med livet. Han var uppskakad: Ålderdom, sjukdom och död! Allt detta är ju lidande. Är detta vad som väntar oss? Då är ju allting meningslöst!

Under hemfärden mötte han en munk som gav honom nytt hopp. Han beslöt sig för att söka insikt och befrielse från tillvarons meningslöshet. Han lämnade fru och barn för att bli asket.
Som asket plågade och späkte han sin kropp under flera år men vann inte insikt och fick inte frid. Han hade provat de två kroppsliga ytterligheterna: ett liv i lyx och njutning och en hård askes = plågande av sin kropp. Allt detta som Gautama gjort dittills i sitt liv ledde till tomhet. Då bestämde han sig för att sätta sig under det heliga Bodhiträdet vid Gayo och tänkte inte resa sig förrän han nått sitt mål, att förstå meningen med livet. Efter ett dygns meditation såg han tillvaron förklarad. Han blev Buddha, den upplyste.

Man anser att Gautama levde mellan 650 och 480 f Kr.


Buddhas lära

I en park utanför Benares (Varansi) höll Buddha sin första predikan, Benarespredikan. Buddha sammanfattade sin lära i fyra punkter: De fyra ädla sanningarna.

· Allt är otillfredsställelse

Människan föds, drabbas av sjukdom, åldras, bryts ner och dör. Njutning och glädje är bara för stunden. ”Lycka” som snart övergår i besvikelse och tomhet. Livet blir bara otillfredsställelse, ett enda lidande.

· Vilken är lidandets orsak?

Livet och lidandet upphör inte i och med att kroppen dör. Buddha var övertygad om att döden innebär övergång till en ny kroppslig existens. Enligt Buddha är det därför som livstörsten är den egentliga orsaken till otillfredsställelsen och lidandet.

· Hur kan lidandet upphöras?

Genom att kväva livstörsten klipps återfödelsernas kedja av. Då har människan nått målet, hon är befriad för alltid och går in i nirvana. Nirvana betyder utslocknande, där allt är stilla.

· Vägen till att upphäva lidandet

Buddha varnar för de två ytterlighetsvägar som han själv prövat. Den rätta vägen är mittens väg, den åttafaldiga vägen. Den leder till ro och visdom, den skänker upplysning och för till nirvana.


Enligt Buddha finns det inga gudar som styr världen och ingriper i människornas liv. Det finns heller ingen bön och inga offer. Det enda sätter att besegra tillvaron är genom insikt och meditation. Man ska kämpa för att uppnå den vishet och upphöjdhet som leder till befrielse. Varje människa måst frälsa sig själv – man måste besegra tillvaron genom insikt och meditation, det finns ingen vägledande gud. Det är Buddhas lära. Buddhismen har också en helig skrift som heter ”Tripitaka”, de tre korgarna.


Läran sprids och splittras

Buddha fostrades i hinduisk tro. En grundtanke i hinduismen är tron på återfödelsen. Den bygger Buddha också sin lära på. För hinduerna är böner och offer till gudarna viktigt. Men det har inte Buddha med i sin lära, därför kom Buddha att betraktas som ledare för en speciell riktning inom hinduismen. Först ett par hundra år efter Buddhas död framstod hans lära som en ny religion.

Buddha grundade kloster när hans anhängare växte i antal. Buddha dog omkring 480 f Kr. Han blev 80 år gammal. Ca 200 år senare erövrades kejsar Asoka Indien och han gick över till buddhismen. Han är en av de största regenterna i Indiens historia. I mer än tusen år var buddhismen stor i Indien. Antalet buddhister i Indien sjönk under åren men har aldrig riktigt dött ut. Än idag finns det ett fåtal indier som bekänner sig till buddhismen.

Hela området öster om Indien fram till Stilla havet blev buddhistiskt redan före vår tideräknings början. På 300- talet e Kr hade läran nått också Kina. I dessa områden har buddhismen överlevt.


De två vagnarna

Buddhismen finns i två olika riktningar, sydbuddhismen och nordbuddhismen. Sydbuddhismen kalls ibland hinayana (lilla vagnen), den finns exempelvis på Sri Lanka och i Thailand. Inom sydbuddhismen kan endast munkarna nå nirvana. Forskare anser i allmänhet att sydbuddhismen har bevarat mest av Buddhas ursprungliga lära.

Nordbuddhismen kallas mahayana (stora vagnen). Den finns exempelvis i Kina, Japan och Korea. Alla människor kan nå nirvana enligt nordbuddhismens lära.


Sydbuddhismen (hinayana)Nordbuddhismen (mahayana)


Hinayanabuddhismen

Enligt hinayanabuddhismen är den åttafaldiga vägen för krävande för en ”vanlig” människa. De får istället följa de fem buden. Det motsvarar ungefär de tredje och fjärde ekrarna i lärans hjul.

Dessa är:
· inte döda
· inte stjäla
· inte leva otuktigt
· inte ljuga
· inte använda berusningsmedel

En ”vanlig” människa kan inte räkna med att nå nirvana, men en god återfödelse.

Munken:

Munkens främsta mål är nirvana. En munk har fler viktiga regler förutom ”den åttafaldiga vägen”.

Dessa är:
· inte gifta sig
· leva i celibat
· inte äta efter middagstid (ca klockan 12)
· inte ägna sig åt dans, musik eller andra världsliga nöjen
· inte pryda sig med t.ex. smycken
· inte sova i bred säng
· inte ta emot guld, silver eller pengar

En munk får äga endast följande ting:
· Två orangefärgade livklädnader.
· En gördel av tyg och en nål.
· En matskål. Munkarna går varje morgon ut och får mat av människorna.
· En rakkniv. Skägg och huvudhår får inte växa sig långt.
· En vattensil. För att inte bryta mot budet att inte döda silar munken sitt dricksvatten. Inte ens en mygga får dödas!


I människornas tjänst

Människorna ber ofta munkarna om råd. Många munkar är lärare. Många pojkar får under en tid leva som munk i ett kloster. Detsamma är det för flickor som får leva som nunna i ett kloster. Denna sed är ungefär som Sveriges konfirmation. Ibland gör munkarna hembesök hos familjer.


Buddhismen och samhället

Munkar är ofta engagerade i politiska frågor. Det finns speciella budd...