Vårt intresse för att behandla kapitalstruktursområdet grundar sig i att kapitalstrukturen spelar en avgörande roll för bolags värde och överlevnadsförmåga. Fastighetsbranschen är i detta hänseende mycket intressant eftersom fastighetskrisen under slutet av 1980-talet och början av 1990-talet visat på hur hög skuldsättning kan få förödande konsekvenser. Kapitalstrukturens sammansättning inom fastighetsbranschen har även genomgått förändringar både före och efter fastighetskrisen. Orsaken till dessa förändringar och respektive bolags strävan efter en viss skuldsättning kan, som vi ser det, tillskrivas mängd tänkbara faktorer. Därför tyckte vi det vore intressant att försöka förenkla detta komplexa och bevisligen mycket viktiga område genom att se huruvida en modell beståendes av ett fåtal variabler kunde tänkas kunna förklara kapitalstrukturssammansättningens utveckling över tid i just fastighetsbranschen. En sådan modell bestående av ett fåtal oberoende variabler skulle också kunna bidra till att förutsäga kapitalstrukturens framtida utveckling inom branschen.
Vår undersökning har uteslutande baserats på sekundärdata vilka inhämtats från års-redovisningar och databasen Six Trust. Vidare bygger undersökningen på en mängd observationer för tidsperioden 1995 till 2004 rörande respektive av våra nio börsnoterade fastighetsbolag. Givet dessa förutsättningar så var vårt kvantitativa metodval tämligen logiskt. Då vi arbetat med att ta fram vår egen modell har vi studerat och utgått från tidigare forskning inom kapitalstruktursområdet och även de fåtal modeller som kan jämföras med den vi sedan har kommit att ta fram. Modellen består av en beroende variabel som i sin tur är en funktion av tre oberoende variabler.
Efter att slutligen ha använt oss av SPSS för att applicera vår modell på vår population och datamängd har vi kommit fram till att vi lyckats besvara vår problemformulering och uppfyllt vårt syfte på ett tillfredsställande sätt. Modellen har visat sig uppnå goda förklaringsgrader samtidigt som inga tecken på multikollinearitet har kunnat konstateras. För de antaganden som vi formulerat kring de oberoende variablernas samband till den beroende variabeln så har regressionskoefficienterna genomgående givit de tecken vi väntat oss. Vi har kunnat konstatera att räntetäckningsgrad har ett negativt samband med skuldsättningsgrad. Vi har även kunnat konstatera att andel bostadsfastigheter har ett positivt samband med skuldsättningsgrad. Slutligen har vi kunnat konstatera att andelen avskrivningar i förhållande till omsättning har ett negativt samband med skuldsättningsgrad.
Vid en jämförelse av våra resultat med tidigare forskning och vad dess modeller uppnått så har vi kunnat konstatera att vår modell står sig väl, framförallt med hänsyn tagen till dess utformning. Därmed har vi kunnat dra slutsatsen vi på ett bra sätt ha...
