Vietnamkriget

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Inledning

Det första jag tänkte på när jag fick reda på att man själv skulle få välja en epok eller en stor händelse var Vietnamkriget. Eftersom att det var det första jag tänkte på så tog jag det utan att överväga något annat alternativ allvarligare. Jag tyckte att ämnet var passande eftersom att jag läst mycket om det innan och sett ett flertal filmer om Vietnamkriget . Om jag ska vara riktigt ärlig så är det tack vare filmen Deer Hunter som jag fick upp ögonen för kriget och allt eftersom har jag läst mer och mer om det .
När jag valde ämnet hade jag också stora förhoppningar på att kunna skildra kriget ur soldatens liksom den civile personens personliga perspektiv. Det är också en stor utmaning att skriva om och även det lockade mig, så sammantaget såg jag inga anledningar till att inte välja detta ämne.


Mina frågeställningar

Vilka länder var för kriget respektive vilka var emot och på vilken sida stod de?

Vad var det som gjorde att nordvietnameserna brann så mycket för det dem gjorde och därmed kunde klara av de miljonförluster det innebar?

Varför var asiatiska länder så lätta mål för kommunismen?

Skulle USA ha vunnit kriget ifall att de hade fortsatt att pumpa in soldater och vapen utan att bry sig om hur många män de skulle förlora?

Varför blev så stor del av den amerikanska armen hippies?

Vad fanns det för likheter mellan vietnamkriget och andra krig som tex . Irak kriget?


Hur jag gått tillväga

Mitt stora arbete eller varmrätten med andra ord

Bakgrund:

År 1885 var Vietnam ett frankst protektorat, underlägsna de europeiska länderna . Tillsammans med de andra franska protektoraten Laos och Kambodja så bildade de den indokinesiska unionen . Det ledde fram till det första indokinesiska kommunistpartiet som bildades 1930 . Ledaren för det partiet var Ho Chi Minh. Fransmännen fortsatte samtidigt att utnyttja den fattiga vietnamesiska befolkningen även efter andra världskriget, men vid krigets slut 1945 så började Ho Chi Minh och hans kommunister att göra motstånd .

De fick genast kontroll över en stor del av landet och den 2 september kunde Ho Chi Minh utropa den första självständiga staten Vietnam .
Senare gjorde parterna upp om att fransmännen skulle rensa ut kineserna i norr i gengäld mot att de fick ta över landet i Nordvietnam . Därefter blev förhållandet mellan fransmännen och vietnameserna allt mer spänt för att slutligen eskalera till ett krig . Vietnameserna använde sig av en smart gerilla krigsföring eftersom fransmännen hade en överlägsen eldkraft gentemot vietnamesernas .

Fransmännen förlorade bit för bit av sitt land tills vietnameserna var tvungna att välja mellan att attackera fransmännens huvudfäste
Diem Bien Phu eller att fortsätta sin gerilla föring. Fransmännen trodde att vietnameserna aldrig skulle våga gå in i öppen strid med hela sin arme . Men de blev väldigt chockade när vietnameserna plötsligt anföll och ”belägrade”fransmännen tills de var tvingade att ge upp. Det var fransmännens slutgiltiga nederlag i Vietnam och de skulle aldrig komma tillbaka . Eftersom fransmännen var understödda av USA så var det givetvis ett hårt slag i ansiktet på amerikanarna. Detta ledde till slut fram till att USA kände sig tvungna att gå in i ett krig mot Ho Chi Minhs kommunist parti .


Så tog kriget sin början:

Det bestämdes att en konvention skulle hållas i Genève för att kunna fatta ett beslut om vietnamesernas framtid. De bestämde att Vietnam skulle delas vid den 17:e breddgraden och att kommunistiska Viet Minh skulle få den norra delen och att Sydvietnam skulle tillfalla fransmännen.
Vid den här tidpunkten hade amerikanarna ett väldigt stort inflytande över fransmännen och därmed Sydvietnam. Detta ledde så småningom till att den USA ledda katoliken Ngo Dinh Diem blev vald till president efter en tvivelaktig omröstning.

Att denna omröstning uppfattades så pass tvivelaktig gav genast ett flertal konsekvenser tex. att europeiska länder såsom Sverige m.m. började smått kritisera amerikanarnas utrikespolitik eftersom valet ansågs ha brutit mot Genève konventionens lagar om fria val. Ngo Dinh Diems hänsynslösa politik ledde sedan till att han blev mördad i en militärkupp iscensatt av USA 1963.

Tre veckor senare så mördades John F Kennedy och det finns många som försöker finna kopplingar mellan båda morden utan att lyckas speciellt.
Det finns ju många konspirationsteorier om Kennedy mordet och att han skulle ha blivit mördad av någon anledning där Vietnam är inblandat är kanske inte den mordteori med störst sannolikhet. Ändock så fanns det ett flertal tveksamheter i de världs omskakande händelser som skedde just då. Den som fick ta över efter Kennedy var Lyndon B Johnson. När Lyndon gav sig in i Vietnamkriget så visade USA enligt många sin sanna ståndpunkt till krig. Det finns vissa cyniska personer som såg USA som en Gestapo liknande polis. Vietnamkriget började officiellt 1965 men gerilla striderna som var understödda av nordvietnamesen Ho Chi Minh började redan 1957 . Man kan säga att det var början till själva kriget .
De gerilla grupper som stred i Sydvietnam var Vietcong m .m . men de olika gerillaföreningarna slogs sedan ihop till FNL(Front Liberation du Viet-nam du sud) . Efter ett antal år av gerilla strider så gick USA in i kriget efter en torped attack på deras flotta .


Om stridernas början och slut:

Efter den påstådda striden då amerikanska marinfartyg och nordvietnamesiska torpedbåtar hade attackerat varandra så fick Lyndon kongressens fulla stöd till att anfalla Nordvietnam. USA:s f.d. försvarsminister Robert McNamara skrev i en omtalad bok 1995 att torpedattacken inte hade ägt rum utan var iscensatt av amerikanarna. Efter ”torpedattacken” började amerikanarna att flygbomba marina baser i Nordvietnam och i mars 1965 började man att sända in reguljära styrkor.
Flygattacken kallades Operation Rolling Thunder och målet var att bomba sönder FNL utan att förlora särskilt många egna soldater, därför trodde Lyndon att det var bäst med flygattacker. Dessa mera omfattande flygattacker krävde baser i Vietnam där de kunde utgå ifrån när man anföll FNL. Dessa flygbaser behövde beskyddas och då satte man in reguljära trupper. Deras planer på bombkrig hade vuxit sig så pass stora att de var kände sig tvungna att sätta dem i verket på ett eller annat sätt.
Innan de började ”operation Rolling Thunder” så hade planerat att attackera alla industriella byggnader och strategiska resurser Men. eftersom att Vietnameserna knappt hade några industriella byggnader eller strategiska resurser så gjorde bombräderna förvånansvärt lite verkan.

Vietnameserna kunde snabbt bygga upp nya baser och enkla industriella byggnader. Det var då man tog beslutet att man inte kunde vinna kriget utan att sätta in reguljära styrkor. När amerikanarna satte in reguljära styrkor så verkade många sydvietnameser tro att de inte behövde kriga mer när de stora starka amerikanarna kom så var tredje sydvietnames deserterade. Det verkade som att det gick bra för USA 1965 då över 200 000 FNL soldater dödats eller sårats medans bara 13500 amerikanska soldater dött eller sårats.

USA använde sig av taktiken ”search and destroy” för att leta upp och döda alla FNL soldater. FNL soldaterna använde sig av en sorts taktik som gick ut på att utnyttja terrängen och lägga sig i bakhåll för att sedan slå till och snabbt försvinna. Denna taktik förvirrade amerikanarna och gjorde dem mäkta frustrerade, dessutom märkte de inte FNL soldaterna förens det var försent.

Amerikanarna kom till Vietnam med slagord som; we came, we saw, we conquered på sina helikoptrar. Det var nog så att amerikanarna var ganska säkra på att snabbt segra utan några större förluster.
Det blev dock inte fallet och det skulle de amerikanska soldaterna snart bli varse. Det berodde främst på vietnamesernas vilja att vinna kriget och med en överlägsen motivation. FNL visade prov på vad USA och dess allierade hade att vänta i framtiden vid deras storoffensiv 1968(Tet offensiven). Vid denna offensiv var Khe Sanh FNL:s första mål innan de gick in i sydvietnam med ca 86 000 man och anföll 36 större städer. De han ockupera USA:s ambassad innan attacken slogs tillbaka. USA återtog snabbt kontrollen över städerna och FNL förlorade över 30 000 män, men ändå så var detta en tden tidpunkt då folket började att förstå att det kanske inte gick att vinna kriget. Folket började att demonstrera och ifrågasätta vita husets uttalanden så till den grad att sammanlagt sex personer blev dödade och över det dubbla antalet skadade vid demonstationer. Demonstrationerna innehöll slagord som ”hur många barn har du mördat idag Lyndon B Johnson”. Dessa demonstationer fick Lyndon B Johnson att inte ställa upp för omval i presidentvalet 1968 och Richard Nixon blev ny president.

Denne Nixon lovade folket att han snabbt skulle få slut på kriget och därmed rädda USA:s heder. Han hade en ide som gick ut på att utrusta Sydvietnamesernas arme så pass mycket så att de skulle kunna utkämpa sitt krig alldeles själva. Under tiden skulle USA skicka hem mer och mer soldater lite sporadiskt tills inga skulle vara kvar. Men Nixon hade ett väldigt stort problem, Ho Chi Minh ville inte förhandla om fred ens när Nixon hotade att släppa atombomber över Nordvietnam. När Ho Chi Minh sedan dog 1969 vid 79 års ålder säg Nixon sin chans att få till fred men Ho Chi Minhs efterträdare Le Duan var minst lika hård som Ho Chi Minh.
Vid 1969 hade USA över en halv miljon soldater i Vietnam men kunde ändå inte vinna kriget.

1970 drogs även Laos och Kambodja in i kriget mot USA. Amerikanare och Sydvietnameser stormade över gränserna för att leta reda på Nordvietnamesiska baser. Nordvietnameserna använde sig dock av en väldigt enkel men effektiv taktik för att undfly döden. De övergav sina baser för att ge sig ut i djungeln och kom tillbaka efter att amerikanarna hittat de övergivna lägren och begett sig tillbaka till sina baser.
De använde sig av sitt starka flygvapen för att lägga bombmattor över FNL:s baser. Dessa bombmattor släpps i en omkrets av 3 gånger 1 kilometer och har en ofantligt förödande effekt. 1972 gick nordvietnameserna till motattack i påskoffensiven men det gick inte så bra eftersom de snabbt slogs tillbaka och förlorade drygt 100 000 man.
Som jag tidigare skrivit så hade USA försökt förhandla sig till en fred ända sedan 1968 och äntligen i oktober 1972 höll man på att komma fram till en överenskommelse som skulle leda till fred. Men Thieu gick inte med på att USA skulle lämna landet och då blev nordvietnameserna misstänksamma och det blev ingen överenskommelse. Det ledde till att efter förhandlingarna så gjorde USA en ny bombräd som var kraftigare och mer sprängkraftig än någonsin tidigare. De släppte bomberna trots många protester för att tvinga nordvietnameserna att gå med på överenskommelsen.

1973 så upptogs nya fredsförhandlingar efter de massiva bombningarna och den här gången lyckades det. Den 27 januari 1973 så skrev USA, Nordvietnam, Sydvietnam och FNL på fredsförhandlingarna som kallades Parisfördraget och den 29 mars 1973 lämnade de sista amerikanska trupperna Sydvietnam. I hela kriget tros amerikanarna ha släppt bomber med lika mycket förödande kraft som fem Hiroshima bomber. Trots dessa bombningar så kunde de inte förstöra FNL:s baser eftersom att de var gömda i den djungellika terrängen.


Efter fredsfördraget

Efter freden passade nordvietnameserna på att återhämta alla skador kriget hade gjort och man försökte att bygga upp sitt vapenförråd.
De bad om hjälp av Kina och Sovjetunionen men de ville bara koncentrera sig på att förstärka sina band med USA, så både Nordvietnam och Sydvietnam hade förlorat sina allierade. Eftersom det var lika för båda så fick nu vietnameserna själva göra upp om sitt land utan att en massa utomstående blandar sig in. Sydvietnam hade dock en fördel i att USA hade lämnat kvar det senaste inom krigsutrustning och man hade en arme på över en miljon soldater. Det var nästan som att det låg ett krig i luften även om det skulle innebära att flera tusentals liv gick till spillo.
Både Sydvietnam och Nordvietnam var intresserade av ett odelat Vietnam och kriget bröt ut. I början klarade sig sydvietnameserna sig bra men FNL soldaternas gerilla taktik tärde på resurserna inom deras arme. De högteknologiska vapnen som sydvietnameserna hade fått av USA behövde reservdelar och ammunition. Dessvärre hade de inte råd med dessa saker och då blev kriget genast lidande.

Sydvietnameserna kände sig svikna av USA som inte hjälpte dem trots det dem hade lovat och soldaternas moral började att sjunka. Till sist kände sig nordvietnameserna sig så starka att de kunde gå på en försiktig motoffensiv. De kände sig tvungna att gå igenom landet försiktigt för att inte USA skulle blanda sig in igen men det skedde inte och vägen var fri för en attack mot Saigon. Thieu som var Sydvietnams ledare insåg faran och satte upp varenda man han hade i en försvarslinje runt Saigon. Men han insåg samtidigt att en arme som tvingats till reträtt inte har den nödvändiga moral som behövdes för att vinna kriget. Försvarslinjen föll som man hade kunnat ana och soldaterna flydde från sina försvarsverk. Le Duan kunde nu tåga in med sina soldater i presidentpalatset och Thieu flydde, ÄNTLIGEN var kriget över...


Efterkrigstiden

Efter le Duans segertal så återstod bara att lägga upp en plan för hur Vietnam skulle kunna bli enat igen och få ihop en stabil ekonomi.
Även om framtidsplanerna var väldigt optimistiska så skulle alla vietnameser i många generationer framöver få leva med hotet om att man närsomhelst skulle kunna trampa på en mina eller att en granat som inte exploderat tidigare plötsligt skulle explodera. Det gjorde hela tillvaron orolig och var nog inte det som behövdes för att få en lycklig nystart för vietnamesen.

Le Duan ville som han tidigare antytt följa sovjetunionens idealism fullt ut. De satte upp femårsplaner och förstatligade all sorts handel.
De försökte även att utvidga sin utrikespolitik med länder som Laos och Kambodja vilket var ganska lyckat. De gick med in biståndspakt med Laos 1977 men Kambodja vände istället till Kina för att få bistånd och hade en mera tillbakadragen politik gentemot Vietnam. Det ledde till att det blev oroligheter och slutligen gränskrig. 1978 invaderade vietnameserna Kambodja och störtade den sittande regeringen för att installera en ny regim.

Kina försökte att stötta Pol Pot regimen i Kambodja och skickade en ”straffexpedition” till Vietnam men de blev tvingade till reträtt. Trots att väldigt många av denna sorts upprorsarméer blev tillbaka slagna så tärde det väldigt mycket på vietnameserna. De var nu ett väldigt fattigt land som inte kunde särskilt mycket annat än att kriga och ekonomin var körd i bottnen. De var också nästan helt avskärmade från resten av världen i och med konflikterna med Kina och Kambodja men en sorts vedergällning skulle komma. 1978 ingick Sovjetunionen i en vänskapspakt med Vietnam och gav mycket betydande bistånd.

Redan 1979 så tog Vietnam ett steg bort från den sovjetiskt inspirerade ekonomi politik och det resulterade nästan genast i god tillväxt och ökad risproduktion. Samtidigt så började man att dra tillbaka sina trupper från Kambodja och när kalla kriget tog slut så blev förbindelserna mellan Kina och Sovjetunionen normala. Det ledde till att Vietnam kom med i utrikespolitiken på ett helt annat sätt. Därefter investerade ett flertal länder som tex. Japan i olika företag inom Vietnam. Höjdpunken i Vietnams historia måste nog ändå vara 1995 då de kom med i ASEAN och förbindelserna med USA normaliserades. Ekonomin har sedan dess gradvis förbättrats och livsstandarden ökat...


Svaren på mina frågeställningar

Vilka länder var för kriget respektive emot och på vilken sida stod de?
Svar:
Det har varit väldigt svårt att ta reda på vilka länder som verkligen var emot kriget eftersom nästan alla var för rädda för att påpeka det för USA.
Det verkade på ytan som att många länder var för kriget men jag tror självklart att det skiljde sig ganska mycket vad man sa offentligt och vad man egentligen tyckte.
En av de personer som gjorde klart redan från början att han var emot kriget var våran egen Olof Palme. Det var något som amerikanarna störde sig på väldigt mycket och det finns en del som tror att det finns ett samband mellan att han blev mördad och att han var emot kriget men det är ju bara konspirationsteorier.
De allierade som USA och Nordvietnam hade var följande:
USA och Sydvietnam: Australien och Nya Zeeland
Nordvietnam: Laos, Kambodja och mer passivt Sovjetunionen och Kina

Vad var det som gjorde att nordvietnameserna brann så mycket för det dem gjorde och därmed kunde klara av de miljonförluster av liv det innebar?
Svar:
Jag tror att deras motivation för kriget berodde på ideologin inom kommunismen. De trodde nog väldigt mycket på kommunismens ide och det hänger också ihop med att de var fattiga och utan större hopp om förändring via fransmännens koloniala ”demokrati”. Att i alla fall ha något att tro på, en ideologi om lika värde och lika för alla lät nog så pass bra att det var värt att pröva enligt vietnameserna. Det var en kamp mot kolonialism och en kamp för frihet. De var beredda att offra människoliv för ideologin om frihet. De trodde att kommunismen skulle rädda dem från fattigdom och sorg och även om så inte riktigt blev fallet så vann de i alla fall sin frihet och viktigast av allt en chans att låta sina barn växa upp i en sorts trygghet.

Varför var asiatiska länder så lätta mål för kommunismen?
Svar:
Jag tror att det som jag skrev tidigare om att fattigdomen inom Vietnam gjorde att de hellre än någon annan ideologi ville tro på kommunismen och det stämmer nog även in på de andra fattiga asiatiska länderna.
Det är nog så att de inspirerades av att andra asiatiska länder valde kommunismen och för att ha ett bra samarbete med länderna runt omkring bli tvungna att välja kommunismen. Det är något som tilltalar många att det ska vara lika för alla och det låter väl kanske extra bra om man är fattig.
Skulle USA ha vunnit kriget ifall att de hade fortsatt att pumpa in soldater och vapen utan att bry sig om hur många män de skulle förlora?
Svar:
Nej, jag tror faktiskt inte det eftersom att nordvietnameserna var så pass målmedvetna och kände till terrängen samt konsten att lägga sig i bakhåll så bra att det nästan vore omöjligt att besegra dem på hemmaplan.
Nordvietnameserna skulle bokstavligen ha kämpat till sista blodsdroppen och inte vikit en tum.
Sen måste man också ha i åtanke att krigsmoralen hos de amerikanska soldaterna skulle ha fortsatt att sjunka och att FNL även hade stöd hos det vanliga folket på landsbygden samt i städerna.
USA hade varit tvunget att näst intill utrota ett helt folkslag allt medan deras krigsmoral sjönk. Det fa...