Franska revolutiionen

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

INNEHÅLL:

Bakgrund 2
Revolutionen 2
Staten träffas 2
Staten beslutar 2
Revolutionen fortsätter 2
Napoleon 3
Statskuppen 3
Slutet för Napoleon 3
Uppdelningen i Wien 3
Egna funderingar 4


Bakgrund
Bönderna var missnöjda med att det bara var det tredje ståndet som skulle betala skatt och avgifter till staten. Samtidigt var staten pank och behövde mer pengar till krig, ville kungen höja skatterna alltså klämma det tredje ståndet på ännu mer pengar. Det tredje ståndet fick inte heller vara med och bestämma det politiska i landet men det ville de naturligtvis. Borgarna sysslade med handel och tjänade mycket pengar men de hade ju fortfarande inget politiskt inflytande. 1788 blev det missväxt och priserna höjdes och lönerna sänktes. Nu gick det tredje ståndet till uppror.

Revolutionen
Före revolutionen bestod Frankrike av tre stånd. Första ståndet var prästerna, andra adeln, tredje borgare och bönder. Det var första och andra ståndet som bestämde. Stånden hade även olika rättigheter, de två första stånden betalade nästan ingen skatt. Och adeln hade ensamrätt på alla ”fina jobb” inom stadsförvaltningen och armen.
Staten träffas
1788 blev det stor matbrist. Matpriserna steg och lönerna sjönk. Samtidigt som staten var pank efter alla krig under 1700-talet. Nu ville kungen höja skatterna igen, men nu blev det protester för många tyckte det var orättvist att bara det tredje ståndet skulle betala. Riksdagen, som bestämde skatterna, kallades nu in. Detta var det första mötet med riksdagen på 175 år. Riksdagen bestod av representanter från varje stånd. På mötet i slottet Versailles, den 5 maj 1789, krävde det tredje ståndet att man skulle förändra arbetet i riksdagen. Det tredje ståndet tågade till Bollhuset i protest och sa att de inte tänkte gå därifrån förrän det hade skrivits en ny författning. Detta var början på revolutionen. En månad senare förklarade det tredje ståndet att de bildat en nationalförsamling. Där skulle även en ny författning skrivas så att makten skulle vara mer rättvis. Detta gillade inte kungen, Ludvig den XVI, men tvingades till slut att acceptera detta. Men kungen gav ändå armen order om att gå mot slottet Versailles, där nationalförsamlingen befann sig.
Många försökte skaffa sig vapen att försvara sig mot soldaterna. Många testade om det fanns vapen på Bastiljen, en av kungens grymma fängelser. De stormade fästningen den 14 juli, som idag är Frankrikes nationaldag. Upproret spred sig långt ut på landet.
Staten beslutar
Nationalförsamlingen hade möte om hur man skulle göra för att lugna folket. Till slut bestämde man det att skrota feodalsamhället. Och man presenterade ”deklarationen om de mänskliga rättigheterna”. Detta kunde sammanfattas med de tre slagorden frihet, jämlikhet och broderskap. Nu var alla lika inför lagen, alla betalade skatt. Det kungliga enväldet blev avskaffat. Man införde en ny författning och nu delades makten mellan kungen och nationalförsamlingen. Nu tog även staten hand om kyrkan. Det var inte demokrati ännu, kvinnorna fick inte rösta, inte heller de män som inte var tillräckligt förmögna.
Revolutionen fortsätter
Nu blev resten av regeringarna runt om i Europa rädda för att revolutionen skulle sprida sig längre utanför Frankrikes gränser.
Frankrike införde allmän värnplikt. Kriget gjorde att priser steg och att arbetslösheten ökade. Efter krig mellan bl.a. Österrike och Ungern tappade folket förtroendet för nationalförbundet. Nu brydde man sig inte om lagarna och tog därmed lagen i egna händer. Till slut tog ett gäng radikala revolutionärer makten i nationalförsamlingen, de bildade regering. De förklarade att Frankrike var republik och kungen var avsatt i september 1792.

Napoleon
Statskuppen
Allt fler blev missnöjda med det nya styret. När läget var som mest oroligt återvände Napoleon Bonaparte från ett fälttåg i Italien, till Paris. Han utnyttjade denna svåra situation och genomförde en stadskupp 1799. Nu var den franska revolutionen slut. Nu införde Napoleon en militärdiktatur, som kallades för konsulatet. Nu styrdes landet alltså av tre konsuler. Den som hade mest makt av de tre var ju naturligtvis Napoleon själv, som hade stöd från armén. Han såg till att skaffa sig mer och mer makt, och år 1804 utropade han sig själv till kejsare. Han sammanställde de viktigaste lagarna från den gamla styrelsen och några nya idéer från revolutionen. De nya lagarna kallades för Code Napoleon. Den lagstiftningen ligger grund för dagens lagar i Frankrike. Napoleon införskaffade även ett nytt mått- och viktsystem. Att 1 meter var 10 decimeter m.m. Europa hade nu fått ett nytt och praktiskt system, men det tog över 200 år innan hela Europa hade gått över till det ”nya” systemet.
Slutet för Napoleon
Frankrike hade varit i krig under hela revolutionen, och även efter det att Napoleon hade tagit makten. Napoleons arme besegrade Ryssland och habsburgska riket vid slaget i Austerlitz 1805, 1806 besegrade de även Preussen i slaget vid Jena. Frankrike hade även ockuperat delar av Belgien, Italien och Spanien. Man införde många av de franska lagarna i de länder som man erövrat. Som att skatterna fördelas lika. De franska trupperna invaderade Moskva år 1812, men ryssarna hade redan varit smarta och bränt ner alla förråd längs vägen och i Moskva. I brist på kläder och mat kunde inte fransmännen klara av vintern i Moskva , utan var tvungna att återvända. Men det var inte alla som klarade det, utan dog på vägen. Men Napoleon gav sig inte utan samlade ihop en ny arme, som även den besegrades av en europeisk här, med soldater från flera olika länder – även Sverige, i slaget vid Leipzig 1813. 1814 var Napoleon tvungen att lämna ifrån sig makten och ge sig av. Han dog den 5/5 1821 i fångenskap på ön Sankta Helena. Men hade emellan det samlat på sig en ny arme och styrt Frankrike en sista gång under 100 dagar. Nu hade Napoleon ändå regerat över ett land med över 83 miljoner människor.
Uppdelningen i Wien
Idéer från franska revolutionen hade nu spritt sig över hela Europa. Detta skrämde de styrande i hela Europa, kraven på frihet, jämlikhet och broderskap va nu stora. De ville ju helst återgå till den ordning som var innan revolutionen. Efter Napoleons abdikation 1814 samlades representanter från hela Europa, till en kongress i Wien. Där diskuterade man hur Europas karta skulle se ut. Där bl.a. Preussen fick stora områden i Östeuropa, polen och Storbritannien fick kolonier utanför Europa. Medan Frankrike förlorade sina erövrade områden och fick återigen en kung. Man delade även in Europa i två delar. Västeuropa – där industrialiseringen kom igång och medelklassen fick större inflytande. Östeuropa – där levde man kvar i de gamla politiska och sociala systemet, på många ställen levde även feodalismen kvar.


Egna funderingar

Om man tänker på revolutionen idag och vad den har betytt för oss. Så kan man tycka det att det var tur att den kom ändå. För tänk om vi hade levt kvar i de gamla sätten, med prästerna som regerade, och adeln i klassindelning två. Och vi vanliga Svensson i tredje gruppen, som får försörja både oss själva och nissarna som råkar ha mer pengar än vad vi själva har. Lite så är det idag i Sveriges också tycker jag, vi betalar skatt som vi betalar bl.a. Person och hans kompanjoner, som sitter i Stockholm å säger att nu höjer vi våra löner lite, får du så får jag. Och deras s.k. affärsresor där de tar med sig både fru och barn. Mycket fiffel finns det. Men ändå motsäger det sig själv, eftersom de har ett krävande jobb.
Franska revolutionen har betytt mycket för oss idag också som vi inte tänker på i den vanliga vardagen. Bara som demokrati, det har vi ju redan när vi börjar förskolan så ska vi få vara med och bestämma våran skolgång. Det hade man definitivt inte fått göra på 1700-talet.
Tänk om det skulle bli en rev...