Alfred Nobel-kemihistoriskt arbete

10 röster
13695 visningar
uppladdat: 2005-06-07
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Inledning

Alfred Nobel är en av Sveriges mest kända symboler.
Nobelpriset är i grunden en symbol för Sverige, vår starka framanda och tekniska kunnande. I detta arbete skall jag fokusera på Nobel som person och försöka syna mannen som troligen har ett av världens största symbolvärden och vars livsverk är den största militära uppfinningen sedan skjutvapnet.

Alfred Nobels uppväxt

Alfred Nobel var från sin första dag sjuklig och blek. Hans mor, Andriette, fick genom ständig påpassning och ömhet honom att överleva sina första år. Nobels far var en högst ovanlig man vars livsöde är beundransvärt i sig. Som fjortonåring gick han till sjöss och började vid sin hemkomst tre år senare studera arkitektur helt på egen hand. Efter att kungen besökt hans hemstad Gävle uppmärksammades hans talang och han fick så småningom anställning som lärare vid Teknologiska institutet. Immanuel, som fadern hette, var dock mer av uppfinnarnatur och konstruerade en mina som intresserade den ryske Tsaren. Immanuel flyttade således till Ryssland medan de fyra sönerna och Andriette stannade kvar hemma.
Dessa år var de svåraste i Nobels uppväxt. Familjen var bitvis så fattig så att Alfred var tvungen att sälja tändstickor på gatan.
Nobel gick egentligen bara i skolan ett år från 1841-42, ett underligt faktum när man tänker på vad han åstadkom senare i livet, men han hade högsta betyg i allt.

Anledningen till Alfreds plötsligt avbrutna studier var att hans far borta i Ryssland lyckats sälja en vattenmina till den ryska armén. Till slut fick han tillräckligt med pengar för att eftersända sin familj hemma i Sverige vilket var allt annat än en billig och lätt resa. Först segelfartyg över Östersjön för att sedan (Finland och Ryssland hade vid tidpunkten ingen järnväg) färdas på de båda ländernas eländiga vägar. Då familjen nu tillhörde den ryska industrins ”grädda” hade föräldrarna råd att alltsälla privatlärare i båda svenska och ryska, Alfred Nobel lärde sig snabbt tala ryska.
När Alfred närmade sig myndig ålder skickades han iväg på en rad studieresor. Under dessa år utvecklades han till ett riktigt snille.
Alfred talade nu, förutom ryska och svenska, även tyska, engelska och franska. Hans kemikunskaper låg på övre universitetsnivå.


Alfred Nobel - industrialist och uppfinnare

1853 var Alfred tillbaka i Ryssland och började arbeta i sin fars fabrik.
Då Ryssland gick med i Krimkriget ledde detta till ett oerhört behov av krigsmateriel. Beställningarna som regnade in fick fabriken att blomstra.
När kriget tog slut 1858 glömdes fabriken av de ryska ledarna. Immanuel Nobels tvingades ta ut konkurs för sin fabrik. Alfreds föräldrar flyttade tillbaka till Sverige medan Alfred och han två bröder försökte ta till spillrorna av fabriken. Bröderna var ekonomiskt sinnade och hängav sig åt finanser medan Alfred lärde sig ännu mer om maskiner och teknik. Det va under detta år han kom med sitt första patent, en gasmätningsapparat. Apparaten fick dock ingen betydelse i framtiden. Alfred var nu en riktig uppfinnare och spenderade sin mesta tid i labbet. Han tog ytterliggare flera rent mekaniska patenter men inga av hans uppfinningar fick något större genomslag. Alfreds stora uppfinningar kom några år senare...


Alfred Nobel – den store kemisten, nitroglycerinets tämjare

Alfreds far hade redan under sin tid som fabrikant hört talas om det nya och oerhört explosiva sprängämnet nitroglycerin. Han hade kontakt med ett antal framstående ryska kemister som introducerade honom lite närmare till ämnet.

Det stora kruxet med nitroglycerin är att det är otroligt känsligt, det kan explodera av en liten stöt eller temperaturförändring.
Det andra problemet var att man inte visste hur man skulle tillverka nitroglycerinet fabriksmässigt, det vill säga i större kvantiteter.
Som jag förstått det består tillverkningen i att låta glycerin rinna ner i en avkyld blandning av koncentrerad salpetersyra och koncentrerad svavelsyra. I reaktionen mellan dessa tre ämnen bildas en tjockflytande massa med formeln C2 H5 O3 (NO2)3.

Immanuel, Alfreds far, upprättade 1858 ett litet laboratorium strax utanför Stockholm; närmare bestämt Heleneborg. Immanuel var fast besluten att börja tillverka och lära sig hantera nitroglycerinet och inledde därmed en verksamhet som konkurrerade med Alfred som även han var intresserad av att lära sig behärska sprängämnet. Efter några år slog de sina påsar ihop och efter det att Alfred övertalat en fransk ”société” om ett lån på 100 000 francs så hade de lite mer att ”gå på”. Fadern lyckades efter ett tag framställa nitroglycerin i större mängd och dessutom hade han teori angående nitroglycerinets känslighet. Immanuels teori gick ut på att man blandade nitroglycerin i dåtidens ända sprängämne svartkrut. På det sättet kunde nitroglycerinets känslighet kontrolleras och man fick ett något potentare ”krut”.

Denna ”halvlösning” gillade inte Alfred som arbetade på sin egen teori, inte sällan utan att fadern la sig i och mästrade sin son och ansåg att han borde prioritera annat och det skulle ta ytterliggare några år innan Alfred Nobel fann någon lösning på detta problem. Den kanske rent principiellt största upptäckten gjordes dock av Nobel under denna tid. För att kunna testa de olika blandningarna han gjorde var han tvungen att tända på utan att befinna sig för nära. Han uppfann tändhatten, som först bestod av en krutfylld hylsa som sänktes ner i nitroglycerinet men sedan ersattes med en tändhatt av metall. Denna uppfinning har hyllats av vetenskapsmän världen runt och får nog betraktas som Alfred Nobels största. Folk som är insatta i sprängämnesteknik och sprängämnen har kallat det den största upptäckten efter svartkrutet. Nu kunde man med otrolig varsamhet använda nitroglycerinet för t ex bergssprängning men det va fortfarande alldeles för känsligt för att t ex kunna användas i stridssyfte. Fabrikationen blomstrade men mitt i deras nyvunna framgång skedde en fruktansvärd olycka. Laboratoriet på Heleneborg sprängdes i luften och fem personer dog, inklusive Alfreds minsta bror Emil.
Härmed hade bara tre av Alfreds från början tio syskon blivit över 25. Detta tärde hårt på Alfreds far som strax fick ett slaganfall och dog något år senare.


Ett imperium upprättas

Alfred lät sig dock inte nedtryckas av olyckan, han var fast besluten att skapa Sveriges och världens första stora nitroglycerinfabrik och lyckades även med detta. 1865 upprättade han strax söder om Stockholm en imponerande fabriksmiljö. Verksamheten kom att blomstra, detta va mitt uppe i Sveriges industrialisering och således behövdes mycket sprängämnen till järnvägen.

Upprättandet av Alfreds livsdröm var dock långt ifrån smärtfri. Hela vägen kantades den av olyckor och finansiella problem. Ca 30 personer omkom i Nobels fabrik och han insåg att han var tvungen att göra något åt det.
Alfred började arbete med att hitta en stabilisator åt sprängämnet.
Han hade idén om att hitta ett sätt att omsluta sprängämnet inuti ett ofarligt poröst ämne såsom kol eller lera. Även papper diskuterades.
Till slut fann han att kiselgur var det bäst lämpade. Det inverkade inte nämnvärt vad gällde sprängkraften men visade sig gör underverk vad gällde säkerheten.

Det är denna uppfinning som Alfred är mest känd för, den av honom kallade ”säkerhetskrutet” eller det mer kända ”dynamiten”. Uppfinningen bygger på vad jag betraktar som ett kemiskt ”sunt förnuft”, det vill säga en naturlig lösning på ett problem som utarbetats genom prövning. Alfred lärde sig hantera dåtidens farligaste sprängämne utan att beräkna molvolymer eller oxidationstal, något som jag beundrar väldigt mycket.
Namnet dynamit kommer ur grekis...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Alfred Nobel-kemihistoriskt arbete

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Inactive member 2008-02-28

    Bra, mycket rolig fakta !

  • Inactive member 2008-04-20

    inget om dynaimitens utvecklin

  • Inactive member 2010-02-19

    Bra fakta, du har hjälpt mig mycket!! Tack:)

Liknande arbeten

Källhänvisning

Inactive member [2005-06-07]   Alfred Nobel-kemihistoriskt arbete
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=4413 [2024-03-28]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×