Språkfilosofiska begrepp

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

SPRÅKFILOSOFI, Instuderingsuppgifter
Anders Hammarbäck, IT-Gymnasiet i Kista, 11/12 -2000

1. Läran om det skrivna språket kallas semantik.

2. Synonymer är ord som har samma betydelse, t ex leta och söka (syno=samma, nym=namn)

3. Homonymer är ord som har flera olika betydelser. Bit (del) bit (ta en tugga).

4. Sakpåståenden kan antingen vara sanna eller falska, värdepåståenden kan ej särskiljas så lätt, då dessa underbyggs av subjektiva värderingar hos personen som gör värdepåståendet. Olika omständigheter kan medföra att ett värdepåstående är mer eller mindre sant i ett visst sammanhang, område eller under en viss period.

5. Analytiska satser bygger på sanna premisser och kan ej ifrågasättas enbart på grund av deras uppbyggnad och innebörd. (T ex: 1 är en siffra).

6. Denotationen, referensen, för ordet används för att få fram konnotationen, betydelsen. I referensen ligger enbart ett ord som sedan kan peka på någonting. Vissa ord har både denotation och konnotation, medan vissa bara har denotation.

7. Aristoteles har gjort sig känd som vetenskapsmannen som indelade naturen i klasser och nivåer (att sätta Gud högst kanske borde påverka trovärdigheten i systemet). Han gjorde s k aristoteliska definitioner, innehållande:
Definiendum, dvs ”objektet (språkl. objektet)” som ska defineras i den följande satsen. Därefter följer definiens, alltså själva förklaringen av definiendumet. Vidare analyseras definiendumet i ett genus proximus, nivån eller klassen som ligger närmast definiendumet, och ett differencia specifica, där definitionen reder ut skillnaden mellan definiendumet och dess genus proximum.

8. Den allmänt vedertagna definititionen av ett ord kallas lexikografisk eller lexikalisk betydelse.

9. Vaghet kan användas med både fördel och nackdel i olika sammanhang. Politiker kan uttrycka sig vagt för att mörka om någonting, då gynnar det politikerns självändamål, men allmänheten blir eventuellt vilseledd. Samma effekt kan ges av mångtydighet, men då kan lyssnaren istället i värsta fall göra en total feltolkning av det som uttrycks mångtydigt. Osäkerhet blir i båda fall följden. Tolkningen är beroende av uttryckssättet (t ex vagt, mångtydigt) och bygger även på egna värderingar och erfarenheter. Att precisera budskapet underlättar för mottagaren av budskapet då dess tolkning ej kan variera särskilt mycket.

10. Att vara en god retoriker och kunna argumentera väl är av yttersta vikt i många situationer. När anställningsintervjuns slutfas glider in på löneförhandlingen, när den nya bilen ska inhandlas, eller när brorsan snackat i telefon hela kvällen och internetsuget tar vid och enbart en lysande argumentationsteknik kan användas för att driva igenom saken... (rent hypotetiskt såklart =).

11. En tes används som utgångspunkt för argumentationsanalysen (sönderdelningen). Denna ställs emot en hegelsk antites med motstridiga argument varefter de olika linjernas mening behandlas utifrån deras sannings- och trovärdighetshalt, samt logiska struktur.