Miljön för annonsering och reklam har förändrats. Människor har blivit alltmer exponerade till reklam och har därför blivit alltmer skeptiska och trötta på den. Därför har det fått en ökad betydelse för reklamerna att vara kreativa, intressanta och underhållande, men samtidigt nyskapande för att på så sätt väcka uppmärksamhet och motivera konsumenterna att titta på reklamen. För att en aktör ska överleva i annonseringsbranschen måste hon vara kreativ, nyskapande och anpassa sig till branschens dynamiska utveckling. Samtidigt finns det riktlinjer inom annonsering - både i form av praxis och i form av normativa teorier inom markandskommunikation - som visar vägen för hur en reklam ska utformas i olika situationer och vid olika grader av involvering och motivation från konsumentens sida.Teorier och modeller om annonsering indikerar branschens utveckling eftersom de bygger på praktiska underlag och visar de sammanhangen som rådde i branschen när teorin skapades. Att undersöka om de rådande teorierna om annonsering är aktuella eller inte idag ger en insikt om branschens nyskapande krafter och dess föränderlighet. Syftet med denna uppsats är att genom att undersöka och analysera tryckta reklamannonser för både hög- och låginvolveringsprodukter över en tidsperiod av 15 år försöka se reklamernas utveckling och förändring. Dessa samband användes som underlag för att fastställa bakomliggande processer och orsaker till förändringen för att senare kunna undersöka om de stämmer överens med de normativa teoretiska modellerna. Denna koppling ger också en inblick i vilken grad de normativa teorierna kan användas och tillämpas i verkligheten.Undersökningen gjordes genom en kombination av kvalitativ och kvantitativ data som innefattade en kvantitativ och en kvalitativ analys av tidningsreklam, en enkätundersökning, och en intervju. Dessa har kopplats ihop och jämförts med de normativa teorierna och modellerna.Resultatet av undersökningen visade att det fanns en nyskapande kraft inom branschen som visade sig genom reklamannonsernas ökade tendens att gå emot de normativa teorierna och skapa nya normer för annonsering. Denna förändring visade sig såväl i reklam för låginvolveringsprodukter som präglades av försök att skapa metaprodukter istället för att enbart anspela på känslor, som i reklam för höginvolveringsprodukter som i allt högre grad använde sig av perifera signaler, d v s anspelade på känslor och estetik. Enkätundersökningen visade att dagens ”reklamkonsumenter” främst tycker om reklam som innehåller humor eller någon typ av utmaning, och att dessa krav går hand i hand med reklamernas ökade kreativitet och förmåga att underhålla. Intervjun gav en inblick i hur reklamskapare arbetar i praktiken och avslöjade att reklamskapare inte använder sig av modeller och teorier inom marknadskommunikation, utan att de har egna modeller som de har utvecklat genom erfarenhet och praktisk arbete. Det visade sig att de normativa modellerna och teorierna inte har någon större betydelse och användning i praktiken, eftersom kundgruppen och marknaden är ständigt föränderliga variabler som inte kan teoretiseras tillräckligt väl för att kunna vara praktiskt användbara.Slutsatsen av uppsatsen blev att reklambranschen är en innovativ bransch där innovationerna är...
