Uppsatsen har till syfte att undersöka hur revisorerna anser att deras arbetssituation påverkats i och med analysmodellens uppkomst och om revisorerna anser att analysmodellen hjälper till att säkerställa oberoendet. Syftet uppfylls genom tre frågeställningar: 1. Hur upplever revisorerna arbetet med analysmodellen och vilka för och nackdelar leder den till? 2. Upplever revisorerna analysmodellen som ett hjälpmedel för att kunna agera oberoende eller är det en teoretisk modell som inte är praktiskt genomförbar? 3. Hur tillämpar revisorerna analysmodellen i praktiken? Teorin som uppsatsen baseras på är huvudsakligen uppbyggd på FAR: s samlingsvolym. Den härifrån hämtade analysmodellen presenteras och de olika stegen i modellen beskrivs närmare för att senare kunna prövas gentemot enskilda revisorer. Metoden består av ett kvalitativt tillvägagångssätt och en enkätundersökning skickas ut till tre svenska auktoriserade revisionsbyråer, belägna i Stockholm, via E-post. Resultatet i uppsatsen påvisar att revisorerna har en positiv uppfattning om analysmodellen och den främsta fördelen med modellen är att den gör det lättare för den enskilde revisorn att strukturera och lyfta fram frågeställningar som är av betydelse i avgörandet om oberoendet är hotat eller inte. Den främsta nackdelen med analysmodellen är att arbetet är mer byråkratiskt och formellt tack vare den omfattande dokumentationen. Ingen av revisorerna anser att modellen är för teoretisk för verkligheten, utan ser den som praktiskt genomförbar. Analysmodellen ses som ett hjälpmedel för att kunna urskilja och bedöma om oberoendehotande situationer föreligger. Revisorerna anser dessutom att analysmodellen för fram viktiga frågeställningar som i och med analysmodellens tillkomst inte går att negligera. Samtidigt som de ser analysmodellen som ett praktiskt hjälpmedel för att kunna bedöma olika situationer och uppdrag är de inte lika säkra på...
