Lars Winnerbäck:

3 röster
11712 visningar
uppladdat: 2005-07-01
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Lars är född den 19 oktober 1975 i Stockholm, men flyttade senare till Linköping. Musik intresset väcktes tidigt i Lasses liv. När han var 10 år började han i den kommunala musikskolan, där han skulle lära sig att spela gitarr. Men den unga Lasse tyckte inte att Bellmanvisor var något för honom, så i mellanstadiet började han att spela musik tillsammans med Staffan Palmberg, som också tröttnat på musikskolans skalövningar. Tillsammans gjorde de revolution och började spela punkrock, och när de sedan träffade Tomas Öhman och Anders Johansson bildade de tillsammans bandet Snoddas. I Snoddas spelade Lasse gitarr och delade på sånguppgiften med Staffan. Han skrev också många av låtarna. Snoddas gav ut två demokassetter, och när de 1992 vann lokalbandstävlingen Rockkarusellen fick de också chansen att spela in en CD; "Snoddas serverar en skål nyvispad våldspop på singel". Trots att han en gång svurit på att aldrig mera tralla visor så var det just med en samling visor han gjorde sin solodebut, 1992 i Östbergaskolans aula inför 200 personer. Lars fick mersmak och på den vägen är det…

Efter en uppväxt bland nyponbuskar och körsång i musikklass lovade Lars sig själv att aldrig mera gå en musik linje. På gymnasiet gick han socialestetiska programmet på Katedralskolan. Lars hade insett att plugga inte riktigt var hans grej så åren på gymnasiet fördrev han oftast längst bak i klassrummets sysselsatt med något som antagligen inte hade någonting med vad lektionen handlade om.

1996 flyttar Lars till storstaden Stockholm. På en inflyttningsfest kläcktes iden om att starta ett eget skivbolag. Detta skivbolag kom att bestå av Mathias Gurestam, Filip Adamo och Johan Hägg, och döptes till "Elvira Records". Skivkontraktet bestod av en handskriven A4-sida, och skivan blev en lågbudgetproduktion som spelades in i den billigaste studion man kunde hitta med ett band som bestod av gratisspelande vänner. Resultatet blev dessvärre enligt Lasse en katastrof, och skivan fick mixas om innan den kunde ges ut. Slutresultaten blev: Dans med svåra steg.
På skivans framsida ser vi en lång-smal kille med lågt orange hår. Första gången jag såg denna bild av Lars kunde jag för mitt liv inte förstå hur en sån mäktig röst kunde komma från den taniga killen som bilden visade!

1997 sändes en spelning från Mosebacke i Stockholm i P3 Live och Lars fick kontakt med Johan Johansson och Stefan Sundström, som båda kom att medverka på Lasses andra skiva: Rusningstrafik

Efter två producerade skivor i skivbolaget Elvira bestämde sig Lars för att lämna det lilla skivbolaget och kontrakt skrevs med Universal. Nu började den tredje skivan ta form. Nu med ett nytt sound och en ny banduppsättning. Några av de musiker som nu samlades i studion skulle senare vara med att bilda bandet ”Hovet”. Skivan kom att heta, Med solen i ögonen.

Det han inte ens gå ett år innan nästa skiva var på gång. Detta var nu den fjärde skivan från Lars Winnerbäck och fick namnet Kom. Denna skiva blev Lasses dittills största framgång. En guldskiva, ett bellmanpris och en Grammis blev resultatet av denna skiva. Detta blev en skiva som egentligen är ganska sorglig, först när skivan var klar förstod Lars att skivan handlade om livet som singel. Från början var det tänkt att första spåret på skivan skulle vara ”Blanka golv”. En låt som handlar om att städa, att ordna upp och slänga allt gammalt. Detta är förövrigt en av mina absoluta favoritlåtar. Den stämmer väldigt bra på hur jag vill ha det. Ordning och reda. Helst även nystädat.

På Lars Winnerbäcks officiella hemsida har han kommenterat de låtar och skivor som han släppt. Jag kan inte låta bli att ta med några av kommentarerna:

Om låtarna på Kom

1. Kom

Till besserwissrar som lägger sig i andras fel och brister vill jag bara säga: Gå ni hem och måla fan på era egna väggar istället! Det är väl det enda jag har att tillägga till den här texten.

2. Kom ihåg mig

Jag hör den på radion ibland. Det är roligt. Jag får starka associationer av den. Den är som den är. Rakt på sak.


3. Stockholm

Det är fest och alla är där. Det är snyggt och modernt och det surrar från en espressobryggare. Alla har så mycket att prata om, nånting på gång och lägenheterna kostar en och en halv miljon.

4. Du får mig

Inga kommentarer.

5. Du gamla fria nord

Om nolltolerans och strafftänkande.

6. Måste vara två

Om när singellivet blir en ond cirkel. Jag försökte skriva om en HAN men det höll inte riktigt hela vägen. Jag tror jag känner honom alldeles för väl…

7. Aldrig riktigt slut

Det här är fröken Svårs väg tillbaka efter en jobbig låt på "Med solen i ögonen". En märklig, drömlik tillfredsställelse i att ha nått botten.

8. Hugger i sten

Det gamla vanliga: Jag kärar ner mig och hon flyttar utomlands innan jag ens hunnit berätta det. Det händer mig hela tiden. Dom säger att dom ska försöka hitta sig själva och allt det där och kommer alltid hem med en ny pojkvän…

9. Söndag 13.3.99

…men pojkvännen måste så småningom tillbaks.

10. Tanken som räknas

Handlar väl mest om att försöka nöja sig med det lilla. Att se det stora i det enkla.

11. Nästan perfekt

Jag förstår mig aldrig riktigt på den där känslan jag har i kroppen efter en lyckad spelning. Jag och Hellstrand satt och pratade om den på ett hotellrum i Östersund och vi var överens. Allt är nästan perfekt.

12. Fria vägar ut

Om ensamhet.

Nu är vi framme vid år 2000, detta år ägnade Lars åt en sommarturné och en höstturné. Han han även med att skapa ännu en skiva. Han beskriver denna skiva som ”världens mest påkostade kontaktannons”. Skivan fick namnet Singel. När skivan skulle spelas tog Lasse med sig sitt band till England. Där på Ridge Farm, en liten men ganska så välkänd studio skulle inspelningen ske. Skivan släpptes i mars 2001 och det visade sig att Lasse vid denna tidpunkt inte var singel längre..

Våren och sommaren ägnades åt att turnéa Sverige runt med materialet från nya skivan. Till hösten släpptes skivan ”Live – för dig”, en skiva som bestod av inspelningar från turnéerna.

Efter ett ganska så hektiskt år med två släppta skivor och massor av spelningar bestämde sig Lars för att år 2002 skulle bli hans sabbatsår. Han ville ha lugn och ro så han kunde fila lite på några nya låtar till nästkommande skiva. Men allt gick inte riktigt som planerat och Lars gav några konserter blandannat i Norge. Under året han Lars även med att producera och spela gitarr på Elin Sigvardssons debutalbum ”Saturday Light Naive”. Elin gav Lasse sin demokassett ihop om att få vara med och köra åt Lasse. Men Lars tyckte att Elins röst var värd mer än att bara köra åt honom så han bestämde sig för att producera hennes skiva.


Trotts att sabbatsåret inte blev så lugnt som Lars tänkt sig så for han nu till Köpenhamn för att få inspiration. I den stora parken Søndermarken strövade han runt och inspirationen infann sig. När det sen var dags för inspelning av nya skivan tog han en engång med sig bandet utanför Sveriges gränser. För att även bandet skulle få en chans att känna det Lars hade känt under de dagar han strövat runt i Köpenhamn begav de sig nu till Köpenhamn, Danmark. I PUK Studio nära Århus spelades skivan in. Bandet som följde med Lars var det samma som under Singelinspelningen och döptes nu till ”Hovet”. Hovet bestod då av Staffan Andersson, Jens Back, Norpan Eriksson, Johan Persson, Idde Schultz, Anna Stadling och Josef Zackrisson.

Under våren 2003, närmare bestämt i mars släpptes så den nya skivan, namnet blev ”Söndermarken” och den blev väldigt varmt mottagen av fansen och kritikerna.

Ny skiva och nya turnéer. Under våren åkte han en engång Sverige runt för att bjuda fansen på en blandning av nytt och gammalt. Som förband agerade Elin Sigvardsson.

När sedan våren övergick i sommar blev det dags för Kalasturné. Tillsammans med Håkan Hellström utgjorde de huvudnummerna. I samband med Kalasturnén släppte Lasse en ny singel; en cover på Ragnar Borgendahls klassiker ”Hum Hum från Humlegården”. Detta var en låt som hans föräldrar brukade spela för honom när han var liten.

Nästa projekt Lasse tog sig an var att göra en helt akustisk skiva. Detta var något han länge drömt om. Hovets reaktion på att inte få vara med på nästa skiva blev att dom fick väl göra en egen skiva då. Skiva fick namnet ”Silverfisken” och är enligt mig en stor besvikelse. Den känns väldigt halvfärdig och bandet saknar en riktig sångare.

Under 2004 skedde inspelningen av Lassen nya skiva, helt akustisk blev den dock inte. På skivan medverkar Sara Isaksson som Lasse tidigare arbetat med samt Ola Gustavsson. 29 september släpptes så skivan ”Vatten under broarna”. Även detta blev en ome...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Lars Winnerbäck:

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2005-07-01]   Lars Winnerbäck:
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=4549 [2024-03-29]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×