Naturkatastrofer

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Detta arbete ska handla om olika sorters naturkatastrofer, såsom jordbävningar, tsunamis och orkaner. Och hur de olika naturkatastroferna uppför sig och hur de blir till. Det finns givetvis andra naturkatastrofer också men jag ska bara uppmärksamma de tre nämnda.

En naturkatastrof är en katastrof som utlöses av naturliga händelser, så som jordbävningar, vulkanutbrott, översvämningar o.s.v. som skadar människan. Jag har ställt mig frågan:
Vad är en jordbävning, tsunami och tropisk cyklon för någonting?


Jordbävningar

Även kallat jordskalv, är när det sker plötsliga förändringar i jordskorpan så att skorpan förflyttar sig i höjd och/eller sidled. Kraftiga jordskalv sker oftast i de delar där jordplattorna är delade, där det kan ske mycket kraftiga skalv som kan få förödiska följder men det sker mycket sällan om man jämför hur många skalv det uppstår varje dag. De flesta skalv är mycket små rörelser i jordskorpan som inte vanliga människor känner. De kan endast kännas av med hjälp av en seismometer som forskare använder för att känna av små skalv i jorden. Sådana små skalv sker tusentals gånger varje dag, runt om i hela världen, utan att man kan känna av dem. Man kan mäta hur kraftigt ett jordskalv är genom att man använder en skala som kallas richtersskalan. Det är en skala som det inte finns något största eller minsta värde på, fast de flesta skalv ligger mellan 0-9. Det är dock mycket ovanligt att ett skalv hamnar över 8a på richterskalan och händer bara någon enstaka gång per år.

Jordbävningar är den naturkatastrof som skördar flest liv varje år. Sedan 1976 har 340 000 människor omkommit i samband med jordbävningar. En tredjedel av världens befolkning ligger i en riskzon där det när som helst kan hända en naturkatastrof i form av en jordbävning.

Forskare idag kan inte förutse jordbävningar mer än några sekunder innan de inträffar då man inte kan göra så mycket. Forskarna kan förutse var och hur stor en jordbävning kommer att bli, men inte när. De kan rama in jordbävningar som ännu inte har skett inom vissa tidsramar. Forskare vet därmed redan idag att det kommer ske en stor och kraftig jordbävning i Kalifornien innan 2032. Vad man skulle vilja att forskarna skulle kunna göra, skulle vara att de kunde varna någon vecka, eller en månad, innan skalvet inträffar. Då skulle man kunna spara många liv.

Vad som ofta händer innan och efter ett stort jordskalv är att det sker för- och efter -skalv. Dessa skalv är svagare än själva huvudskalvet. Det kan även vara så att det kraftiga skalvet ger upphov till andra kraftiga skalv, veckor efter.

I detta stycke om jordbävningar så har jag använt jordbävningar och jordskalv som samma betydelse fast man brukar dra en gräns där de skalv som är under 6,0 på richterskalan är jordskalv och de över 6,0 är jordbävningar.


Tsunamis

En Tsunami är som en jättehavsvåg som har otrolig kraft. En tsunami kan vara allt mellan 10 till 100m hög och sköljer bort allt i sin väg, den kan dra kilometer in mot land och då förstår man hur allvarliga skadorna kan bli efter att en tsunami har slagit till. Tsunamis har skördat hundratusentals offer och för de som kommer i riskzonen när det uppstår en tsunami är chansen mycket liten för att de ska överleva. Tsunamis uppstår när två stycken kontinentalplattor stöter samman, det leder också till ett jordskalv. Det är därför det sker fler Tsunamis i Stilla havet än i Atlanten.

Ett gammalt ordspråk lyder: "Om du kan se vågen är du alldeles för nära".
Det finns system som ska kunna varna om det uppstår en Tsunami. Man har placerat ut bojar i Stilla havet som ska noggrant kunna registrera höjdskillnader med hjälp av referenspunkter. Det finns också instrument som kan se tsunamis med hjälp av speciella sattelitbilder. Denna teknik är inte helt utvecklad för att kunna användas än. Det är lätt att se fel på ”vanliga” vågor och tsunamis. Ett annat problem är också att det är glest mellan satteliterna. De fotograferar bara samma bit av havet några få sekunder varje vecka. Denna teknik håller på att utvecklas.


Det finns stoppanordningar för att förhindra en tsunami att slå till med all sin kraft. Man tar helt enkelt bort energi från Tsunamin så den inte orsakar någon skada. Man måste då bygga enormt starka konstruktioner för att de ska hålla till att stå i mot om en tsunami skulle komma. På vissa ställen i Japan har man byggt upp tsunamiskydd i form av konstgjorda rev som bryter tsunamin ute till havs. Tsunamin förlorar då delar av sin förödelsekraft. I detta fall har man byggt upp ett konstgjort rev men i många fall så har människan förstört de naturliga hinder som annars hade dämpat tsunamin, så som korallrev, sandbanker och liknande.

En av historiens värsta tsunamikatastrofer var tsunamikatastrofen i Sydostasien där över 200 000 människor föll offer för tsunamivågorna.


Tropisk cyklon

En tropisk cyklon är ett intensivt lågtryck som uppstår över tropiska havsområden. För att en Tropisk cyklon ska bli till så måste vattnet vara 27´ C och luftens fuktighet måste vara mycket hög. Vindarna är över 32,7 m/sek. dvs orkan. Man brukar använda orkan som en synonym vilket inte är rätt. Mätinstrument har mätt upp vindar, från tropiska cykloner, till 80 m/sek. Stora tropiska cykloner kan ha 200-500km i diameter. De enorma tropiska cyklonernas vindar är spiralformade och drar sig in mot mitten, ögat. Vindarna blir allt kraftigare ju längre in mot centrum man kommer men mitt i centrum, s.k. ögat, där är det molnfritt och inte en vindpust. Utanför ögat finns en ring med många kraftiga åskmoln som kan sträcka sig 15km upp i luften. Kraftiga regnskurar uppstår också. En Tropisk cyklons uppkomst är komplicerad och inte helt färdigställd men jag ska försöka mig på att förklara det enkelt.

En tropisk cyklons uppkomst är huvudsakligen den varma luften som gör att trycket faller på marknivå. För att jämna ut detta så strömmar luft till det lågtryckcentrum som finns och genom corioliskraften så börjar luften skruva sig runt lågtryckscentrum som fortfarande finns, moturs på norra och medurs på södra jordklotet. Vattenångan i den stigande luften kondenserar till droppar och bildar moln, varvid energi frigörs och omvandlas till röre...