Kretslopp, ekologi, regnskogen

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Inledning:

Bara 14 % av jordens landyta består utav regnskog. Den är viktig för oss på många olika sett. Vi äter till exempel bananer, avokado, ananas, apelsiner, citroner, kakao, kaffebönor och mycket annat som ursprungligen kommer från regnskogen. Medicinskt sett så betyder regnskogen också mycket, ungefär en fjärdedel av alla mediciner vi använder utvinns ur växter som finns i regnskogen.

En regnskog brukar ha en årsnederbörd på mins 1 500 mm, oftast en mycket större nederbörd, som är fördelad över minst 9-10 månader om året.

Man delar upp regnskogen i två olika sorter, Tropisk regnskog och Tempererad regnskog. Tropisk regnskog är det som finns i t ex Sydamerika och Afrika. Där det finns ett tempererat klimat och fuktiga västvindar under större delen av året kan det finnas en så kallad tempererad regnskog. Det finns på t ex Nordamerikas nordvästra kust, Chile och Nya Zeeland.

Regnskogen producerar också en stor del utav jordens syre, därför är den på nästan alla sätt och vis livsviktig för oss.

Fast nu har regnskogen stött på ett jätte problem, skövlingen.

Nu ska ja skriva om ett ekosystem, regnskogen. Senare i uppsatsen ska jag skriva om de olika problem som uppstår i regnskogen, det största problemet och nästintill det ända är skövlingen så jag har även där gjort en generalisering av regnskogen.


Den här bilden visar vart det finns tropisk regnskog, men det finns även tempererad regnskog på Nordamerikas nordvästra kust, i Chile och på Nya Zeeland.


Regnskogen

I regnskogen står vissa djur över andra, både bokstavligt talat och i näringskedjan. Längst ner i regnskogen, i floden, lever fiskar och växter. En känd fisk är den farliga pirayan. Ovanför floden, på marken lever bland annat vandrarmyran, myrfågeln och olika växter. Redan där ser man tecken på näringskedjans gång. Myran äter växter och små djur, och sedan äter myrfågeln upp vandrarmyran. I mellanskiktet i regnskogen finns det djur som orkidébiet som livnär sig på orkidéer, där finns också lövgrodan som äter bland annat orkidébiet. Högre upp i regnskogen, i krontaket, lever fåglar och andra flygande djur, men också apor och förstås små larver och djur i träden. Högst uppe i trädtopparna lever den stora kungsgamen.

När man får en översikt på näringskedjan kan man också få en uppfattning om hur anrikningen på verkar djuren. Det startar längst ned i näringskedjan, på marken, under jorden eller i vattnet och sprider sig även till den största konsumenten. När producenterna, växterna eller växtplanktonet, tar upp näring från vatten som är förgiftat så lagras gifterna i vävnaden och när nästa djur, förstahandskonsumenten, äter producenterna får också dom gifter i sig som lagras i vävnaden, och så fortsätter det ända upp till den som står högst i näringskedjan. Vid det laget har gifterna kocentrerats så mycket att rovdjuret kan får problem med fortplantning och kan till och med dö. Detta är ett problem, fast absolut inte det största.

Ett annat problem är att regnskogen har blivit mer tillgänglig.
Man skövlar skogen, förgiftar den och jagar olika fridlysta djur.
Skogen är inte så avgränsad som den kanske borde vara.
Även innan den vita människan upptäckte regnskogen fanns det människor där. De människor som levde, lever, där är en sorts indianbefolkning som nu har utvecklat ekologiskt uthålliga försörjningsformer för att överleva.

Nederbörden är väldigt viktig för växtligheten i regnskogen, och det påverkar så klart det levande i regnskogen också. När solen ligger på ekvatorn så hettas den fuktiga luften i regnskogen upp och börjar stiga, när det stigit tillräckligt kyls luften av och det böjar regna. När det sedan hettas upp mer luft så pressas den avkylda och torra luften åt sidorna, mot vändkretsarna. Så det som återstår är då bara fuktig luft. De tropiska regnskogarna ligger längst med ekvator och p.g.a. detta så är det varmt i regnskogarna. En sak till som är till regnskogens nackdel är det tunna jordlaget som finns i bland annat Brasilien. Detta innebär att regnskogen har väldigt svårt att växa upp igen när den väl blivit nedhuggen.
Det miljöproblem som påverkar regnskogen är så klart skövlingen. Det är faktiskt nästan det ända som hotar skogen, fast det problemet är ändå inte ”ett bara”. De tropiska och subtropiska regnskogarna avverkas väldigt snabbt. Det avverkas ungefär 150 000 kilometer regnskog per år. I och med det tunna jordlagret så kommer inte regnskogen att ta igen sig om man inte gör något snabbt. Det sägs att redan vid nästa generation kan regnskogarna vara helt borta, och de kan inte återskapas. I de tropiska regnskogarna lever mer än hälften av jordens alla växt- och djurarter. Förstör man deras livsmiljö förstör man också deras liv. Det som jag tycker är väldigt skrämmande är det att ungefär 100 arter utrotas per dag i regnskogarna.

Det är inte bara djuren som påverkas av regnskogarnas skövlig, utan också klimatet, extrem torka under torrperioderna och kraftiga översvämningar under regnperioderna är konsekvenserna av skövlingen. Ursprungsbefolkningen är väldigt beroende utav alla produkter och andra viktiga saker som bara regnskogen erbjuder.

När de finaste träden avverkats så kalavverkas området så att det knappt finns någonting kvar. Efter detta så röjs området på de sista sakerna som skulle kunna finnas kvar och ger plats för ev. ett plantage. Den illegala avverkningen är jätte stor. I Indonesien stod den illegala avverkningen för cirka 70 % utav det som totalt avverkas per år.

Skövlingen av regnskogen skapar ytterligare ett problem, Växthuseffekten. Man kan dra en parallell med ett växthus. Solen strålar in genom växthuset, atmosfären, och när den träffar växterna, jorden, när växterna, jorden, hettas upp skickar de ut värmestrålning. Det mesta utav värmestrålningen stannar innanför glaset, atmosfären, och det är på grund utav det som växthuset, jorden, hålls varm. När man talar om växthuseffekten idag menar man egentligen en förhöjd växthuseffekt. För ju mer koldioxid vi släpper ut ju svårare blir det för värmen att ta sig ut igenom atmosfären, det blockerar genom att lägga sig som ett skikt runt jorden, typ ozonskiktet. Växthuseffekten påverkar väder och vind, i form utav kraftig nederbörd, översvämningar, stormar samt orkaner, som tyvärr blir allt vanligare. Det man är mest rädd för är att glaciärerna vid polerna ska smälta och falla ihop.

Utsläppen av koldioxid i atmosfären ökar på grund av skövlingen, detta för att regnskogen tar upp väldigt mycket koldioxid, mer än de flesta andra växter, och omvandlar den till syre. Ju mer regnskog som skövlas, desto mer utsläpp och desto mindre regnskog kvar att ta upp den koldioxid som redan finns. Ungefär 10 % -30 % av koldioxiden i atmosfären beräknas idag komma från regnskogsskövling.


Slutsats

Det problem som är störst är ju skövlingen, och jag ser inte direkt någon klar lösning på detta. Regnskogen är ju beroende utav klimatet, så att plantera en ny regnskog någon annanstans kommer inte på tal. Ett steg på vägen skulle vara att skärpa straffet på illegal skövling och försöka på något sätt skapa en sorts säkerhets organisation som skulle ha koll på träden. Visst det skulle vara ett omfattande projekt men det skulle nog vara värt det.

Med dagens teknologi så borde det vara möjligt att göra en annan sak. Eftersom jordlagret är så tunt går det inte att återplantera regnskogen, men om man låter ett område med regnskog skövlas borde man kunna göra något med jorden, så att den blir planterbar. Så kan man införa regnskogen på det stället igen. De negativa effekterna skulle då vara att djuren skulle dö ut i det område. Det skulle kunna ordnas. Det är bara att fånga in djur från en annan del utav regnskogen och införa den i den nya. En annan negativ biverkning skulle nog vara att det skulle ta så lång tid, men det är väl det ända vi har?

Så fortsätter man så tills man har omplanterat hela regnskogen.
Fast då får man ha i åtanke att regnskogen är skör och tål inte vad som helst, så det bästa skulle vara att försöka stoppa skövlingen nu och försöka få folk att inse vad de gör mot regnskogen. Man får nöja sig med lite mindre. Man kanske inte behöver ett helt sätt med stolar och matbord i ett träslag från regnskogen. Det känns som att min teori är lite skör och behöver lite bearbetning, så jag tycker nog att vi bör få stopp på problemet nu! Innan det är för sent. För om det är så som de säger, kommer vi förlora så mycket. Inte bara träd, utan ock-så djur och syre. Fast regnskogen står inte för så stor del av syretillverkningen som många tror, det är algerna som är de största syretillverkarna.

F...