Gump

5676 visningar
uppladdat: 2005-08-15
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Vi fick i uppgift att leva oss in i Forest Gumps son Oak gump och berätta lite om den tid han levde på och om hanns familj

Berättelsen om Forets Gumps son Oak Gump
G-VG-MVG


Själv biografi
Jag är Oak Gump, och är son till den välkände bankmannen Forest Gump. Jag är 32 år, välbärgad, har en hustru som heter Fia och en son som är 1 år och heter Wood. Jag har valt att inte gå i min faders fotspår som bankman, istället startade jag en bomulls plantage. Min plantage ligger i Södra delen av det nya landet, det området kallas Mississippi i Alabama. Jag har hittat en plats som har väldigt bördig och svart jord. Jag har importerat slavar från Västafrika, dom är väldigt effektiva, och billig arbetskraft. Jag har köpt in 4000 plantor, de är 1-2 m höga. Jag tjänar väldigt bra på plantagen, och behöver inte göra så mycket. Tjänarna tar min hustru hand om. Jag brukar följa med mina undersåtar för att köpa nya slavar. Jag vill inte betala dyrt för en oduglig, lat slav.


Bomullen
I dag pratade jag med en gammal bomullsplantage ägare. Han berättade för mig att en bomulls planta har blommor och kapsel frukter. Kapsel frukterna innehåller frön. När kapslarna mognar och spricker upp väller håren fram, håren består utav två slag, bommullsfibrer och korta filt hår. Han berättade även att bomullen kräver rikligt med nederbörd under själva växtperioden, stark värme och torka under mognaden. Om kapseln har spruckit upp och det börjar regna förstörs bomullen. Plockningen av bomullssådden sker för hand av slavarna. 1 hektar ger mellan 60 och 300 kg bomull. Efter skörden torkas frökapslarna och skiljs sedan från fibrerna. Det som blir kvar är råbomull och består av ca: 95 % cellulosa, resten är fett, harts samt lite protein och färgämne. Bomullsfibrerna pressas till stora balar, varje bal väger ca: 120 kg.

Bomullen sås på hösten. Under nio månader växer plantorna tills de blivit manshöga. Plantorna blommar då med gula blommor. Det är dessa blommors frökapslar som är den egentliga bomullen. Efter plockningen rensas bomullstussen från löv och skräp. Kvarvarande frön skiljs från tussen i ett bomulls renseri, där arbetar slavar för hand. Fröna pressas därefter till olja som används i livsmedel och djurfoder. Den rena bomullen packas i bomulls balar. Bomulls balarna skickas sedan till ett spinneri. Där blir bomullen till ett bomullsgarn. Bomullsgarnet används sedan i många olika produktioner, .t.ex. stickade kläder som sedan säljs, eller så säljs garnet direkt.

Processen tillgår så att bomullen:
odlas-plockas- torkas-rensas-spinns-vävs-säljs

Arbetssituationen och medarbetare

Det är jag som är högsta hönset på gården, och är godsherren. Den största vinsten tillfaller mig. På gården finns det slavar, såklart, för utan dom går det inte runt. Men har även har även kockar, tjänare, hantlangare och svarta slavdrivare. Till min son har vi en barnsköterska, så att min hustru ska få lugn och ro, när barnsköterskan har egna barn ammar hon även Wood.

Det som behövs på en plantage för att det ska gå runt är slavar, dom är en billig arbetskraft. Jag har importerat in dem från Västafrika till stor del. Slavarna har en hård arbetsdag. De börjar vid 4-5 på morgonen och jobbar till mörkret faller, oftast 6-7 dagar i veckan. Det är hård disciplin för att få ordning på alla. Mitt trick att få igång dom efter ringningen på morgonen är att man piskar den som kommer sist på morgonen, det ger bra disciplin
För att slavarna ska arbeta måste det finnas piskbeväpnade svarta slavdrivare och en vit upplysnings man. Under bråda tider är slavarna tvungna att plöja vid månljus, och ibland upp till sexton timmar.
När bomullen är mogen att plockas får varje arbetare sitt ackord. Klarar de inte av det blir det konsekvenser, vilket innebär bestraffning.
I slutet av augusti börjar bomullsplockningssäsongen. Då får slavarna reda på hur mycket de ska plocka på en dag. Håller man inte det schemat blir det prygel. Jobbar man hårt och plockar mer än dagsverket, blir man tvungen att plocka lika mycket dagen efter, annars blir det slöseri med slavar som inte gör sitt bästa. Efter en dags plockning tar de sina korgar till ladan, där korgen vägs, väger den för lite blir det straff. Om bomullen är torr, ska de hjälpa till att trampa ner den. Är den blöt hänger de upp den på plattformar. Men deras arbetsdag är inte slut efter det. För sedan måste var och en sköta sina sysslor. Vilket kan bestå av att mata svinen, hugga ved, laga mat, städa, sy.
Det är redan vid sju års ålder man får börja göra småarbeten på gården, som tillexempel att plocka skräp, kratta löv, rensa ogräs. Vid tio års ålder blir man tvungen att börja arbeta på fältet. Slavkosten består till stor del av majsbröd, dessutom får de vanligen 1 kilo bacon i veckan. På en rikare plantage som min, får dom dessutom grönsaker på sommaren, och ibland andra tillskott om jag går mycket i vinst. De bor i Timmerhyddor med jordgolv, det bor ca 10-12 män, kvinnor och barn i ett rum. De får sova på golvet, inga sängar eller möbler av något slag. När de sover får dom ligga på halm och värma sig med trasor.
Det finns även ett bönhus på min plantage där folket får samlas för bön, predikan och sång, men jag har upptäckt att slavarna samlas i skogen och har möten. De som har blivit påkomna bestraffas hårt. Jag har även en sjukstuga som mina arbetare kan gå till om dom behöver vård.
Dom är lediga en dag i veckan, lördag, ett undan tag är den 4 juli (USA:s national dag). Så den fjärde juli brukade firas med fest och dans. På den lilla fritiden som de har, tvättar de kläder, och utför andra saker de inte hinner med under veckan.



Orättvisa

Slavarna består enbart av svarta, och de har inte mycket att säga till om. De köps men det händer att man stjäl de svartas barn, när dom leker på åkrarna. Slavarna kommer från Afrika, men från början tog man indianerna, men de var inga effektiva slavar. De stora plantageägarna behandlar sina slavar väldigt dåligt, medan de mindre plantageägarna behandlar dom bättre. Sydstatborna ville hindra slavarna att lära sig läsa, och utestänga dem från omvärlden, för de kunde få för sig farliga idéer, framförallt kätterska religiösa idéer. En frisk slav kunde köpas in för några dollar i Afrika och säljas för dubbelt så mycket i den ”nya världen”. En slav kvinna som blev med barn fick efter födelsen, endast fyra veckors ledighet från fälten. Men fick under de fyra veckorna göra små arbeten på gården som tillexempel sy, laga kläder, städa.

De svarta har sämre arbetsvillkor, andra lagar, får inte rösta, och får inte lika mycket i lön. Om en vit man tillexempel gifter sig med en svart kvinna, blir mannen föraktad, och det är en skandal om dom får barn.


Framtiden för slavarna

Före inbördeskriget, 1861-1865, ansåg slavägarna vara vänliga själar som behandlade sina negrer som barn. De agade dem en smula när dom var olydiga, men bara för deras bästa. Men på 1850 talet var slavägarna tvungna att bry sig om sina slavars hälsa. För en prima lantarbetare kostade 1500 dollar, och priset för en skicklig yrkes man var ännu högre. Så även de brutalaste plantageägarna, var tvungna av ekonomiska skäl att börja bry sig om deras folk var friska. Om en slav dör innebar det en stor ekonomisk för lust, för då var man tvungen att köpa en ny, och man fick inga pengar för den slaven som dött. Slavarna bestod av afrikaner som togs till fånga i sina hemländer och användes som billig arbetskraft för det slitsamma arbetet på bomullsfälten. Miljoner afrikaner kom till USA på det viset och idag utgör deras ättlingar c:a 12% av den totala amerikanska befolkningen. På västindiska öarna är 90% av befolkningen svart. I Brasilien är minst 7 miljoner svarta. Så, av detta kan man dra slutsatsen att, slavhandeln har befolkat en hel kontinent.
De vita fick gå i skola. Men negrerna fick från början av 1800-talet inte alls gå i skolan. Myndigheterna förbjöd negerbarnen helt enkelt att inte gå i skola. Undervisning av svarta var helt förbjudet i början av 1800-talet, och om man vart påkommen att undervisa en neger kunde straffet vara fängelse och i vissa fall döden.
Slavfrågan bidrog till det amerikanska inbördeskriget 1860-1865, nordstaterna ville på sikt avskaffa slaveriet, då det inte var lämpligt för industriarbete Med förlusten för sydsidan var slaveriets öde beseglat och 4,4 miljoner slavar blev äntligen fria människor.
Än idag finns det slavar i världen. Speciellt barn slavar. För fattiga familjer i tredjevärlden har inget annat val än att sälja sitt barn, och arbetsgivarna tjänar bra på det för barnslavar kostar inte mycket, och barnens lilla lön skickas till familjen, som ofta består av en stor syskonskara. Det finns barn som jobbar på fabriker, väver mattor och även prostituering förekommer.
Det som även lever kvar i dag är rasismen, där de svarta blir förtryckta p.g.a. sin hudfärg, ursprung, traditioner och deras språk, och det levde kvar länge att svarta var mindre värd än vita. Närmare hälften av Brasiliens befolkning har afrikanskt påbrå. De färgade har lägre utbildning, sämre hälsa och är betydligt fattigare än de vita. Så är det i många länder, inte bara i Brasilien. I Sverige har det hänt flera gånger att en svart har sökt ett jobb samtidigt som en vit, och fast den svarta har högre utbildning blir dom inte anställda. Man har även upptäckt att om man har ett utländskt namn/inte så svenskt, blir arbetsgivarna på sin vakt, och tackar ofta nej fast man har en bra utbildning. I Sydafrika bland annat har de svarta inte haft några som helst rättigheter och har tvingats gå i speciella skolor, inte fått rösta m.m. Nu har man liksom i Amerika förbättrat situationen för de svarta. Men dom behandlas fortfarande inte lika som vita.
Inte bara de svarta förtrycks, ofta är det minoriteten som drabbas. Eller de som historiskt sätt har varit svaga. Kvinnor har det ofta svårare än män, då män tidigare har varit den inkomstbringande delen i hushållet, än idag skiljer det på löner för en man och en kvinna. Vilket har gjort att vi anser männen viktigare. Kvinnorna har haft den positionen i Sverige under en längre tid. Slavarna hade det under 1500-1900talet i USA och därefter deras ättlingar.


Framtiden för bomullen

På 1700 talet var sydstats plantageägares viktigaste gröda tobak, men bomull intog så småningom positionen som den dominerande produkten. Det berodde främst på att textilindustrierna växte och på Eli Whitneys uppfinning, egrenerings maskin för bomull på 1800 talet. Den kunde på mekanisk väg skilja fröna från fibrerna och ökade produktionstakten. Via bomullsindustrin spreds på 1800 talet industrialismen från Storbritannien till den europeiska kontinenten och vidare till utomeuropeiska regioner. Här i Sverige fick bomullsindustrin sitt genombrott på 1830 talet. Vid tiden för första världskriget ...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Gump

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2005-08-15]   Gump
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=4712 [2022-07-07]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×