Kriskommunikation

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

För att hjälpa någon i en krissituation måste du inte vara utbildad, utan bara vara en vän. Det är nog det viktigaste för en person i kris, att ha någon att prata med,. Som det stod i boken: ”Delad glädje är dubbel glädje, delad sorg är halv sorg”. Att bara lyssna är hjälp nog, man ska inte ha någon press på sig att man ska ha ett svar till allting eller kunna analysera personens problem hela tiden.
Jag har vänner som alltid ställer upp för mig och jag skulle aldrig tveka på att ställa upp för dem. Jag hoppas det inte finns för många som är utan så underbara vänner som jag har.
Moralisera är något man inte ska göra när man pratar med en person i kris. Att ifrågasätta personens handlingar eller förlöjliga henne/honom sänker bara självkänslan. En annan metod som kan orsaka detta är att stöta bort honom/henne genom att säga något som ”men det är väl inget att gråta över”.
Något som är viktigt att veta när du handlar med personer i krissituationer är de 4 olika ”krisfaserna”:
• Chockfasen
När du är i chock kan du dra dig ur det sociala livet genom att stänga in dig i din lägenhet eller hålla dig undan. Något viktigt att tänka på i chockfasen är att personen i fråga förmodligen är i stort behov av kroppskontakt. Att ha någon som håller en i handen kan vara nog.
• Reaktionsfasen
Nu har du insett att du måste socialisera dig igen och du börjar undra ”varför” och tycker att det är orättvist att detta hänt just dig.
• Bearbetningsfasen
Nu har du ryckt upp dig och förstår att du måste lämna det som hänt bakom dig och gå vidare i livet.
• Nyorienteringsfasen
Den här fasen avslutas egentligen aldrig, det är nu som du accepterar vad som har hänt och fortsätter leva ditt liv normalt igen och leva i nutid och inte i det som hänt förut.

Något annat som kan vara bra att veta är de olika försvarsmekanismerna. De här har alla människor för att på ett sätt eller annat skydda oss från ångest eller dåligt självförtroende. Detta kan försämra kommunikationen mellan människor eftersom man försöker gömma sig bakom något man inte är. De olika försvarsmekanismerna är:
• Bortträngning – när man förnekar något som är mitt framför näsan på en för att få saker att verka bättre än vad de är, t.ex. vi har inga rasister i Sverige, vi älskar främlingar!
• Identifikation – när man försöker likna någon annan. Detta händer ofta i högstadiet, när en ungdom börjar sjuan kanske han/hon söker sig till det ”tuffa” gänget för att känna sig accepterad och ha vänner. Men du kanske egentligen är blyg och rädd för de du t.ex. bråkar med.
• Projektion – om man har en svaghet, t.ex. du har svårt att visa känslor så döljer du den här svagheten så mycket du kan. Och oftast blir det så att du har lättare än andra att se dem som har samma svaghet som du.
• Kompensation – man gräver ner sig i något, t.ex. träning. Du tränar 7 dagar i veckan för att glömma ditt dåliga självförtroende eller din dåliga prestation på arbetet.
• Flykt eller undvikande – det här är när man t.ex. sitter och kollar på collegefilmer hela dagarna och lever livet genom filmerna istället för sitt eget p.g.a. att man kanske inte har några vänner, eller inte tycker om sitt eget liv.
• Reaktionsbildning – detta innebär att du inte vill visa dina impulser, det kan även vara omedvetet. Ett exempel är om du tycker jättemycket om en person men du slår honom/henne istället för att du inte vill visa dina egentliga känslor eller impulser.
• Förskjutning – om du har fått ta jättemycket skit från din pojk/flickvän under eran helg tillsammans och kommer hem och under en fika med dina vänner så går all aggressivitet ut på dem.
• Regression – här återgår du till beteenden som du egentligen har växt ifrån. T.ex. du blir galen om du inte får din vilja igenom och börjar kasta saker eller skrika. Du kan även dränka dina sorger i droger eller alkohol.

Fördomar
Artikeln av Anna-Britta Ståhl i DN 25/5 1996 var mycket bra. Jag fick i alla fall lite inblick i Zigenares liv och livsstil. Det behövs fler artiklar som den här som verkligen syns och som folk läser, t.ex. i VK har de nyligen haft en artikelserie om invandrare i Dorotea.
Svenskar behöver mer vetskap om invandrare för att bli av med fördomar. Så länge vi bara ser dessa främlingar på gatan så kommer vi aldrig ändra uppfattning. Att det fanns 20 000 Zigenare i Sverige hade jag ingen aning om, men det är tillräckligt många för att de flesta svenskar skulle kunna få mer inblick i deras liv. Det här handlar inte bara om Zigenare. Om svenskar skulle kunna vara lika öppna mot kvinnor som har slöja eller är mörkhyade som de är mot svenskar så kanske vi skulle lära känna dem mer.
Orsaker till att man får fördomar kan vara att man ärver det från sina föräldrar, avundsjuka, eller att man helt enkelt vill ingå i ett gäng och för att göra det måste man ha en speciell åsikt, t.ex. hata iranier. Har du vuxit upp med att dina föräldrar har sagt ”tvi” eller något nedlåtande om en arab varje gång en sådan uppenbarade sig så blir ju det naturligt för en. Nu hoppas jag dock att när man vuxit upp och börjar ta sin egen ställning så inser man att de kanske inte hade så mycket att grunda sig på.

De flesta fördomar man har tror jag är mot:
• Afrikaner, Araber
• Alkoholister
• Uteliggare
• Muslimer, Judar, Jehovas Vittnen, Zigenare, Samer
Invandrare här i Sverige är klassade som kriminella. Jag har vänner som kommit hit till Sverige med sin pappa och sina syskon, men mamman fick inte komma in och har stannat i hemlandet (eller tvärtom). Så månadspengen för Olle, kan vi kalla honom, går till familjen som är kvar i hemlandet, och inte har något att leva på, tills de blir intagna i Sverige. De blir placerade i ett område där det finns fler barn som sitter i samma situation, men de går på en skola med en massa svenskar som har sin månadspeng de kan köpa godis och roliga saker för. De här barnen utan pengar blir utstötta och skapar sin egen grupp och börjar stjäla för att få det de vill ha istället, och så fortsätter det… Ni förstår vad jag menar, klart fördomar borde ha någon grund, om inte i den nuvarande situationen men som det såg ut för länge sen. Men självklart så är det inte alla som lever såhär. Det finns många afrikaner och araber som är födda i Sverige men ändå blir klassade som SOC-människor även fast de har ett respekterat jobb. Självklart kan fördomar komma ur rykten. T.ex. så tror många i USA att svenska flickor vill ha sex med allt och alla och går med på vad som helst för det är vad de ”hört” eller sett på TV. Jag vet det här av egen erfarenhet och eftersom jag vet att detta inte är sant så försöker jag självklart tala dessa människor till rätta, men det är bara 2 av säkert flera hundra.
Jag tror att fördomar aldrig kommer att dö ut. Man har omedvetet fördomar, och även fast man inte gör något åt det så behövs det ju någon drastisk åtgärd för att man ska ändra åsikt om det är den åsikten man är itutad.
Men som jag sa förut så skulle ju media kunna göra mycket åt det. Att ha program eller artiklar om invandrare och deras liv och syn på svenskar/Sverige skulle det vara lättare att förstå dem och kanske få folk att bli mer öppna mot främlingar.


Störd kommunikation
Nu ska jag ta upp och ge exempel på fem olika former av störd kommunikation.

• Tankeläsning
Med detta menas att man utan ord förstår varandra, att man kan förstå vad den andra tänker.
T.ex. jag och min bästa kompis känner varandra så väl att när vi går på stan och är klara med våra ärenden så behöver jag bara säga ”nu orkar jag inte mer” så förstår hon att vi ska gå och fika på Café Centro.

• Dubbla Budskap
Med dubbla buskap menas att man säger en sak men med kroppsspråket eller tonarten så menar man något annat. T.ex. Om min mamma har köpt en riktigt ful tröja så kan jag säga ”snygg tröja mamma” fast med ett negativt tonfall så att hon förstår att jag menar helt tvärt om.

• Kommunikation Bakvägen
Att prata bakom ryggen på någon benämns Kommunikation Bakvägen. T.ex. om jag sitter och pratar med Anna och är jättetrevlig sen säger jag till Malin att jag tycker att Anna är en falsk subba.

• Rykten och vandringshistorier
Rykten är när man berättar något som man har hört av en kompis som hörde det av en kompis till sin kompis som hörde det av sin mammas brorsas barnvakt. Ungefär.
Ett exempel är om jag säger till en kompis att det finns en Eritreansk tjej på Ålidhem som jag inte tycker om, efter en vecka kommer en annan kompis till mig och frågar om jag är rasist för hon hörde av någon att jag inte tyckte om svarta tjejer.

• Ofullständiga Budskap
Med ofullständiga budskap menas att man inte är specifik i det man säger. T.ex. om jag ber mamma köpa examenskläder åt mig när hon ska på stan. Då har hon egentligen ingen aning om vad det är för kläder jag vill ha.


Kroppsspråk
a) Bild 1. Hennes ansikte utstrålar glädje och vilja att bli uppmärksammad. Hon är glad och verkar tycka om sig själv, och visar detta på ett sexigt sätt. Hennes kroppsspråk säger att hon har självförtroende och att hon är vacker. Man kan ju fundera på vad denna bild har med dammsugare att göra.
Bild 2. Den här reklamen känns ganska mycket ...