Vietnamkriget

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Bakgrund
Vietnamkriget, som pågick mellan 1957-75, hade sin bakgrund i det så kallade. Indokinakriget, där bland annat frankrike var inblandat, pågick mellan 1946-54, vilket ledde till att Vietnam blev självständigt, men landet delades längs 17:e breddgraden.
Val var tänkt att hållas 1956, mellan Ho Chi Minh och Ngo Dinh Diem, vilket skulle skapa underlag för en återförening av landet. Men till dess skulle Viet Minh sköta den norra delen av landet och den sydvietnamesiska lydregim under Bao Dai, som Frankrike skapat, skulle sköta den södra, i avvaktan på valen. Bao Dai var Annams, det mellersta Vietnams siste kejsare och hade lett en marionettregim under den japanska ockupationen av landet. Men USA, som i krigets slutskede finansierat större delen av de franska krigskostnaderna, tänkte inte respektera överenskommelsen i Genève.
USA var nämligen medvetet om att ett val skulle ge ett kommunistlett Viet Minh makten. Den dåvarande amerikanske presidenten Eisenhower skrev senare i sina memoarer "Jag har aldrig talat eller korresponderat med någon som har minsta kännedom om indokinesiska frågor, som inte hållit med om att hade val hållits strax efter striderna, skulle kanske 80 procent av befolkningen ha röstat för kommunisten Ho Chi Minh som ledare hellre än statschefen Bao Dai". Detta var något som USA till varje pris ville förhindra. Det var för övrigt den röda tråden i alla de målsättningar som genom åren diskuterades av i Nationella säkerhetsrådet i USA. Till varje pris måste det strategiskt viktiga Sydostasien försvaras mot kommunistisk omstörtning.
I strid med Genèveöverenskommelsen utropades med amerikanskt stöd den sydvietnamesiska "Republiken Vietnam" i oktober 1955. Bao Dai fick då sparken av USA:s favorit, Ngo Dinh Diem, som installerade sig som president. Han valde då att ställa in det kommande valet, för att han löpte stor risk att förlora. Hans konservativa och korrupta regim blev snabbt impopulär. Diems svar på protesterna var att ta till terror. Tusentals människor fängslades eller dödades. Först nu och som en reaktion på utvecklingen i södra Vietnam konfiskerade den kommunistiska regimen i Nordvietnam de privata företagens och köpmännens egendomar och upprättade en byråkratiskt styrd kommandoekonomi. De tog också initiativ till att skapa den nationella befrielsefronten i Sverige kallad FNL (Viet Cong) efter sin franska förkortning i Sydvietnam.
USA fortsatte att trappa upp sina insatser. I slutet av 1961 fanns det drygt 1 500 amerikanska soldater i Vietnam, ett år senare nära 10 000. Trots att den alltmer avskydda Diem störtades, med tyst amerikanskt bifall 1963, fortsatte den sydvietnamesiska regimen dock att försvagas.


Händelseförlopp

Den 8 juli 1959: Två amerikanska rådgivare, Maj. Dale Buis och Sgt. Chester Ovnand, dödas av FNL gerillan i Syd Vietnam. Dessa är de första två amerikanska dödsoffer i ” det andra Indokinesiska kriget” vilket av amerikanarna senare skulle kallas ”Vietnam kriget”. Redan 1955 hade amerikanarna tränat upp Sydvietnamesiska trupper och 1961 inleddes det ordentliga anländandet av Amerikanska soldater till Vietnam, ett år senare fanns ca 10 000 man från USA på plats.

Den 4 augusti 1964, dagen som är känd för ”Tonkinbuktsintermezzo” brukar oftast sägas som startskottet för Vietnamkriget. Denna dag ska ett antal Nordvietnamesiska torpedbåtar helt utan andledning ha anfallit amerikanska krigsfartyg på neutralt vatten. Som en följd av detta ska kongressen den 7 augusti ha använt Tonkinresolutionen, som gav presidenten befogenhet att vidta de åtgärder han fann nödvändiga. Lyndon Johnson (Amerikas dåvarande president) såg ingen anledning att avvakta och med stöd från sina rådgivare inleder han bombningar på Nordvietnam, Vietnamkriget har startat.

Kriget utkämpades mellan två sidor, den nordvietnamesiska och den sydvietnamesiska.
Den Sydvietnamesiska sidan hade dels egna trupper men också ett stort stöd av främst USA som gjorde allt för att Vietnam inte skulle ledas av kommunister. Sydvietnam fick även en del hjälp av Sydkorea, Thailand och Australien

Den Nordvietnamesiska armén stred tillsammans med FNL (den officiella förkortningen på Front National de Liberté). FNL var Sydvietnams ledande gerillarörelse och tillsammans med den nordvietnamesiska armén hade FNL fördelen av att känna till terrängen i syd samt även ett stort folkligt stöd från diverse provinser där nere.


Direkt efter krigets start började USA öka sin transport av soldater och material till Vietnam. År 1968 fanns det närmare en halv miljon amerikanare i Vietnam, ungefär lika många sydvietnamesiska trupper och tiotusentals soldater från Thailand, Filipinerna och Australien. Under åren 1964-1968 pågick ett massivt bombande från USA på både Syd och Nordvietnam. I Sydvietnam bombade man så kallade ”fria eldzoner" vilket innebar att alla som befann sig där sågs som fiender; soldater, kvinnor och barn alla bombades eftersom att USA starkt misstänkte att folk som befann sig på dessa platser var medlemmar i FNL gerillan.
Mer än 20 000 civila sydvietnameser tros ha dödats på detta sätt och ett mycket större antal sattes i fängelse eller torterades av amerikanska fångvaktare. Röda korset kom senare fram till att ca 70 000 vietnameser hade utsatts för extrema övergrepp av amerikanare.
Hemma i USA hade befolkningen börjat inse vad som pågick i Vietnam och ett stort antal krigsdemonstrationer började nu uppstå. "LJ (Lyndon Johnson), hur många barn har du dödat idag" var en vanlig text som brukade stå på plakat riktade mot presidenten.

1968 inledde FNL gerillan den så kallade Tet-offensiven, de lyckades komma så långt att de ockuperade den amerikanska ambassaden i Saigon innan amerikanarna slog tillbaka och för första gången i kriget fick FNL ordentligt gå på defensiven efter alla skador som anfallet kostat. Samma år är det presidentval i USA och Johnson har inga planer på att försöka bli omröstad. Antagligen eftersom att den största delen av USA:s befolkning hatar honom efter allt han gjort mot både de amerikanska trupperna och den Vietnamesiska befolkningen.



Istället blir Nixon ny president för de förenta staterna, mycket beroende på att han sagt sig ha en hemlig plan för att göra slut på kriget. Detta verkar dock mest vara tomma vallöftens. För tre år senare, år 1970 ger Nixon amerikanska soldater order om att invadera Kambodja. Detta för att försvåra försörjningslinjerna för FNL. Och det leder till ännu mer protester än under Johnsons tid och många män vägrar nu att tjänstegöra för sitt hemland. Till och med i Vietnam där kriget fortfarande är i full gång vägrar många soldater att använda sina vapen. Nixon förstår att han ej kan fortsätta på det här sättet och i början 1973, efter två år av förhandlingar skriver till slut USA på papper om vapentillstånd i Vietnam och bara ett par månader senare har den sista amerikanska soldaten lämnat Sydostasien.

Kriget är slut för amerikanarna men detta betyder emellertid inte slutet för Vietnamkriget. Sydvietnameserna har fortfarande trupper kvar att strida med och i två år försvarar dom sig mot de nordvietnamesiska trupperna och FNL. Detta dock utan särskild stor framgång, sydvietnameserna blir överkörda och den 30 april 1975 hissas den röd-blåa Viet Cong flaggan upp i president palatset. Kriget är över.

Kriget i siffror:

Land Antal dödade soldater
USA 57 702
Sydvietnam 185 528
Nordvietnam och Vice Cong 924 048
Sydkorea 4 407
Thailand 350
Australien 520

Dessa siffror gäller endast soldater som dött i strid. Ytterligare ca 1,5 miljoner civila vietnameser tros ha dödats av bomber, svält och avrättningar och utöver det blev flera miljoner personer hemlösa under och efter detta krig.

Mer än 7 miljoner ton bomber hade fällts över landet, mer än dubbla den mängd som fälldes under det andra världskriget.

USA:s krigskostnader blev runt 111 miljarder dollar vilket i dag skulle motsvara ungefär 340 miljarder dollar.

Följder
Inget krig utan förluster brukar man säga. Och så var verkligen fallet med Vietnamkriget. Vietnameserna vann, men vad fick de för det? Ett förstört land. Detta var på sätt och vis ett krig utan vinnare.
Följderna för Vietnamkriget kom att bli enorma. USA förlorade över 55 000 soldater och 305 000 blev sårade. I den sydvietnamesiska armén dog mer än 250 000 soldater och 780 000 sårades. Förlusterna för Viet Cong och Nordvietnam är svårare att beräkna men har uppskattats till ca 925 000 döda och över 2 miljoner sårade. Till detta kommer flera hundra tusen civila lemlästade och hemlösa civila offer i både norr och söder. Till förlusterna får också läggas den enorma ödeläggelsen, där främst USA:s bombningar med napalm, växtgifter och konventionella bomber beräknas ha förstört en femtedel av Sydvietnams skogar och dessutom enorma åkerarealer. Förödelsen var fruktansvärd. Mer än 7 miljoner ton bomber hade fällts över landet, vilket var mer än dubbla den mängd som fällts under det andra världskriget. Mängder av byar i södra Vietnam hade också raserats och befolkningen tvingats att flytta i fåfänga försök att isolera Viet Cong. En del amerikaner klarade inte pressen och lider fortfarande av hemska minnesbilder som kommer att sitta i för resten av livet. Den totala krigskostnaden för USA har beräknats till ca 140 miljarder dollar, något som orsakade stora påfrestningar på den amerikanska ekonomin under flera år efter krigsslutet.
I krigets slutskede våren 1975 trängde Viet Congs och Nordvietnams arméer fram över hela Sydvietnam. Evakuering skedde i stor brådska av amerikaner och de vietnameser som fruktade de framryckande styrkorna. Bilden visar dramatiken när det sista planet skulle lämna Nha Trang i slutet av mars. En vietnamesisk man, som försöker ta sig in i det överfulla flygplanet, boxas bort av en amerikan samtidigt som en annan vietnames bänder loss mannens hand.
Utgången av Vietnamkriget visade att inte ens en supermakt kan vara säker på att besegra en underlägsen motståndare om denna tillämpar gerillakrigföring och åtnjuter stöd från civilbefolkningen. Vietnam blev snart en regionalt dominerande makt med långtgående inflytande över Laos och Kambodja, men landets ekonomiska återhämtning och omställningen från krigsekonomi lät vänta på sig. För USA kom utgången av kriget att verka dämpande på viljan att aktivt engagera sig militärt i konflikter på andra kontinenter.

Dagsläge
Vietnamkriget slutade 1975 och även fast de har gått 30 år så är landet fortfarande i spillror. Man kan nästan säga att Vietnam vart i krig utan stopp sedan början av 1700- talet och dess krigsskador plågar fortfarande landet och dess befolkning. Rädslan sitter fortfarande kvar hos befolkningen pga. de miljontals landminor som ligger utplacerade i landet av amerikanska soldater. De kemiska utsläppen som USA gjorde har satt också satt sina spår. Det finns fortfarande barn som födds missbildade pga. den förgiftade miljön. Vietnams skogar som skulle kunna utvinnas till trä för export är fortfarande skadade. När USA lämnade landet så fanns det runt 150 000 prostituerade. Den nya regeringen som tillsattes år 1976 började genast med ett omskolningsprojekt för de människorna och för detta byggdes stora läger. Under Vietnamkriget blomstrade handeln för Vietnam men när USA sedan lämnade landet 1973 fanns det helt plötsligt ingen att sälja till. Det var utlänningarna som hade pengarna och inte

Vietnameserna. Industrin är fortfarande svagt utvecklad, bl.a. pga. en brist på råvaror, kapital, organisation och reservdelar. Sjukvården i landet är mycket lågt utvecklad. Den har en lång väg kvar att gå innan den kan klassas som bra. Skolgången är obligatorisk sedan 1960-talet och alla barn går en tio årig grundskola. De flest börjar jobba efter de tio åren. Landet räknas som en av de fattigaste i Världen. I dag jobbar ca 90 % av Vietnams befolkning inom jordbruket vilket är logiskt då det är ont om vanliga arbeten. Men det finns mycket att utnyttja inom jordbruket t.ex. Sockerplantor, te, kaffe, ris och även tobak.


Röksignaler markerar landningsplatsen för en evakueringshelikopter som ska hämta upp skadade amerikanska kavallerisoldater.
Här ser man även ett typiskt exempel på hur kriget påverkade naturen i det annars så skogbevuxna Vietnam.

Reflektion
Enligt oss kunde det här kriget ha undvikits. I alla fall den andra delen av kriget, som startades bland annat pga. USA’s inblandning. Effekterna av detta blev över en miljon döda, över 2 miljoner skadade och ett land lämnat i spillror. Skogar och åkrar totalförstördes, infrastrukturen försvann helt och folks hem blev jämnade med marken. Många menar att kriget utspelades helt utan några riktiga grunder och att man kunde ha undvikit ett krig. De kemiska utsläppen som USA gjorde har fortfarande påverkat folket, bland annat föds missbildade barn. Naturen har också tagit stor skada och den del som skulle kunna användas till trä och export är fortfarande förgiftat.
Den sydvietnamesiske polischefen Nguyên Ngoc Loan avrättar en tillfångatagen gerillaman i Saigon 1 februari 1968, en tidpunkt då Viet Cong-gerillan gick till offensiv även inne i Saigon. Händelsen ingick också i en filmsekvens, som visades i TV över hela världen och som genom sin starka realism bidrog till att föra krigets brutalitet in i även de svenska vardagsrummen.




Att de nordviet...