Redovisning och beskattning : Är en enhetlig rättstandard att föredra?

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Sverige har haft ett starkt samband mellan redovisning och beskattning ända sedan införandet av KL på 1920- talet. Kopplingen innebär att beskattningen i de allra flesta fall baseras på företagens redovisning. Redovisningen är dynamisk eftersom den i hög utsträckning styrs av rekommendationer och god redovisningssed är ett begrepp som är skapat att passa en stor massa av företag i många olika branscher. Detta gör att företagen har möjligheter att tolka och styra hur olika transaktioner redovisas, och därmed när de skall tas upp till beskattning. Vårt syfte med uppsatsen är att se om det är av redovisningskvalitativt intresse att ha god redovisningssed som rättsstandard i både redovisningen och beskattningen. För att uppnå detta genomförde vi fyra semistrukturerade intervjuer vid tre olika tillfällen med insatta teoretiker och praktiker. I undersökningen framkom att respondenterna ansåg att den starka kopplingen skapade viss förvirring vad som innefattas i begreppen god redovisningssed och rättvisande bild. De ansåg också att kopplingen inte ger bästa tänkbara möjlighet att vissa upp en rättvisande bild av verksamheten. I vår analys så framhöll vi problemen med olika mål i redovisningen och beskattningen. Det teoretiska resonemanget om att eftersom redovisningen skall avspegla det ”rätta” resultatet i företaget och därmed den korrekta skattepliktiga inkomsten ställdes mot det faktum att företagen har ett intresse av att betala så lite i skatt som möjligt och att dem har en viss möjlighet att styra sitt skattepliktiga resultat. Med våra studier som bakgrund så är vår slutsats att ha god redovisningssed som rättstandard inom både redovisningen och beskattningen påverkar redovisningen i negativ riktning eftersom företagen många gånger ger redovisningen en sekundär betydelse och fokuserar istället på skatteuttaget. Et...