Olika Svenska arkitekturstilar under 1900-talet

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Olika arkitekturstilar under 1900-talet

Jugend 1900-1910

”Art Nouveau”
Under denna tid skapades ett nytt formspråk. Naturens mjukhet var en central punkt och det dominerande var växtmotiv.
Fasaderna bestod av slätputs i ljusa, milda färger, t.ex. gult, orange och rosa. Taken från denna tid är ofta sadeltak eller brutna tak med målad plåt.
Burspråk var vanligt och då i mjuka former och linjer. Balkonger förekom inte speciellt ofta, men gjorde de det så var de gjorda av smide och hade växtmotiv.

Nationalromantik 1910-1920

Fasaderna var gjorda av tegel eller puts, ofta i mörka ”murriga” färger som gav ett tungt och slutet intryck.
Balkongernas räcken gjordes av natursten eller smide. Taken var höga och branta vilket gjorde att man byggde lägenheter även på vindsvåningen.
Arkitekterna tog sin inspiration från vikingatiden och medeltiden. Det kunde reflekteras i t.ex. målad träpanel i taken, vitkalkade väggar och grova trägolv. På väggarna hängde handvävda textilier i starka och klara färger.

Klassicism 1920-tal

Detta var en mycket enkel och ren arkitektur, utan överdådiga dekorationer. Denna stil hade en egen, Svensk karaktär, därav det utländska namnet ”Swedish Grace”.
Nu byggde man lägre våningshöjd, slutna kvarter med sammanhängande fasader och stora, gemensamma gårdar.
Badrummen byggdes i källaren för gemensamma bruk.
Fönstersättningen var symmetrisk och fönstren var ganska små. Ofta var det två-lufts fönster med sex eller fyra rutor.
Inredningen bestod ofta av björk eller alm. En annan intressant detalj är att många av de mindre husen och villorna hade fönsterluckor, vilket är ganska typiskt för klassicismen.

Funktionalism 1930-1950

Funktionalismen uppstod efter Stockholmsutställningen 1930. Det var en reaktion mot den täta stenstaden som tidigare hade format samhället.
De sociala kraven spelade en stor roll och man anpassade byggandet till människans behov. Man sparade den ursprungliga vegetationen och anpassade byggandet efter väderstrecken.
Lägenheterna var små men välplanerade och nu byggdes det badrum i alla lägenheter.
När det gäller inredningen så användes nu stålrör och glas istället för trä, som man tidigare hade använt. De vanligaste färgerna inomhus var vitt, ljusgult och ljusgrått. Även svart var populärt som modefärg under denna tid.

Grannskap 1950-1965

Nu började dekorationerna återvända igen. Punkthusen byggdes i grupper och bildade en bostadsgård.
Nu började man bygga radhusen, de byggde man runt grönområden och varje radhus fick en privat, liten trädgård.
Materialet var ofta lättbetong som kunde putsas eller kläs med plattor, ofta i gråa eller bruna färgskalor.
Isoleringen började bli bättre och på så sätt sparade man en slant på uppvärmning av bostäder.
Massproduktionen av fasta inredningar ökade under denna period.


Storskalighet 1965-1975

Miljonprogrammet ägde rum under denna tid. Det innebar att bostadsbristen var så stor, så ett beslut togs om att man skulle bygga en miljon bostäder i Sverige på tio år, allt med statliga bidrag.
Nu anpassade man sig inte längre till den befintliga terrängen, utan åkermark fylldes igen och bergig mark sprängdes.
Radhusområden utgjorde en tredjedel av miljonprogrammet.
Husen byggdes av olika material, putsad lättbetong, tegel, plåt eller olika skivmaterial.
Småhus byggdes källarlösa i 1½ plan.


Kvartersstad 1975-1990

Nu hade man börjat komma ifatt bostadsbristen och bostadsproduktionen minskade.
I flera av Sveriges städer byggdes det enstaka, höga hus som var ämnade för kontorslokaler.
Nya områden byggdes i städerna och som förebild hade man stenstaden. Burspråk var vanligt och fasaderna putsades. Fönstren gjordes mindre då nya energibestämmelser hade införts.
En typisk hustyp slutades i princip att byggas och det var de klassiska trevåningshusen. Anledningen var att hiss måste installeras och det var väl antagligen både för kostsamt och för arbetsamt.
När det gällde småhusfabrikanterna så var herrgården en stor och populär förebild med sin symmetri.
1880 kom bestämmelser om att en friggebod fick byggas men på max 10 kvadratmeter.

Nymodernism 1990-tal

Nu började byggandet att upphöra och många byggfirmor gick i konkurs.
Efterfrågan på byggnader ökade men trots det så kom inte bostadsbyggandet igång. Däremot satsade man på infrastrukturen och järnvägar, vägar och broar förbättrades.
De bostäder man dock byggde var få och de byggdes i de centralaste och attraktivaste delarna av städerna. Detaljerna var exklusiva och bestod av mycket glas o...