Råolja

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

En pipeline är en rörledning främst för att transportera olja mellan oljekällor och oljehamnar. Den används även för att transportera gas tvärs och kors över landmassor.

• I pipelines fraktas olja
• Råolja= petroleum
• Petroleum består av hundratals olika kolväten
• Pipelines för oljan till raffinaderier
• I raffinaderier delas råoljan upp och man får alla olika kolväten för sig
• Tillex: Gaser (eten, metan, propan, butan)
• Detta sker genom fraktionerad destillation



Råolja /Petroleum


Raffinaderier

• Olja är sedan 50 år den energiråvara vi använder mest i världen. Orsaken är att olja innehåller mycket energi och är lätt att lagra och transportera. Olja kan användas till all energi vi behöver: el, värme till hemmen och bränsle till bilen, flygplan och andra fordon. Olja är lättare att använda och billigare än kol och börjar därför användas mer och mer i världen till energiförbrukning
•
• 2. Oljans kemiska uppbyggnad
•
• De molekyler som bygger upp ämnet olja består av grundämnena kol och väte. Oberoende på vilken form olja har, består den därför av kolväten. Det enklaste kolvätet: metan består av en kolatom och fyra vätearomer. Nästa föreningen är etan som består av två kolatomer som båda binder tre väteatomer var.
•
•
•
• Därefter finns många kolväteföreningar med mycket långa kedjor med varierande sammansättning. Den lättaste väger 16 g/mol och de tyngsta mer än 20 000 g/mol. Fyndigheternas sammansättning varierar beroende på var och under vilka förhållande de skapats.
•
• 3. Hur bildas olja?
•
• Olja är rester av döda växter och djur som levt för flera miljoner år sedan. De döda växterna och djuren som är förstenade kallas fossiler. Olja är därför ett fossilt bränsle eftersom det bildas av fossiler.
•
• De döda växterna och djuren, som oftast levde i haven, kunde inte förmultnas normalt. Lerlagren och sandlagren växte och blev tjockare i tjocklek. Även stenlager täckte över de döda växterna och djuren. Flera lager bildades och pressade växterna och djuren längre och längre ner. Det blev ett väldigt högt tryck och berglagren påverkades även av värme och olika bakterier. På en del ställen skedde denna lagerbildning i havet. Havet bidrog till ett ännu högre tryck och till slut bildades olja.
•
• Idag finns oljan långt nere i marken, uppsugen i sandsten. Blandningen av råolja, naturgas och salt vatten har tvingats uppåt i jordskorpan av ett tryck. Täta lager av berglager stoppade blandningen från att gå vidare uppåt och samlades istället i kalkstenslager. Oljan är uppsugen i mjuka berglager och kan ibland bilda små sjöar av olja i bergen.
•
• De energikällor vi idag använder har alla sitt ursprung i solen, vilket oljan har. Den oljan som hittas och används idag är lagrad energi. Samtidigt som vi förbrukar olja återbildas den, dock mycket långsammare. Oljans kretslopp är väldigt långt och vi förbrukar mer olja än det bildas. Tillgången kommer därför stegvis minska. Man utvecklar hela tiden nya tekniker som gör att oljeförbrukningen blir mindre. Så mycket olja som vi för tillfället utvinner, tror man att oljan ska räcka minst ytterligare 75 år.
•
• 4. Utvinning av olja
•
• När man letar efter olja, borrar man i områden där man har kunskap om berggrunden och känner till bergets rörelser. Kunskaperna om detta gör att man vet om det finns olja eller inte. När man utvinner olja ur berggrunden, lyckas man aldrig borra ut allt, oftast lyckas man endast utvinna 10-40 % av oljan. I vissa fall kan man utvinna högst 70 % av oljan.
•
• Man gör noga undersökningar för och leta upp olja i berg utan att borra. Det är dock ofta svårt att avgöra utan att borra.
•
• Att borra efter olja i både på land och på havsbotten är mycket dyrt. När man borrar efter olja, bygger man ofta oljefält. Vid borrning borrar man många hål för att kunna hitta oljan. För att man ska vinna på hela borrningsprocessen måste oljan ha bra kvalitet.
•
• Borrningen fungerar så som så att borren roterar med stor kraft. Spetsen som har en borrkrona, som är tillverkad av stål volfram och industridiamanter på ytan, borrar sig igenom berglagren. Borren sitter fast i längder som är c:a 10 m långa. När borren stegvis arbetat sig genom berglagren, förlänger man borröret med fler längder.
•
• En slamblandning pumpas ner i borröret. Röret sprutar så att blandningen pressas ut på sidorna av borrhålet och bildar en kant som hindrar från ras. När oljan sen sprutar ut, ser kanterna till att det inte sker okontrollerat, vilket ofta händer vid högt tryck.
•
• Man borrar numera efter olja på många områden dels på land, dels på havsbotten. Med hjälp av ny utrustning kan man borra på flera tusen meters djup i jordskorpan.
•
• Numera hittar man ofta olja på platser med tufft klimat och vindighet. Man försöker hela tiden utveckla nya tekniker för att värna om miljön.
•
• 5. Var finns oljan?
•
• Idag finns den mesta oljan i områden som tidigare varit täcka av hav. Eftersom jordens landskap alltid förändras genom t ex jordbävningar, förflyttas oljan långa sträckor och stannar aldrig på samma plats.
•
• Områden som Mellan Östern, området kring Kaspiska havet, Nordvästra Sibirien, Alaska, södra delen av USA, Mexico, norra delen av Sydamerika och även norra och västa Afrika.
•
• Runt våra trakter har man gjort stora fyndigheter i Nordsjön. Sverige får den mesta av sin råolja från Nordsjön. Norge och England har de största oljeområdena. De största oljefälten i Nordsjön heter Brent, Forties, Statfjord och Ekofisk. Utvinnandet av olja i Nordsjön har haft stor betydelse för Europa. Norge är idag en av de största exportörerna av olja i världen.
•
• De oljerikaste länderna är Saudi-Arabien, Iran, Irak, Kuwait och Ryssland. Världens största oljeproducenter är Saudi-Arabien, Iran, Mexico, Venezuela, Ryssland, USA, och Norge. Man hittar mest oljesand i Venezuela och Canada.
•
• 6. Produkter av olja
•
• Råolja är en typ av olja som består av flera olika kolväten. Råolja är den olja man utvinner ur marken. Olja används som bränsle men är även en viktig råvara vid tillverkning av plaster, tvättmedel och läkemedel.
•
• Man använder inte råoljan som den är, den är ett råmaterial. Man renar den genom raffinering. Då den raffinerats bildas flera olika oljeprodukter. Råolja innehåller även en del föroreningar och smuts. Ett exempel är svavelföreningar, de tas bort från oljan.
•
• Råoljan kan ha olika sammansättningar beroende på vilket land den kommer ifrån. Man använder därför olika typer av råolja beroende på vad man vill tillverka. Priset på råoljan varierar beroende på hur stort innehållet är av bensin, diesel, villaolja och tjockolja. Priset påverkas också av innehållet av svavel och metaller.
•
• 6.1. Oljeraffinaderi
•
• Varje kolväte är ett eget kemiskt ämne. Varje ämne har sina speciella egenskaper som t ex kokpunkt. De olika kolvätena övergår från flytande form till gas eller kondenseras från gas till vätska vid olika bestämda temperaturer. Råoljan delas därmed upp i olika produkter.
•
• Bilden visar hur ett oljeraffinaderi fungerar. Oljan upphettas och de lättaste ämnena blir till ånga och stiger upp i tornet och samlas upp. De mer och mer tunga ämnena förångas allteftersom temperaturen höjs och i tornet kyls de sedan ner och blir till vätska igen. Kolvätena fångas upp i avdelningar i tornet beroende på den temperatur de blir till vätska igen. Överst i tornet hamnar de gasformiga kolvätena som är lätta och även bensinen i ångform. Ur råoljan produceras bensin, diesel, lätta eldningsoljor och tunga eldningsoljor.
•
• Det finns flera olika oljeprodukter som utvunnits under ett raffinaderi: bensin, diesel, eldningsoljor, smörjmedel (fordonssmörjmedel, industrismörjmedel, smörjfetter, syntetiska smörjmedel), gasol, flygfotogen och fartygsbränslen.
•
• Man transporterar råoljan från oljefält till raffinaderier via pipelines. Transporten kan ske över hela världen. I vissa länder, t ex USA använder man även rören åt att transportera den färdiga produkten av oljan efter raffineringen.
•
• 7. Olja – en viktig energikälla
•
• De fossila bränslena ger 80 % av vår energi. Kol dominerar med 65 % av energiförsörjningen men olja är det bränslet som därefter används mest med 19 %, sist kommer naturgaserna med 16 %.
•
• Industriländerna i världen importerar ungefär hälften av den olja de behöver. Man tror att importen nästa år kommer att öka, först och främst i USA men även senare Europa. Troligen blir Mellanöstern den största källan på olja på grund av de stora oljetillgångarna som finns där. Priserna är dessutom låga och man tror att produktionen kommer öka mycket i Mellanöstern.
•
• 7.1. I Sverige
•
• Vår användning av olja har halverats de 30 senaste åren. Vi använder idag 1/3 olja av den totala energitillförseln. Sverige som industriland använder mycket energi eftersom vi har en industri som behöver mycket energi. Vi måste även värma upp bostäder och andra lokaler under 7-8 månader varje år.
•
• I Sverige använder man energi mest åt att just värma upp bostäder och även åt service (40 % av totala energibruket), därefter kommer industrin (38 %), transporter (22 %) och slutligen produktion av el (10 %).
•
• 8. Olja – en miljöförstörare?
•
• Miljön påverkas alltid av vår energianvändning. Man har blivit mycket medveten om detta och därför gjort oljeprodukter bättre och mer miljövänliga. När man använder de fossila bränslena till förbränning, släpps koldioxid ut. Detta kan påverka jordens klimat. Det är svårt att ersätta olja som en energikälla eftersom även andra energikällor som kärnkraften och vattenkraften har problem med miljörisker.
•
• Olja används som energikälla till 35 % av den totala energianvändningen i världen. När man använder olja och andra fossila bränslen blir följderna till miljöpåverkan utsläpp av svavel, gasformiga kolväten, kväveoxider och koldioxid. Man delar upp utsläppen i lokal, regional och global miljöpåverkan.
•
• Lokal påverkan är utsläpp som påverkar vatten, mark och luft i ens lokala närhet. Regional påverkan är utsläpp som förflyttar sig med vatten och vindar och som påverkar miljön i länder runt omkring. Global påverkan är utsläpp som påverkar
• hela jorden oberoende på var utsläppen gjorts. Växthusgaserna är global miljöpåverkan.
•
• 8.1. Svavel- och kväveföreningar
•
• Svavel och kväveföreningar försurar mark och vatten. Djur och växtlivet far illa på grund av detta. Försurningen av skogsmark svarar föroreningar från sura ämnen hälften för.
•
• Svavel finns i många bränslen och när ämnet förbränns omvandlas det till svaveldioxid. När det kommer ut i atmosfären blir det svaveltrioxid. När de båda svavelämnena möter vattendroppar bildas sura föreningar. Svavelnedfallet i Sverige svarar svenska källor 7 % för. Resten av nedfallet kommer från länder runtomkring främst från Mellaneuropa. Sveriges utsläpp har sedan 1980 har minskat med mer än 90 %. Minskningen beror på att svavelinnehållet i bensin, diesel och eldningsoljor är mycket lägre. Man har börjat rena rökgaser mer och man använder inte oljan lika mycket längre vilket också bidragit till minskningen. Även länderna i Europas svavelnedfall har blivit mindre.
• Kväve i rätt mängd är viktig som näringsämne på land som i vattnet. Om kväveutsläppen från förbränning och jordbruk blir för stora kan det leda till att kvävehalten i sjöar och annat vatten blir för stor. Vattnet övergöds och syrebristen ökar. Utsläpp av kväveoxid kan leda till ökad försurning.
•
• 8.2. Växthusgaser och växthuseffekten
•
• Växthusgaser är gaser som alltid finns i atmosfären: vattenånga, koldioxid, kväveoxid, ozon, freon och metan. Namnet växthusgaser har de fått eftersom de reflekterar värmen som jorden strålar och gör luften varm. Medeltemperaturen blir 15C och liv kan leva på jorden tack vare växthusgaserna. Om det blir fler växthusgaser kan det göra att jordens klimat förändras. Temperaturen på jorden har höjts 0,6 grader sedan 1840.
•
• Forskare studerar ämnet och har byggt modeller som ska kunna beräkna hur växthusgaserna reagerar på vår användning av fossila bränslen. Modellerna visar enligt forskarna att medeltemperaturen på jorden kommer att påverka jordens klimat negativt. Enligt andra forskare är dessa beräkningar efter modellerna är osäkra.
•
• Om klimatet förändras kan det gå rik...