Mahatma Gandhi

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Mahatma Gandhi


Gandhi föddes den 2 oktober 1869 i staden Porbandar. Hans fullständiga namn var Mohandas Karamachad Gandhi. Hans far var statsminister hos fursten, vilket ansågs som ett mycket fint jobb. Familjen tillhörde köpmanskasten (vaisha) så de hade aldrig några ekonomiska problem. Gandhis mamma Putlibai var djupt troende hindu och hon lärde sin son om icke-våld, ahimsa. Vid 13 års ålder gifte sig Gandhi med en jämnårig flicka med namnet Kastruba, de fick två söner tillsammans. När han var 16 år dog hans far.
Att han skulle bli politisk aktivist kunde ingen föreställa sig. Han var nämligen som student helt ointresserad av politik, och läste sällan tidningar. När han var nybliven advokat for han 1893 till Sydafrika för att arbeta. Han upptäckte då hur indierna var förtryckta. Mötet med rasförtrycket skulle förvandla honom till en väldigt hängiven förkämpe som försvarade de färgades rättigheter .År 1895 grundade han organisationen ”natial Indian kongress”, även kallad INC, den tillkom av den anledningen att regeringen tänkte ta ifrån de 150 000 indiers röst rätt. Det var den första politiska sammanslutning med medlemmar från hela landet.
Han hjälpte under sina år i Sydamerika sina invandrade landsmän att bekämpa rasismen med icke-våldsmetoder, som tillexempel hungerstrejker och arbetsnedläggelser. Satyagrha kallas detta fridsamma motstånd, och visade sig mycket effektivt. Efter internationella påtryckningar tvingades Sydafrika 1913 att till en kompromiss, och Gandhi återvände hem.
Med en brittisk stadga av 1919 blev det möjligt att fängsla motstridiga indier utan rättegång. Gandhi lät då genomföra en massiv satygraha till motstånd för medborgerliga rättigheter. Av det följde oroligheter, och under dom oroligheterna genomförde britterna en massaker på nästan 400 indier och införde krigslagar. Gandhi avbröt då sin aktion och började istället omorganisera INC. Det blev undre hans ledning ett kraftfullt redskap för förändring med icke-våld och ohörsamhet som främsta vapen. 1922 dömdes Gandhi för uppvigling och sattes i fängelse. Han frigavs två år senare och då var kongresspartiet djupt splittrar mellan hinduer och muslimer.
I slutet av 1920-talet började Gandhi kräva att indien skulle bli en självständig stat inom dåvarande brittiska samväldet. 1931 genomförde han med stora framgångar en ny satygraha i protest mot den nya skatten på salt. Ett år senare dömdes han återigen till fängelse. Han lämnade kongressen 1934 för att fram till 1942 ägna sig helt åt ett utbildnings program för de fattiga, och kastlösa. Därefter satt han på nytt i fängelse, som hela INC`s ledning, sedan de krävt att britterna skulle lämna Indien.
I Storbritannien tillträdde 1945 en labourregering som visade större förståelse för ett oberoende Indien. Gandhi spelade en väldigt stor roll i de förhandlingar som pågick 1947, som skulle ge Indien självständighet inom Samväldet.
Sorgligt nog försämrades förhållandet mellan Hinduer och Muslimer än en gång, och upplopp bröt ut. Gandhi for då runt i landet och försökte reda fred mellan Muslimer och Hinduer än en gång. På väg till ett bönemöte i Delhi mördades han den 30 januari 1948 av en hinduisk fanatiker, som inte tyckte om att han försökte inrätta fred mellan Muslimer och Hinduer.
Gandhi levde enkelt, bad och fastade. Hela Gandhis grundidé var att inte bruka våld. Han trodde verkligen på läran om ahimsa, icke-våld och många har följt hans exempel, till exempel Martin Luther King. Det var Gandhi som förbättrade de lågkastigas svåra situation, han kallade de kastlösa för harijans, gudsbarn. Han kämpade hårt för dem, och han ville att alla sku...