"Hannahs Gåva" - jämförelse mellan dikt och verklighet

1 röster
9319 visningar
uppladdat: 2001-04-12
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
INLEDNING

Jag har läst Hannahs Gåva av Margaret Evans. Den handlar om Hannah Hywel och hennes liv i Wales under 1900-talets första hälft. Man skulle kunna säga att det i själva verket är två berättelser; en om vardagslivet under brinnande krig, och en om Hannah och hennes gåva. Hannah är nämligen synsk. Det yttrar sig på det viset att hon ser spöken och kan ta kontakt med de döda. Boken är inget jag skulle rekommendera till någon annan, för trots att den gav en bra blick över livet i Wales under den här perioden, var den bitvis också ett bra exempel på första klassens kiosklitteratur. Det var med andra ord gott om utsvävande kärleksskildringar, mord och intriger. Å andra sidan fick man ju i och med det inblick i dåtidens syn på graviditeter utanför äktenskapet, homosexualitet och våldtäkter. Man får också se hur det gick för den engelska kvinna, som efter första världskrigets slut gifte sig med en tysk man. Även modets skiftningar visas, liksom hur ransoneringen slog hårt mot de fattiga, medan de rika aldrig hade problem med att få fram någorlunda bra råvaror. Också radioprogram, moderna apparater, biofilmer och industrier nämns, liksom bilar av olika slag.

Eftersom jag inte är särskilt intresserad av krig, har jag tagit mig friheten att utgå från att dessa fakta stämmer. Gatunamn och andra geografiska beskrivningar har jag slagit upp i kartböcker. För att få fram övriga fakta har jag till stor del använt mig av internet, men jag har även använt mig av diverse böcker från huvudbiblioteket. Det var svårt att hitta bra böcker om Wales under den här tiden, istället fick jag söka mig fram till litteratur dels om Storbritannien och dels om vardagslivet under krig, oberoende av land. Av detta har jag sen pusslat ihop en så fullständig bild som möjligt. Den bästa boken jag fick tag i är det sextonde bandet av Bonniers världshistoria. I den stod att läsa om allt från de olika slagen, till hur ett krigssamhälle i kris såg ut. Jag kunde jämföra romanens bild av ransonering och krigsskildringar med tabeller och fotografier från verklighetens städer och fronter. Nästan exakt samma kampanjaffischer finns citerade och fotografierna från fabriker med kvinnliga anställda talar också sitt tydliga språk. Jag har också använt mig av TV då jag igår hade turen att upptäcka en dokumentär om ”spanska sjukan”. Även om själva epidemien (konstigt nog) har fått en ganska undanskymd roll i romanen, så gav också det ett bra tillfälle att bilda mig en uppfattning om hur livet såg ut i England under den tiden.

Då boken var över 500 sidor lång, och sträckte sig över två världskrig har jag valt att koncentrera det här arbetet på livet under det första världskriget. Boken gav en ganska ytlig bild av samhället och fokuserade mer på Hannahs känsloliv och övernaturliga krafter. Jag har därför delat upp arbetet i olika stycken beroende av ämne, t ex Nöje, Arbete och Familj. Detta gav mig en bättre helhetsbild av vad som beskrevs, och min förhoppning är att det hjälper dig som läsare också.

Min sammanfattning av boken blev alldeles för lång, men det var näst intill oundvikligt då den utspelar sig under en så pass lång tidsepok.


HISTORISK BAKGRUND

Tack vare Hannahs Gåva har jag fått bättre inblick i hur det var att leva mitt i kriget. Hur de kämpade och slet med att få ihop tillräckligt med mat för att inte helt svälta ihjäl. Hur lika de två världskrigen tedde sig i vardagsmänniskornas ögon, och hur tätt inpå varandra de faktiskt kom.

Att samma män som hade haft turen att överleva det första kriget efter bara ett par år återigen fick kasta sig ut i helvetet. Där fick de uppleva samma fasor en gång till, fast med förvärrad styrka, både p g a att de hade åldrats, men också för att det kommit nya vapen som var än mer ”effektiva” än förut. Jag fick också reda på att de isolerade Walesarna inte hade en aning om vad nazisterna gjorde med de hundratusentals människor som inte passade in i deras bild av den perfekta världen. Inte förrän i krigsslutet kom journalfilmerna med bilder av levande benrangel som stapplade sig ut i friheten. Inte förrän då visste de vanliga människorna varför de stått dygnet runt i ammunitionsfabriker, varför de ägnat all sin lediga tid till att sticka strumpor åt soldaterna och varför de offrat sitt badkar och sin järngrind till återvinning.

Över huvud taget verkade det vara ont om information angående vad som hände utanför Storbritanniens gränser, och det känns lite konstigt att jag, som föddes nära fyrtio år efter andra världskrigets slut, vet mer om vad som hände ute i världen än vad de som levde mitt i eländet visste. Inte med ett ord nämns namn som Lenin eller Gandhi, trots att dessa båda män gjorde stora skillnader i livet för alla oss efterlevande. Jag antar att det kan ha att göra med att Wales nu för tiden är ett relativt isolerat land, och att det var än mer isolerat för åttio år sedan är väl inget vi behöver tvivla på. En annan anledning att de inte nämns kan vara att författarinnan inte känt sig säker på politik och av den anledningen undvikit det området i så hög grad som möjligt. Inte heller får man läsa något om suffragetterna och deras arbete, som i och för sig inleddes innan första världskriget, men det fortsatte ju faktiskt även under krigen och har betytt mycket för vår tids feminister.

Deras arbete la också grunden till en förändrad kvinnosyn som förstärktes under krigen när kvinnorna mer eller mindre tvingades ut i arbetslivet. Jag har också läst i facklitteraturen att, i likhet med vad som nämns i romanen, var de områden som bombades värst London och södra England. Därför kan jag också dra slutsatsen att det stämmer att barnen evakuerades inåt landet, och då även in i Wales. Någonting som jag däremot inte förstår är det sk ”glada tjugotalet”. I Hannahs Gåva beskrivs det som allt annat än glatt. Strejker, hungersnöd och prishöjningar följer på varandra och det verkar inte som om Wales överhuvudtaget hinner återhämta sig mellan de båda världskrigen.


ROMANENS HANDLING

”Hannahs gåva” handlar alltså om Hannah, som vid sju års ålder upptäcker att hon kan se saker som inte andra kan. Hon bor med sin familj i den lilla hamnstaden Taibach, som ligger fem mil från Cardiff, Wales. Liksom de flesta andra män i staden arbetar hennes far Thomas Hywel vid stålverket, medan hennes mor Elisabeth är hemma med barnen.

Hennes lillebror Joe är mamma Betsys favorit, något som Hannah, trots att hon älskar sin bror över allt annat, har svårt att acceptera. I staden bor också resten av hennes släkt, med kusinerna Bella, Harry, Emily, Daisy, Frank och Trevor, och hennes bästa vän Florence. En förmiddag i augusti 1914 pratas det plötsligt om ”Kaisern”, och om att det är dags att ta värvning, och samma efter-middag har kriget brutit ut. Eftersom lagen säger att alla ogifta män mellan 18 och 41 ska kallas in i kriget, skickas nittonårige Harry till Frankrike med den frivilliga arméreserven ”Terriors”, medan Scarborough bombas av tyska kryssare. I fönstren kommer allt fler fotografier, klädda med svarta sorgband upp, till följd av de fruktansvärda brandgula telegrammen som anländer i allt större mängd. Även breven från Harry är fyllda av sorg och smärta över det lidande som han lever i dagligen. Ungefär samtidigt dör Hannahs gammelfarmor, men hon efterlämnar en liten blå bok till Hannah.

I boken finns olika tips om örter och mediciner av olika slag, och det visar sig senare i romanen att Hannah får stor nytta av dessa recept.

När kriget är inne på sitt andra år, är behovet av soldater stort, och därför kallas nu även de gifta männen in, d v s även Hannahs far Thomas. I juni 1916 tar Hannah jobb som piga på mr Maddocks bondgård ett par kilometer från hemmet. En kväll blir hon våldtagen av bondens ena son ute på åkern. Av skam och rädsla vågar hon inte berätta det för någon, men hon säger omedelbart upp sig, och tar tillsammans med Flo jobb som ”kanariefågel” på granat-verkstaden. På stadens biograf visas dokumentären ”slaget vid Somme”, dit krigsänkor och ”krigsmödrar” söker sig för att få en sista skymt av sina nära. Utanför biografen står unga män i uniform för att värva fler soldater till kriget. Där kommer Hannah i konflikt med en ung man som visar sig vara David Vaughan, storfräsare i Taibach, och son till hennes mammas arbetsgivare. Efter en kortare dispyt släpas Hannah därifrån av sin generade vän.

Hösten därpå återvänder Harry hem från kriget, svårt skadad av granatsplitter och han blir inlagd på sjukhus i London. I april 1918 har Hannah lyckats få ihop till en biljett dit. Hon får bo hos sin kusin Emily som visar henne London, en stad full av soldater och militärpoliser. När Emily lämnat henne krockar Hannah med en underligt välbekant man. Det visar sig vara David som är hemma från kriget på permission. Trots att han är fem år äldre insisterar han på att de ska äta middag tillsammans, och det hela slutar med att de har sex i månskenet.

Väl hemma i Taibach möts Hannah av den s k spanska sjukan, en influensavåg som tar Europa med storm. När den har ebbat ut föder Betsy en ny son som blir döpt till Thomas efter sin far. I november 1918 kommer så äntligen vapenstilleståndet. I fredens fotspår sveper en ny influensavåg fram, och trots alla försiktighetsåtgärder skördas flera offer, bl a Betsy. Eftersom Hannahs far har dött i strid tvingas hon därmed som sjuttonåring bli mamma åt sina yngre bröder. Att lämna bort dem till fattigvården är för henne aldrig något alternativ, trots påtryckningar från släkten. Samtidigt har kusin Daisy problem med sina föräldrar. Hon är förälskad i tysken Albert, något som inte är särskilt populärt i faderns ögon.

En dag knackar det på Hannahs dörr. Där utanför står en man som presenterar sig som Maurice Webber och säger sig ha hört talas om hennes förmåga. Han vill att hon, mot betalning, ska leda en seans där sörjande kan få ta farväl av sina döda nära och kära. Hannah tvivlar till en början, men inser snart att hon inte har råd att tacka nej till sedelbunten som trycks upp under näsan på henne. Under seansen faller hon i trans och vet inte själv vad som händer. När hon vaknar är hon omgiven av gråtande människor. Hon blir rädd och lovar sig själv att aldrig göra om det. Men så står han där igen med en ny sedelbunt. Hon tackar ja, och så börjar allt om igen. Så här håller hon på en gång i veckan hela sommaren, utan att våga berätta om det för någon och situationen blir allt mer ohållbar. Till slut går det inte längre. Hennes kraft ”tar slut”, och fast Mr Webber ber henne låtsas står Hannah på sig den här gången.

Två år senare är Daisy gravid och tvingas fly hemmet tillsammans med Albert. I Taibach liksom runt om i Storbritannien kännetecknas 1921 av hög fattigdom och arbetslöshet. Gruvorna och stålverket stängs p g a importen av lågprisstål från Europa. Hannah tvingas ta inneboende på övervåningen, och varje kväll hör hon hur frun där uppe blir slagen av sin man. När Joe en eftermiddag är ute för att gå ett ärende möter han plötsligt unge herr Maddock starkt berusad. Han berättar för Joe om sin lilla incident med Hannah vilket gör Joe rasande. Han klipper till Maddock som handlöst faller ner i ett stenbrott och dör. Ett par dagar senare meddelar han sin familj att han tänker flytta till Kanada. Han nämner inte varför till någon, och släkten protesterar vilt, eftersom han bara är tolv, men han har bestämt sig.
1926 träffar Hannah Darrow Bates, och då han verkar trevlig och män är en bristvara beslutar de sig för att gifta sig. Hon och Flo startar upp ett litet bageri där de säljer kakor och pajer till de som har råd. Det går under omständigheterna bra trots att fattigdomen ökar lavinartat, sedan järnverket i Taibach stängs ner undan för undan.

P g a de höga kolpriserna tjänar de också en slant på att hyra ut sin ugn till brödbakande mödrar. Flo och Harry upptäcker också sin kärlek till varandra, och de gifter sig snart, de också. Men tomtebolyckan varar inte alltför länge. Darrow blir allt mer aggressiv mot Hannah och deras gemensamma dotter Jonet. En kväll kommer han hem berusad från puben och våldtar Hannah. Ett par veckor senare märker hon hans allt annat än normala blickar mot Tom. Hon hotar att sprida ut till alla ”vad han är för något” och därefter håller han sig faktiskt lugn. Strax efter att deras andra dotter, Serena, fötts, dör Darrow i en olycka på fabriken. Efter Darrows död börjar Hannah träffa David igen. Eftersom han har en fru som väntar på honom i Kanada försöker de hålla det hemligt, men rykten sprids snabbt i den lilla staden. Trots resor till London och Swansea blir de upptäckta och Hannahs släkt tar ett steg till ifrån henne. Även Jonet blir mycket besviken på sin ”lösaktiga” mor och säger i det närmaste upp bekantskapen med henne.

1939 börjar det åter pratas om krig. Harry och Flo blir fosterföräldrar till en pojke som evakueras från Plymouth, och Hannah i sin tur skickar iväg Jonet och Serry till en internatskola inåt landet. När de kommer hem över lovet blir Serena påkörd av en lastbil och dör. Kriget fortsätter på samma sätt som det förra, med ransoneringar och mörkläggning. Hannahs restaurang går över förväntan bra, tack vare hennes goda kontakter med bönder och jägare, som säljer oransonerat kött till henne, exempelvis inälvor, kanin och fisk. Hon fortsätter att träffa David och han lovar att så fort kriget är slut skilja sig från sin fru och flytta ihop med Hannah. Så blir det dock inte, för när kriget tar slut försvinner han spårlöst. Hannah sörjer inte särskilt mycket, trots en ny graviditet, utan flyttar till London för att börja ett nytt liv. Hon öppnar en ny restaurang och snart träffar hon också en ny man. Det sista vi får veta om Hannah är att hon accepterar hans frieri och förbereder sig för att leva lyckligt i alla sina dagar.


JÄMFÖRELSE ROMAN/VERKLIGHET

ARBETE

Hela krigstiden kännetecknades av strejker i fabriker, gruvor, spinnerier, kommunikations-medel och t o m i londonpolisen. Detta berodde på stridigheterna mellan å ena sidan fack-föreningarna, som krävde ordentliga löner och riktiga arbetsavtal, och å andra sidan arbetsgivarna. De utnyttjade situationen och arbetarna till bristningsgränsen. Även om många män dog i kriget fanns det alltid andra som var beredda att jobba för att ge sina barn mat och tak över huvudet.

Augusti 1914 - De flesta män i den lilla staden Taibach arbetar på Port Talbot Steelworks Company. För att stålverket skulle kunna hållas igång forslade man med hjälp av järnvägen dit kol och järnmalm från gruvorna runt omkring. Försäljningen vidare gick över vattnet via dockorna i hamnen.

December 1914 - När kriget började tog krigsmaterielministeriet över. Välfärden minskade medan efterfrågan på stål ökade, vilket ledde till att allt fler tvingades ner i gruvorna. Eftersom det inte var något problem med att få tag på arbetskraft kunde arbetsgivarna pressa ner lönerna. Även många ungdomar från tolv år och uppåt tog jobb som pigor, kolbärare, mjölkbud och springpojkar för att hjälpa familjens ekonomi. De vuxna kvinnorna fick jobb som kokerskor, städare och till och med som fabriksarbetare.

Mars 1916 - Kriget fortsatte och med det den ökade efterfrågan på metall. Stålverket byggdes ut till järnverk, samtidigt som man ökar stålproduktionen. Ombyggnationen utfördes till stor del av tyska krigsfångar, då de flesta walesiska männen var ute i kriget.

Hösten 1917 - Bristen på män förvärrades så nu kom det arbetare från andra städer för att jobba på järn- och stålverket. Jobb fanns också att få på ammunitionsfabrikerna, t ex granatverkstaden. Detta arbete var dock farligt då det inte var ovanligt med explosioner i fabrikerna.

FAMILJ

För många barn blev skolgången allt vanligare, något som de flesta föräldrar verkar ha haft svårt att acceptera. Trots lagen om skolplikt som så småningom kom ansågs barnens plats vara på något enklare arbete där de kunde hjälpa till med att dra in pengar till familjen. Barnen sparade 6 pence i veckan till krigsmaterielfonder av olika slag, och de flesta flickorna ägnade all sin lediga tid till att sticka strumpor och rutor till sjukhusfiltar.
Nästan alla familjer i Taibach blev av kriget lidande i förlusten av fäder, bröder och söner. Från början var alla ogifta män mellan 18 och 41 år tvungna att ta värvning, men i allteftersom bristen på soldater ökade ändrades lagen.

I april 1918 omfattades alla män under femtio år, gifta eller inte. På biografen visades dokumentärer från kriget och dit gick många för att försöka få en sista skymt av sina älskade. Bristen på mat slog hårt mot alla och många spädbarn svalt ihjäl. I samband med krigsslutet var kraften och immunförsvaret så hårt ansatt att en stor del av Taibachs befolkning gick under i spanska sjukan, en influensavåg som svepte över Europa.

LIVET SOM KVINNA

Innan kriget bröt ut verkar det som om kvinnan hade en ganska undanskymd roll i tillvaron. Hon lagade mat, tog hand om barnen och gick på en och annan tebjudning tillsammans med sina väninnor. När sedan allt fler män försvann ut i kriget eller ner i gruvorna fick kvinnorna rycka ut. De tog över flera typiskt ”manliga” sysslor och blev t ex kolutbärare eller mjölkbud. I de större städerna kunde man också bli busskonduktör. Kvällskurser i kontorsarbete blev också populärt, då många företag var i skriande behov av bokhållare och sekreterare.

Vilket arbete de än tog (fick) var de tvungna att räkna med lägre lön än sina manlig företrädare. Eftersom kvinnorna inte var fackanslutna var det inte mycket att göra åt den saken. För den som vågade fanns det fanns det relativt välavlönade jobb på granat-verkstäderna, med £1 i veckan. Riskmomentet där var tyvärr stort, för explosioner var vanliga och trotylångorna var heller inte särskilt nyttiga att stå i hela dagarna. Gasmaskerna till trots färgades hyn snabbt gul, vilket gav de arbetande där öknamnet ”kanariefåglar”. På kvinnornas lott föll också att försöka få ransoneringskupongerna att räcka till, samt att stå i de ringlande köerna utanför affärerna vid stängningsdags.

I april 1918 drog det ihop sig till val och då antalet röstberättigade hade sjunkit kraftigt fick nu kvinnorna äntligen rösträtt. Enligt romanen samlades nu ett enormt uppbåd av arbetande kvinnor i Hyde Park i London för att fira. Trots att detta möte verkade vara en viktig händelse i kvinnosaksfrågan har jag inte kunnat hitta det i någon faktabok. Om detta sen är ett tecken på att det aldrig har ägt rum, eller om det bara visar på hur ointresserad omvärlden egentligen var av vad som hände med kvinnorna, är upp till var och en att bilda sig en egen åsikt om.

En del av de kvinnor som inte lyckades få något arbete, eller kanske helt enkelt var för lata, försörjde sig som sk ”flappers”, lyxprostituerade. När soldaterna kom hem på permission var de beredda att satsa stora pengar på ett par timmars förnöjelse, utan att behöva tänka på krigets fasor.

NÖJEN

När jag var inne på Taibachs hemsida för att leta fakta om staden, fann jag att den mesta aktiviteten hade avstannat. Det enda som ungdomarna sa sig kunna hitta på där var att hänga vid torget. I staden finns några illa åtgångna lekplatser, samt ett par överregnade skateboardramper. Jag tyckte till en början det var konstigt, eftersom platsen beskrivs som så levande i boken, men jag antar att när behovet av stål trappades ner dog staden ut och avfolkades liksom så många samhällen i norra Sverige.

I krigstid var det dock viktigt att hålla folket på gott humör. Trots att Taibach är en till ytan liten stad fanns det flera olika sätt att roa sig på. På radion kunde man förutom senaste nytt också höra olika humorfyllda shower. I staden fanns biografen Electric, som alltid var snabb med att visa nya filmer, en teater, pubar, en nykterhetsförening och flera återkommande marknader med tillhörande karuseller och lotterier. Barn har ju i alla tider varit påhittiga, så även när det inte var marknad fanns det gott om leksaker. Man kunde tälja sig ett eget kricketset, göra styltor av drivved, ha ringkastning med bitar av gamla gummislangar, göra drakar eller spela kula. Precis som barnen i vår tids krigsdrabbade länder lekte pojkarna att de låg vid fronten för att försvara sitt land mot Fienden. Om de sen verkligen visste vem fienden var är ju en annan femma.


AVSLUTNING

Jag tycker mig ha märkt att bokens författare har varit no...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: "Hannahs Gåva" - jämförelse mellan dikt och verklighet

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2001-04-12]   "Hannahs Gåva" - jämförelse mellan dikt och verklighet
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=502 [2024-03-28]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×