Svenskt statsskikt

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Samhällskunskap A.

1.
Förklara följande ord. (4p)

a) Utomparlamentariska aktioner.

Utomparlamentarisk aktion är en aktion som sker utanför parlamentet, som du hör t.ex. när djurättsaktivister protesterar emot pälskläder osv.

b) Pluralism.

pluralism betyder mångfald i politiska sammanhang.

c) Näringsfrihet.

Betyder att vem som helst ska kunna starta ett företag och konkurrensen ska vara fri.

d) Motion

Det förslag som läggs upp av en ledamot i riskdagen (eller kommun/landstingsfullmäktige) kallas motion. Detta blir sedan föremål för omröstning.

2. Förklara vad parlamentarism är. (1p)

I Sverige har vi haft parlamentarism sedan 1917 (i praktiken) och det innebär att den exekutiva makten (regeringen) i ett land måste tolereras av parlamentet. det presidentiella systemet är motsatsen till parlamentarism.

3. Vad krävs för att ändra en grundlag? (2p)

För att ändra en grundlag krävs det att två riksdagars godkänner att ändra. Ett riksdagsval sker självklart emellan dem två riksdagarna. Tanken med denna långa process är att demokratin ska skyddas.

4. Vilka är de fyra grundlagarna och förklara dem kort? (4p)

1.)
Regeringsformen (RF) – är Sveriges ”främsta” grundlag och består av tretton kapitel. På dessa kapitel fördelas regler om demokratin i Sverige och hur makten ska fördelas. Den gällande regeringsformen har funnits sedan 6 juni, 1974, men senare ändringar har tillkommit.

2.)
Successionsordningen (So) – denna grundlag är från 1810 och den reglerar tronföljden i Sverige eftersom Sverige har monarki. Fram till 1979 var det bara män som kunde ärva tronen, men du är det dock både män och kvinnor som kan ärva.



3.)
Tryckfrihetsförordningen (TF) – ger alla en grundläggande rätt att framföra sina åsikter och att kunna sprida dom utan s.k. Förhandscensur. Man skall också kunna vara anonym. Första tryckfrihetsförordningen kom 1766.

4.)
Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) – Är väldigt lik tryckfrihetsförordningen och är den senaste grundlagen. Det som skiljer dem åt är att YGL riktar sig till tv och radio medan TF är riktat till skrift. I YGL ingår även data och film. Denna lag inrättades 1992.

5. Förklara de stora skillnaderna mellan liberalism och kommunism. (4p)
liberalism har man en fri marknad, kapitalism där enskilda människor äger företagen, i en kommunistiskt stat är det staten som äger företagen
kommunsim leder oftast till folkmord och/eller förtryck vilket inte liberalism gör.
Kommunsim strävar mer efter ett klasslöst samhälle, att man inte ska äga någonting, att alla ska ha samma. så i teorin funkar de men inte i praktiken.
Liberalismen tror på individen, att den ska få bestämma själv. Mer självständigt osv. medan
kommunismen tror på samhället, att alla skall samarbeta osv.
Kommunismen har en fin tanke, men då det är så stora klyftor på personer med stora förmögenheter och personer med mindre pengar, funkar inte det, menar inte vill någon på tre miljoner ge någon pengar till någon han/hon inte känner, som tjänar tre tusen.
hade man noll att börja från och gå till ruta 1 skulle det funka, men oddsen på det e ju minimala .
Lite luddigt beskrivet kanske... Men den största skillnaden som sagt att Liberalismen tror på individen och kommunismen på individen i ett större umgänge.


6. Räkna upp alla 10 departementen och även respektive departementschef. (5p)
• Finansdepartementet – Pär Nuder
• Försvarsdepartementet - Leni Björklund
• Jordbruksdepartementet - Ann-Christin Nykvist
• Justitiedepartementet - Thomas Bodström.
• Kulturdepartementet - Leif Pagrotsky (har slagits ihop med utbildningsdepartementet)
• Miljödepartementet - Lena Sommestad
• Näringsdepartementet - Thomas Östros
• Socialdepartementet - Berit Andnor
• Utbildnings- och kulturdepartementet (f.d. utbildningsdepartementet) - Leif Pagrotsky
• Utrikesdepartementet - Laila Freivalds
7. Vad är ett utskott och vad gör de i utskotten? (4p)
I riksdagen fattas över hundratals beslut varje år, för att detta ska funka får först de sexton utskotten förbereda besluten. Utskotten är som en miniriksdag där det sitter 17 ledamöter i varje. Det största partiet i riksdagen har också flest platser i varje utskott. Varje utskott har visa ämnen att jobba med, som t ex bostad i bostadsutskottet.


8. förklara vad en koalitionsregering är och en minoritetsregering. (4p)
Koalitionsregering - är en regering som består av 2 eller fler partier. Denna regering kan vara minoritetsregering eller majoritetsregering.
Minoritetsregering – är då regeringen inte har stöd av majoriteten i parlamentet och måste därför ta hjälp av andra partier eller personer till varje omröstning. Socialdemokraterna i Sverige brukar bilda minoritetsregering med stöd av miljöpartiet och vänsterpartiet, även andra minoritetsregeringar har dock förekommit.

9. Vad menas med att Sverige är representativ demokrati? (2p)

Representativ demokrati, indirekt demokrati, byter att folket väljer representanter som ska fatta olika beslut. I vissa fall kan folkomröstning ske då frågorna är speciella, men detta är då bara rådgivande.


10. Hur går en regeringsbildning till? (4p)

När den Svenska regeringen skall utses sker det i denna process;.
1. Riksdagens talman blir den som får ta ansvaret att lämna förslag om nystatsminister när den sittande regeringen upplösts.
2. Talmannen samtalar med partiledarna för de olika riksdagspartierna för att klarlägga det politiska läget och vilka regeringskonstellationer som är tänkbara. samtidigt för även partierna samtal med varandra. Ibland är läget mycket klart och känt sedan länge, i andra kan det vara öppnare. T. ex på det senare är förhandlingarna efter riksdagsvalet 2002.
3. Riksdagen får förslaget av talmannen på vem som ska vara statsminister.
4. Om inte en majoritet av riksdagen röstar emot förslaget, så betraktas det som godkänt och den blivande statsministern får i uppdrag att utse övriga statsråd. Det innebär att en regering i praktiken kan ha begränsat aktivt stöd i riksdagen. Vad som krävs är att en majoritet inte är beredd att avsätta den (s.k. negativ parlamentarism) - vilket t.ex. kan bottna i insikten att inget annat regeringsalternativ är möjligt.
5. Om talmannen lämnar fyra förslag som alla förkastas utlyses nyval per automatik. Det har aldrig inträffat.







11. Förklara med egna ord ett ärendes gång. (8p)
Ärende är en fråga som man i riksdagen ska fatta beslut om. I ett utskott ska skrivelser, motioner, propositioner samt framställningar och redogörelser från riksdagsorgan bredas i ärende. Det finns även andra ärende som är yrkanden om folkomröstning i en grundlagsfråga, förslag till statsminister och misstroendeförklaring, men dessa bereds inte i något utskott. Ett val inom riksdagen betraktas inte som ett ärende.











Där var min beskrivning på ett ärendes gång .





12. Läs bilaga 1 ”vad gör de med pengarna?”. Hur kommer det sig att kungen slipper offentlig granskning? (2p)
Eftersom hovet är en egen organisationsform blir det så att kungen egentligen inte kan straffas för något. Den 200 gamla lagen är också en faktor som gör att kungen slipper offentlig granskning på det statliga apanaget. Och eftersom kungen själv får bestämma vad han anser som utgifter och det han vill ha ersättning för kan vi egentligen inte bestämma kungens ”lön”. Jag tror att eftersom kungens pengar inte anses vara en lön utan en ersättning behövs detta in redovisa.
(2006 skall alla kungens pengar redovisas offentligt. Källa http://www.svd.se/dynamiskt/inrikes/did_10577496.asp.)
13. Anser du att kungs apanage ska redovisas offentligt? Ja/nej ange tre argument och förklara dem väl. (6p)
Jag tycker självklart att kungens apanage ska redovisas offentligt. Mitt största argument för detta är att man skulle kunna spara in massa pengar på kungahuset om man visste vad pengarna gick till. Man skulle kunna spara in pengar som man har gjort på alla andra verksamheter. Mitt andra argument är det att man inte kan grunda sina beslut på en 200år gammal lag som beslutades av enbart rika människor. Man måste istället se hur dagens samhälle fungerar och hur mycket skatt man skulle kunna spara in genom att kungen redogör alla sina ”inköp” eftersom vi får då mer kontroll. Då skulle vi få slippa deras onödiga kostnader som inte har något med Sverige och Sveriges utseende att göra. Det tredje argumentet är att alla myndigheter redovisar sina pengar offentligt och därför borde det inte var något konstigt med att hovet redovisade sitt offentligt med eftersom Kungen har ett uppdrag av staten. Det skulle leda till att vi kunde lägg mer pengar på bland annat åldervården istället för deras lyxbilar och semesterresor.

14. Skriv ner tre frågor som du skulle ta upp med en politiker. Jag vill att du skriver frågan – vad anser är ett problem och vad som bör förbättras – och hur man ska lösa problemet (din fråga). (g)
Varför gick Sverige med i EU? Det utlovades att allt skulle bli billigare men istället får vi betala in massa pengar till deras kassa. Dom har massa dolda kostnader för medlemskapet och man måste redovisa den officiella avgiften till Eu och då vi enbart får tillbaka ungefär hälften av det vi betalar. För att förbättras tycker jag att vi borde får se mer av dom positiva effekterna av EU eftersom man alltid får höra det negativa så tror jag att folk får fördomar som kanske inte alltid stämmer. Lösningen på problemet är helt enkelt att gå ut stort med dom positiva bitarna av EU.
Vad tycker du om statliga bidrag till friskolor? Friskolor får bidrag utav våra skattepengar för att kunna fortsätta. Varför ska vi betala så mycket pengar till friskolor som de flesta av oss aldrig kommer att gå till eller ens veta om? Istället för att ge friskolorna massa pengar per år borde vi istället se till att vanliga skolor är så bra (ordnade, stränga, målmedvetna) att de allra flesta vill ha barnen kvar där. På detta sätt skulle vi kunna spara in skattepengar och lägga dom på någonting annat som gynnar oss alla. De som inte är nöjda med den allmänna skolan bör själva betala kostnaden för sina barns skolgång. De borde istället engagera sig i den allmänna skolan, så kanske den kunde förbättras.
Vad tycker du om Sveriges monarki? Att kungen får pengar för ersättning av det han själv kallar ersättning och att redovisning över kungens apanage inte behöver redovisas tycker jag är fel. Enligt den kompromiss (Torekovkompromissen) som gjordes i samband med den nya regeringsformens utarbetande i början 1970-talet fråntogs kungen nästan samtliga uppgifter som normalt tillkommer ett statsöverhuvud. Jag anser att detta var en olycklig kompromiss. Därför tycker jag att man borde ge kungen mer uppgifter om vi ska upprätthålla monarkin i Sverige borde man följa typen utav monarki i andra delar av världen. Där har kungen speciella uppgifter att göra, en del även fastslagna enligt gällande folkrätt, såsom att utfärda kreditivbrev för ambassadörer. Den ”svenska monarkin” finns ingen annanstans i världen. För att göra detta tycker jag att kungen borde få uppgifter så som, utfärdande av lagar, för att markera att lag är den högsta rättsnormen i vårt land bör det tillkomma kungen att formellt promulgera lagarna och medverka vid ingåendet av internationella överenskommelser; såsom företrädare gentemot främmande makt bör kungen medverka vid ingående av fördrag med andra stater.
15. Läs bilagan ”still i båten” skriven av Martin Karlsson (bilaga 2)
a) Vilka konsekvenser kan det få i samhället om ingen bryr sig eller engagerar sig i samhällsfrågor? Jag vill att du för ett resonemang kring denna fråga och motiverar ditt svar.
Om alla skulle sluta bry sig i samhällsfrågor skulle de leda till att folk struntade i att betala skatt, vilket skulle leda till sämre sjukvård och polis, med mera. Detta skulle leda till anarki, då ingen bryr sig om regering, lagar, hierarki, makt och auktoritet. Detta grundar jag av att anarkism härstammar från grekiskans "an archos" vilket betyder ungefär "utan härskare, utan herre". Och det är exakt vad det skulle bli om alla struntade i vad som händer i samhället, ingen skulle vilja ta ansvar och ingen skulle bry sig. Ett annat scenarium som kan hända är att en utnyttjar tillfället, någon maktgalen, och eftersom ingen skulle bry sig så skulle denne lätt få över människor på sin sida för att dom inte vet bättre. Detta kan man ju relatera till Hitlers tid i tyskland då han utnyttjade lågkonjunkturen i landet.

b) hur kan man få fler ungdomar att engagera sig i samhällsfrågor? Utveckla ditt svar.
För att engagera fler ungdomar i samhällsfrågor borde man försöka göra politik mindre tråkigt och svårt. Man borde försöka visa de unga medlemmarna i partierna istället för de ”stela” och formella partiledarna. Det borde finnas mer program som inriktar sig på politik fast med lite mer ”lättare” debatter. Man måste locka folket med något som drabbar dom genom att lägga fram något som är intressant. Ungdomarna ska också ha stora möjligheter genom att tycka till. Detta skulle man kunna ordna med folkomröstningar bland enbart folk mellan 18 – 25 år till exempel om det är en fråga som rör denna åldersgrupp. Annars blir det lätt så att alla det äldre får majoriteten och så blir det som dom vill och ungdomarna blir missnöjda och slutar tillsist bry sig.


16. Läs bilagan/artikeln ”den brända jordens generation” och ”vi som slapp svångrem” skriven av Pelle Oskarsson (bilaga 3 & 4)
a) Vad menar skribenten i stora drag med artiklarna?
Jag tror att skribenten menar att politiken har gått över styr, att vi bara gör det sämre för oss själva när vi egentligen vill ha det bättre. Tror han vill säga att vissa generationer har det bättre än andra och hittar 40- talisterna som syndabockar. Han vill nog att fler skall kunna få jobb istället för att bli överutbildade och sedan inte bli någonting alls.

b) vilka påstående i artiklarna håller du med om eller inte med om? Jag vill att du väljer ut fyra påstående som du argumenterar kring.
Jag håller med om Per Oskarssons påstående då han menar att ungdomar engagerar sig mindre i politik och föreningsliv. Detta håller jag med om eftersom jag själv är ungdom och vet hur svår politik är. Politik är inte ungdomsanpassat och därför blir det svårt och tråkigt. Eftersom vårat samhälle består av en stor del ungdomar tycker jag att detta borde ses över för att när ungdomarna blir äldre kommer dom nog inte bli mer engagerade bara för att de blir äldre. Dem enda nackdelarna skulle väll vara att ungdomarna får mer inflytande på samhället och kan därför vara med att bestämma, något som de äldre kanske misstycker då de kan tycka att vissa bestämmelser känns ”dumma och naiva”.
Jag håller även med om att allt är upptaget. Nu räcker det inte med en gymnasieutbildning, kanske inte ens med vidareutbildning. Man räknas ändå inte som kvalificerat för jobbet och arbetsledarna söker någon med mer ”erfarenheter”. Visst, du kan ju få jobb men det är ju nästan alltid uteslutande i den ”nedre” klasserna så som Hamburgs vändare eller reklamutdelare. Inte att jag då dömer dessa yrken men för dom som har utbildning till att bli något stort skall inte behöva tvingas in till dessa eftersom hur mycket 80- talisterna arbetar så tas det aldrig på allvar. Än så länge.
Att ungdomar drabbas mest kan jag dock inte hålla med om eftersom jag tycker politikerna försöker skära ner på allt. Däremot tycker jag att dom äldre får lida betydligt mycket mer eftersom dom är mycket mer beroende utav hjälp än vad vi unga är. Vi får i alla fall våra 950 kr i månaden medan på vissa ställen har dom gjort så stora nerskärningar inom vården att personalen slutat bry sig om någon har urinerat ner sig själv. Jag tycker att det verkar som att politikerna skär ner på allt men vi får ändå fortsätta betala mer.
Jag håller med om att unga mår allt sämre. Det är oro för att få höga betyg, så de kan komma in på den linjen dom vill för att kanske kunna få jobba med det dom vill sen. Det är prestationsångest och man kan må dåligt i veckor före och efter ett prov. Den ständiga tröttheten blir nog som en baklängesreaktion av den ständiga stressen som sätts på ungdomarna. Att det inte berör män lika mycket som kvinnor är nog det att det sätts högre press på kvinnor. Kvinnor ska visa sig lika starka och uth...