Klimatförändringar

10 röster
29066 visningar
uppladdat: 2005-12-06
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
1. Inledning
En klimatförändring är en förändring i klimatet på en bestämd plats. Denna plats kan vara bla. ett land, region eller jorden som helhet. Klimatförändringar är oftast helt naturliga och kan visa sig som bla. Temperaturförändringar. I denna uppsats tar vi reda på vad som orsakar klimatförändringar, Vilken människans påverkan på klimatet är samt vilka konsekvenser en klimatförändring får.
1.1 Syfte
Vi har fått i uppgift av vår naturkunskapslärare Birgitta att skriva en uppsats kring ämnet miljökatastrofer. Vi valde att inrikta oss på klimatförändringar eftersom det verkade intressant.
1.2 Frågeställningar
Vad är klimatförändringar?
Vad beror klimatförändringar på?
Vilka konsekvenser får de?
Vilka åtgärder utförs?
1.3 Metod
Vi har till största del använt oss av hemsidor för att leta fakta till denna uppsats men även av referenslitteratur och mailkontakt med insatta människor i ämnet. Därför har vi alltid letat rätt på fler sidor för att styrka fakta från flera håll. Dessutom har vi alltid sett till att sidorna varit tillförlitliga och så objektiva som möjligt. Vi har därför inte använt Svenska naturvårdsföreningens hemsida allt för mycket när det kommer till rena faktafrågor eftersom vi inte ansåg att den var helt objektiv.

2. Klimatets förändringar
Jordens klimat har sedan dess födelse varit i konstant förändring. Detta har skett genom olika temperaturförändringar som har lett till varmare eller kallare klimat. Ett kallare klimat leder till såkallade nedisningar medan ett varmare klimat ökar oroligheten i klimatet.
2.1 Istider
En nedisning betyder att stora områden av snö och is breder ut sig över stora delar av jorden. Nedisningar förekommer i cykler på varierande längd. Den senaste cykeln varade i 100 000 år och bestod som alla andra cykler av fyra stadier som var och ett har egna förutsättningar. Enligt den danske forskaren J. Iversen är det första stadiet glacial då maximal kyla råder. Sedan följer en period av uppvärmning då öppen ljus skog och gräs dominerar. Stadiet därefter innehåller värmekrävande växter och tät mörk barrskog Under detta stadium avstannar även temperaturökningen.
Under det sista stadiet sker en regressiv utveckling och temperaturen sjunker. Det sista stadiet kännetecknas av att marken blir surare och myrmarker breder ut sig.
Enligt nationalencyklopedin befinner vi oss nu början på det sista stadiet innan en ny glacialperiod tar form. Vissa forskare talar även om att en ny istid kan komma inom 6000 år.
2.2 Jorden, ett växthus
För att organismer ska kunna leva behöver de ett mer eller mindre tempererat klimat. Detta får de genom den såkallade växthuseffekten som gör att jordens medeltemperatur ligger runt 15 grader.
Grundprincipen i växthuseffekten är att växthusgaserna släpper igenom större delen av det kortvågiga ljuset från solen som värmer upp jordens yta. Ytan återstrålar i sin tur energi som på grund av jordens lägre temperatur har längre våglängd. Pga. av energins längre våglängd reflekterar växthusgaserna en del av energin tillbaka till jordytan vilket medför en extra uppvärmning . Därmed betyder en ökad koncentration växthusgaser i atmosfären en ökad uppvärmning av jordytan.
Att växthusgaserna reflekterar energin med lång våglängd beror på dess molekylära struktur. Av de naturliga växthusgaserna har i synnerhet Vattenånga (H2O) och koldioxid(CO2) denna förmåga vilket gör att de räknas som de viktigaste växthusgaserna. Dessa gaser är även de som finns i högst koncentration i atmosfären.
3. Orsaker och systemkopplingar
En klimatförändring beror på en rad olika faktorer. Dessa brukar delas upp i naturliga och antropogena, dvs. sådana som orsakats av människan. För att förstå orsaken till variationerna i klimatet måste man ta med alla delar, som atmosfären, isar, hav, vegetation m.m. och betrakta dem som en helhet. Denna helhet brukar kallas för ett klimatsystem.
När ett klimatsystems yttre förutsättningar påverkas och orsakar instabilitet uppkommer klimatförändringarna. Olika kopplingar mellan delarna inom systemet kan även påverka klimatförändringen genom att antingen förstärka eller försvaga effekten av de ändrade yttre förutsättningarna.
Här följer några av de naturliga orsakerna till klimatförändringar:
3.1 Solens intensitet
Solen är en stjärna vars intensitet av strålning ändras konstant. Eftersom solen tillför en stor del av jordens energiflöde, påverkar den intensitetsgrad som solen har även jordens klimat.
Forskare har under de senaste åren spekulerat kring solfläckar och den kosmiska strålningens betydelse för klimatet. Enligt danska forskare skulle den kosmiska strålningen påverka partiklarna i atmosfären, de såkallade aerosolerna. Aerosoler är viktiga vid bildningen av moln och forskarna menade den kosmiska strålningen skulle öka bildandet av moln och på så sätt höja klimatets temperatur eftersom mindre värmeutsläpp skulle förekomma. Andra forskare menar att solfläckarna har motsatt effekt.
Eftersom inga konkreta bevis styrker någon av teorierna är solfläckars påverkan på klimatet fortsatt svårbedömt.
3.2 Plattektoniska rörelser.
Eftersom de litosfäriska plattorna konstant rör på sig kan kontinenterna under tiotalsmiljoner år förflytta sig så mycket att kontinenterna hamnar i en ny klimatzon. Detta påverkar Det lokala klimatet.
Hur de kontinentala litosfärplattorna är placerade i klimatzonen kan även ha stor betydelse för det globala klimatet t.ex. uppkomsten av istider.
3.3 Vulkanutbrott
Vid vulkanutbrott tillförs en större mängd aerosoler till atmosfären. Dessa påverkar jordens utbyte av solstrålning och infraröd strålning genom dess reflektionsförmåga. Markytan och den lägre atmosfären får därför en ökad eller en minskad uppvärmning.
Hur mycket ett vulkanutbrott påverkar klimatet beror på dess storlek. Vid vissa stora utbrott – som Pinatubos utbrott 1991 – kan stora mängder aerosoler tillföras i stratosfären där deras omsättningstid är betydligt längre än i troposfären . Aerosolerna hinner då spridas till stora delar av jorden och effekten blir då långvarig och global.
3.4 Människans påverkan
I denna tidsålder är det människan som påverkar klimatet som mest. Detta genom att förändra atmosfärens halt av växthusgaser vid t.ex. fossil förbränning eller utsläpp av konstgjorda växthusgaser.
Enligt Ylva Rylander, klimathandläggare på svenska Naturskyddsföreningen så påverkar människan även till växthuseffekten genom utsläpp av partiklar från t.ex. bildäckslitage och även genom avverkning av regnskog.
3.5 Klimatsystemets kopplingsmekanismer
Som sagt kan en klimatförändring förstärkas eller försvagas av vissa kopplingsmekanismer inom klimatsystemet.
Här följer några av dessa:

3.5.1 Is-albedo – återkopplingen
Ett varmare klimat minskar den yta som täcks av Is och snö. Eftersom barmark tar upp större del av solens strålning än Isen pga. av dess högre reflektionsförmåga (albedo), stiger marktemperaturen. Detta medför att atmosfären värms ytterligare.
3.5.2 Ökad halt vattenånga och moln
Ett varmare klimatbetyder att större del vatten avdunstar upp i atmosfären som även kan binda större koncentration vatten vid en högre temperatur. En högre halt vattenånga medför att atmosfärens förmåga att absorbera värme ökar vilket ökar jordens uppvärmning. Dock kan inte atmosfären håll vattenånga i oändlig mängd. När luftfuktigheten överskrider 100 % bildas moln och sedan även nederbörd. En ökad halt moln ökar uppvärmningen medan nederbörd har en avkylande effekt.
4. Effekter av klimatförändringar
Hur mycket en klimatförändring påverkar beror på dess omfattning. Konsekvenserna kan vara olika stora, från den enskilde individen till massiva globala förändringar.
T.ex. en nedisning innebär omöjliga levnadsförhållanden för de flesta arter som då oftast dör eller förflyttar sig till andra områden.
Om klimatförändringen är global kan inte arterna förflytta sig till bättre områden. Massdöd av den utsatta arten blir då en följd.
I dagens samhälle är växthuseffekten den mest närliggande klimatförändringen. En temperaturhöjning medför instabilitet i klimatet vilket påverkar lokalt som globalt. Beroende på var på jorden man befinner sig är effekterna olika. T.ex. i Sverige kan ett varmare klimat slå ut barrskogen eftersom den missgynnas av ett varmare klimat
Rent globalt påverkar växthuseffekten till att polarisen smälter vilket medför en höjning av havsytan. Eftersom större delen av jordens städer ligger längs kusterna orsakar en vattenhöjning stora konsekvenser.
Växthuseffekten påverkar även till häftiga väderomslag på grund av den minskade stabiliteten i klimatet. En del forskare spekulerar kring om det ökade antalet orkaner kan vara en effekt av ett varmare klimat.
5. Åtgärder
Eftersom klimatförändringar är ett hot mot alla arter på jorden så försöker människan att motverka klimatförändringarna. Ett sätt är det såkallade Kyoto fördraget som i kort innebär att de medverkande länderna lovar att verka för att sänka sina utsläpp av växthusgaser. Detta är den största åtgärden för att motverka växthuseffekten som har genomförts. Ett annat sätt är att minska användningen av bilar som fortskaffningsmedel och åka kollektivt. Ett ytterligare sätt är att förespråka miljövänlig el som inte använder sig av fossil förbränning.

6. Svar
Vad är en klimatförändring?
Stor eller liten förändring i klimatet på lokalt eller globalt plan
Vad beror klimatförändringar på?
En rad olika faktorer som t.ex. förändringar i atmosfären, kontinentalplattornas läge m.m.
Vilka konsekvenser får de?
Individuella och globala konsekvenser som häftiga väderomslag, artdöd, höjd havsyta m.m.
Vilka åtgärder utförs?
Kyotoprotokollet som innebär att sänka utsläppen av växthusgaser. Minskning av bil-användning m.m.
7. Diskussion och slutsatser
Efter att ha jobbat med detta arbete och har fått större insikt i vad klimatförändringar är så har vi kommit fram till en hel del slutsatser men även nya frågor har väckts. Här nedan ska vi försöka resonera oss fram till relevanta svar till dessa frågor samt redovisa de slutsatser vi dragit.
Att en klimatförändring får konsekvenser förstod man redan innan arbetet. Dock tror vi inte att alla förstår hur stora konsekvenser det egentligen är. Att vattenytan höjs med 6 meter betyder att vid alla länder som har låga kuster – dvs större delen av världens länder- så skulle dessa läggas under vatten. Alla kuststäder drabbas garanterat och hela lågtliggande länder som t.ex. Holland läggs under vatten.
I rädslan för detta har många av världens länder skrivit på Kyotoprotokollet för att minska utsläppen. Dock har inte USA - som är det land som vad vi har förstått släpper ut mest växthusgaser – skrivit på avtalet med anledningen att det skulle skada deras ekonomi. En fråga man då kan ställa sig är: Har de inte tänkt på de massiva kostnader som en höjning av vattenytan skulle innebära? Eftersom vi inte är insatta USA:s politik kan vi inte heller svara exakt på denna fråga. Däremot kan vi tänka oss att USA:s regering mycket väl är medveten om kostnaderna en höjd vattenyta skulle innebära och att anledningen till att inte skriva på är att de viker sig för den amerikanska industrins påtryckningar. Att dra ned utsläppen betyder ökade kostnader för industrin och kanske därför även förlorade jobb. En president som satsar på att bli omvald vill inte göra impopulära beslut och säger därför nej. Dock är detta endast en teori.
För att gå vidare till växthusgaserna så har vi funderat kring koldioxid och syre i atmosfären. Eftersom koldioxid och syre motverkar varandra genom cellandningen och fotosyntesen så skulle man kunna hypotetisk kunna säga att en ökad halt syre i atmosfären betyder minde växthuseffekt. Naturligtvis är det inte vara så enkelt eftersom fler växthusgaser är inblandade men vi skulle ändå kunna påstå att om fler producenter tillkom skulle växthuseffekten minska. Om man då hypotetiskt tänker att man skulle plantera halva jorden full med producenter. Atmosfären måste då bli otroligt syrehaltig och temperaturen måste sjunka. Temperatursänkningen borde då öka istäcket och genom Is – Albedo återkopplingen skulle nedkylningen öka ytterligare rentav ge upphov till en nedisning.
Vi har även funderat kring nedisningar. Enligt forskare borde nästa nedisning förekomma om ca 6000 år. Det man då kan fråga sig är om människans globala uppvärmning har skadat nedisningsc...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Klimatförändringar

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Inactive member 2007-09-25

    Väldigt bra !

Källhänvisning

Inactive member [2005-12-06]   Klimatförändringar
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=5035 [2022-08-10]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×