I krigetstjänst

1 röster
3964 visningar
uppladdat: 2005-12-06
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Inledning.
Jag har valt att jobba om atombomben och i krigets tjänst.
Varför jag valde att jobba med just detta är mer för att jag tror att man kan hitta mycket fakta om just atombomben och så jobbade vi lite om det på So när vi jobbade om andra världs kriget.
Sen tycker jag att atombomben verkar spännande att jobba om eftersom man vet så mycket men ändå så lite som den.
Tror Ni förstår vad jag menar.
Jag valde det också för att detta var ett av dom intressantaste valen man hade att välja på.
Jag har inte kunnat göra någon hypotes på detta arbete som kanske är ganska förstårligt!?!
Hoppas detta räcker till varför jag har valt just detta jobb.

De frågor jag har ställt är:

1. vem uppfann atombomben?

2. varför uppfanns den?

3. vad är den tillverkad av?

4. Hur många atombomber har släppts under krig?

5. hur många blev dödade av atombomberna som släpptes?

6. vad blir konsekvenserna av att en atombomb släpps?

7. varför?




Sammanfattning.



Den första provsprängningen av en atombomb skedde 16 juni, 1945 av USA: s ledande fysiker och tekniker. Detta gjordes för att senare stoppa nazismen (andra världskrigets slut). Världens första atombomb blev Trinity. Det som hände var att en kilometerbred eldkula lyfte mot himlen och en tryckvåg spred sig i öken i new Mexico och därmed var provningen lyckad. Bomben bestod av en ca 5 kg stor plutonium boll med en massa olika spräng ämnen som egentligen skulle ha vägt 20 000 kg. Atombomber startades snabbt att tillverkas. Många dog när de två atombomberna släpptes över Hiroshima och Nagasaki. Flera år efter föddes fortfarande barn som var missbildade p.ga strålning. Robert Oppenheimer var en av de ansvariga fysikerna. Oppenheimer avrådde världen från tillverkning av fler atombomber och innan Oppenheimer dog hade han lyckats få politiker att inse.


”undersökningen”.


Det var ingen ensam man som stod för uppfinnandet av atombomben utan det var flera olika. En tysk fysiker hade nyligen lärt sig om fission och Hitler fick veta detta. Den store fysikern var Albert Einstein. Han och tyskarna bestämde sig då för att bygga en. Men de var dock inte ensamma utan även USA och Japan höll på att forska om atomklyvningen och eftersom USA hade bäst resurser så blev dom ”klara” först. När USA har idén klar så skrev Enrico Fermi, Leo Szilard och Albert Einstein ett brev till presidenten Roosevelt. I brevet stod det att det stödde forskningen om en möjlig atombomb.
Den första provsprängningen av en atombomb skedde 16 juni, 1945 av USA: s ledande fysiker och tekniker. Den blev kallad Trinity.
endast två atombomber har släppts under krig och det var över japan 1945. ständerna Hiroshima och Nagasaki totalförstördes och detta resulterade i att över 120 000 människor dog på fläcken. Den första bomben som släpptes var över Hiroshima och hade fått namnet Little boy och när den släpptes så sprängde den bort ca: 1900 fot över Hiroshima. Samma ögonblick som bomben exploderade dog 90 000 människor och 60 000 skadades. 60 % av staden totalförstördes och den radioaktiva strålningen orsakade många människors död i årtionde efter. Men japan hade tur för att Little boy sprängdes lite för tidigt, annars hade hela japan fått radioaktivstrålning över sig, nu var det ”bara” det i Hiroshima som fick bl.a. leukemi och andra sjukdomar flera år efter att bomben släppts. Bara någon dag senare var det dags att släppa nästa atombomb, fat man, över Nagasaki. Det var dåligt väder så man flyttade fram sprängningen i några dagar och detta gjorde att mekanismerna var sämre. Det var egentligen tänkt att USA skulle angripa över Kokuora men bensintanken va för liten. När fat man släpptes över det glesbefolkade området Nagasaki dödades 39 000 och 40 000 skadades. Det skador som blir förutom leukemi är att när en atombomb släpps bildas hög värme som orsakar svåra brännskador på kroppen och större bränder kan bildas. Den radioaktiva strålningen attackerar den levande vävnaden, vilket leder till svåra skador och i värsta fall även döden. Kroppen skadas på flera vis av denna sorts strålning. För i en för mycket stor dos av radioaktiv strålning drabbas man av akutstrålningssjuka. I denna sjukdom dödar de radio aktiva strålarna cellerna i kroppen. Kroppen hinner inte ersätta det döda cellerna eftersom de dör så många, så fort. Om man inte får i sig en lika stor mängd av strålning så kan man få s.k. somatiska skador som inte dödar cellerna men gör att det blir stora kemiska förändringar i cellernas molekyler. Då kan en cell börja röra sig vilt och okontrollerat och då har det bildats cancer. Förstörda äggstockar och sterila testiklar är också skador som den radioaktiva strålningen gör och om könscellerna skadas kan senare barn bli föda missbildade. Strålskador får man också utav en kärnvapensexplosion och då börjar det ofta men kräkningar och illamående. Termkanalen har då tagit skada. Efter bara ett par dagar försvinner detta och ingenting händer på ca en månad utom trötthet. Många tror att dom är friska då men snart kommer nya stadiumet. Feber, blödningar, brist på vita blodkroppar, sömnlöshet och kraftlöshet är de symtom som då uppkommer. Ca två månader senare återhämtar man sig men detta kan dock också leda till döden. Efter två dagar dör den drabbade som har fått i sig en oerhört stor dos av strålning p.g.a. hjärtskador och att andningen har slutat fungera. Om man överlever kommer en del skador att läkas men många svåra skador består och detta kan leda till kommande barn som löper risk för missbildning och som fortsätter att föra det genetiska arvet vidare i generationer. Den som uppfann radioaktivtenten var ingen annan än Wilhelm Röntgen. Han undkom strålarna när han skickade ström genom två stycken elektroder och ett glasrör som var tomt på luft.
Men hur gör man en atombomb? Eftersom alla papper om hur man gör en atombomb är hemligstämplade kan man inte gå in ingående på hur det går till, bara dra stora drag.
Det första man måste göra i den komplicerade processen är att klyva en tung atom så att den blir t.ex. Uran (235) och Plutonium (239). Plutonium är väldigt ”starkt” och framkallar cancer. Denna process kallas för fission och eftersom atomen är väldigt liten så kan man inte använda något fysiskt instrument för att dela den utan istället används en neutron som skickas genom den atom som ska delas. Resultatet blir att nya atomer och neutroner bildas medan det samtidigt utsöndras energi från den tidigare klyvningsprocessen. Eftersom atomerna fortsätter att klyvas en tid efter själv klyvningen är denna energi över 1000ggr så stor som den energi som finns i ”vanliga” vapen. Avsiktet av denna långa kedjereaktion blir att ”förstöra målet”
Det finns en annan bomb som är kraftigare än atombomben, den så kallade vätebomben och den fungerar ungefär som atombomben fast bakvänt. I denna process slår vätet ihop sig själva när en viss energi mängd nåtts och då bildas till slut helium.
Den kritiska massan delas in i flera mindre bitar som sedan sammanförs när det är dags för sprängning. Detta gör man för att den inte ska explodera av sig själv. Sista steget är att ”sätta ihop” själva atombomben. Detta kan teoretiskt sätt låta enkelt men detta är betydligt mycket svårare. Det gäller att sätta ihop de absolut rena delarna av sprängämnet så fort som möjligt. Till detta behövs specialutbildade forskare till.
När atombomben äntligen är klar för sprängning och uppe i luften gäller det att bestämma när den ska explodera. Till detta används oftast en aneroidbarometer som bestämmer höjden i form av tryckskillnader. Fast nu på senare tid används mycket mer avancerade apparater som nästan alltid har någon form av koppling till en satellit. När bomben sedan exploderar faller det tunga och stora plutoniumatomerna sönder och dessa bildar mindre och lättare atomer. Fast alla delarna av atomen bildar inte nya atomer, utan omvandlas till ren energi, som räcker för att kosta miljontals liv .




Slutsats.
Jag tycker att det är förvånads värt egentligen att ...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: I krigetstjänst

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Liknande arbeten

Källhänvisning

Inactive member [2005-12-06]   I krigetstjänst
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=5039 [2024-03-28]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×