Från brott till straff

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Från brott till straff

Inledning

Denna vecka har jag valt att arbeta om Från brott till straff i ämnet Samhällskunskap. Jag har valt detta ämne för jag tycker att samhällskunskap är intressant och roligt.



Mina frågor


•När ett brott begåtts vad händer då förre rättegången
•Hur fungerar det i rättssalen – huvudförhandlingen
•Vilka olika straff och påföljder har vi i Sverige
•Vad innebära att överklaga
•Vad innebär fängelsestraff
•Vad innebär offentlighet vid rättegång











När ett brott begåtts vad händer då förre rättegången

Ett brott begås och det blir känt av Polisen t ex ett rån. Polisen kallar målsägaren = offret och vittnen om det finns till förhör. Polisen ser om det är någon som vet något om rånarna, om någon vet, så vill polisen ha den informationen. När polisen fått information om rånarna så börjar den leta mer noggrant efter rånarna. Polisen hittar rånarna. Polisen tar in rånarna till stationen. En av poliserna känner igen en av rånar för att han har hämtat honom och fört honom till polisen förut. Polisen börjar nu en förundersökning för att se om de är skyldiga eller inte. Om någon som har gjort ett brott är under 15år är de ej straff myndiga och därför måste polisen kontakta socialtjänsten så att de får ta hand om den minderåriga personen. Rånarna förhörs en och en av varsin polis och på varje förhör är ett förhörsvittne med för att kunna intyga om vad som sagt underförhöret. Polisen tar en paus från förhöret. Åklagaren har nu kommit. Det är hon som leder förundersökningen, brottsutredningen, och det är hon som bestämmer vad som ska göras. Rånarna berättar två olika berättelser för polisen och därför beslutar åklagaren att de ska anhållas. De åtalade måste nu stanna hos polisen. De förs till varsin cell. De får inte träffas eller prata med varandra efter som de kan komma överens om vad de ska säga till polisen. Dagen efter tar polisen itu med fallet igen. De läser igenom det den rånade har sagt och det de två rånarna har sagt.
De tar kontakt med vittnena igen och med offret och ber dem komma till stationen. De visar en massa fotografier på rånarna och en massa andra personer för att offret och vittnet ska kunna peka ut vilka det var som rånade offret. Offret kan då kanske plocka ut vem det var som är rånaren. Efter fler förhör erkänner en av rånarna, men den andra fortsätter ett neka. Den som erkänner får stanna kvar i förhörs rummet medan den som nekade får gå åter till sin cell. Polisen vill veta exakt hur rånet gick till och hur de gjorde. Åklagaren bestämmer att den ska göra en husrannsakan hemma hos den ena rånaren.

När polisen gör en husrannsakan går dom in i den misstänktes hus och letar efter bevis. De kan vända upp och ner på hela huset i sitt letande. De behöver inte städa efter sig. I detta fallet hittar polisen misstänkta saker. Åklagaren bestämmer efter detta att begära dessa personer häktade. Det gör hon hos tingsrätten. Hon skriver att det finns starka skäl att de är skyldiga. Om de släpps fria så kan de förstöra viktigt bevis materiel. Åklagaren begär, yrkar, alltså att få dom häktade. Tredje dagen efter att rånet begåtts så hålls häktningsförhandlingen inför tingsrätten, pojkarna har fått var sin Advokat som för deras talan. Den ena pojken påstår fortfarande att han är oskyldig och att de andra ljuger när de säger att han stal väskan. Ordförande i domstolen tror mer på det åklagaren säger. Han förklara då pojkarna häktade.
Åklagaren har två veckor på sig att avsluta utredningen och bestämma om hon ska väcka åtal. Förhandlingen är slut och pojkarna förs till häktet. De blir fler förhör och den som nekade fortsätter att neka. Även fast att det finns bevis mot honom. Utredningen blir stor på grund av pojken som nekar.

När två veckor har gått är åklagaren klar med utredningen och hon har beslutat att väcka åtal mot de båda pojkarna och lämnar in åtalen till tingrätten. Det betyder att Domstolen ska pröva om dom är skyldiga till brott eller ej. Hon bifogar protokollet från förundersökningen. Åtalen skickas till de båda pojkarna, där står vad de åtalas för och vilka olika brott åklagaren anser att de är skyldiga till, samt vilka bevis åklagaren tänker lägga fram. Åklagaren begär att den rånade ska kallas som målsägande och personen som såg allt som vittne. Tingsrätten skickar en kallelse till alla som ska vara med vid för rättegången, som kallas för huvudförhandlig.
Man är skyldig att infinna sig till en rättegång man blivit kallad till, annars kan man få betala böter.






Hur fungerar det i rättegångssalen - huvudförhandlingen

Rättegången i tingsrätten leds av en ordförande som är Jurist, det vill säga någon som är lagkunnig. Till hjälp har han nämndemän – det är män och kvinnor som valts ut av kommunfullmäktige. De är inte experter på lagen utan de har andra yrken. De bör ha ett gott omdöme och livserfarenhet. Tillsammans med ordförande är de själva domstolen. En notarie för protokoll. Där finns också åklagaren, målsägaren och de båda pojkarna med sina advokater. Förhandlingen är offentlig. Ordförande i rätten inleder huvudförhandlingen genom att lämna ordet till åklagaren.
Åklagaren läser upp de punkter de båda pojkarna är åtalade för. Hon frågar om de erkänner eller nekar. Den ena fortsättar att neka och den andra erkänner vad han var med på och att han inte visste att de
skulle sno väskan. Åklagaren och Advokaterna förhör vittnen, de åtalade och målsägande, om vad som hände. Åklagaren gör sitt slutförande. Hon sammanfattar brottet och berättar vilka bevis hon har för att de båda pojkarna är gärningsmännen. Hon läser upp rapporten om olika bevis och försäkrar sig om att vittnet var säker på det han såg. Åklagaren yrkar på att den som nekat sig genom förhandlingen ska dömas till fängelse för rån, grov stöld och häleri. Hon yrkar dessutom att han ska betala skadestånd till målsäganden på 1000 kr för ersättning i sveda och värk och 500kr för den kränkning som angreppet innebar för henne. Tillsammans med den andre ska han också dömas att betala tillbaka de stulna pengarna. För den andres del anser åklagaren att rätten bör följas socialnämndes förslag och överlämna denne till vård inom socialtjänsten och även betala böter som varning för att han inte ska fortsätta att göra nya brott.



Vilka olika straff eller påföljder har vi i Sverige, exempel :

Olika brott och dess straff
Snatteri – böter eller fängelse i högst 6 månader.
Stöld – Böter eller fängelse i högst 2 år. Grov stöld – Fängelse lägst 6 månader och högst 6 år.
Rån – Fängelse lägst 1 år högst 6 år. Grovt rån – Fängelse lägst 4 år högst 10 år. Utpressning – Böter eller högst 2 års fängelse. Mened – Fängelse högst 4 år. Rattfylleri – Böter eller fängelse högst 6 månader. Åverkan – Böter. Skadegörelse – Böter eller fängelse 6 månader. Grov skadegörelse – Fängelse högst 4 år. Misshandel – Fängelse högst 2 år- Grov misshandel – Fängelse lägst 1 år högst 10år. Vållade till annans död – Fängelse högst 2 år. Dråp – Lägst 6 år högst 10 år. Mord – 10 års fängelse eller livstid.




Vad innebär rätten att överklaga

Den som inte är nöjd med sin dom kan överklaga till en höger rätt. Det kan vara att man tycker att man är helt oskyldig eller att han eller hon har fått en felaktig dom. Men det kan även vara så att Åklagaren överklagar domen. Domen kanske är för mild eller så kan det finnas nya bevis. Den som inte är nöjd med sin dom de fått i tingsrätten får överklaga till hovrätten. En dom som fälls i hovrätten kan i vissa fall överklagas i HD (högsta domstolen). Men HD väljer bara ut fall som kan ha betydelse för hur domstolar i Sverige dömer i framtiden.









Vad innebär fängelse straff

Det finns 4 olika säkerhets klasser när det gäller fängelsestraff. De 3 första är slutna anstalter. De fängelserna går det knappast att rymma i från. Den 4:de är en såkallad öppen anstalt. Den har inga murar eller andra hinder som kan stoppa fångarna från att rymma. I fängelset har den som sitter straffad en vårdare, kontaktman, han/hon har ett ansvar för en eller flera fångar. Tillsammans planerar den straffade och vårdaren den straffades tid i fängelset. Det är även vårdaren som bestämmer när den straffade ska ha permissions tid.

Ett allvarligt brott kan straffas med fängelse mellan 14 dagar och 10 år. För riktig grova brott kan man få livstids fängelse. Den som är livstids dömd behöver inte alltid sitta hela sitt liv i fängelse. Den livstid dömde kan så småningom få nåd av regeringen, men kanske först efter 10-15 år i fängelset. Många dömda behöver inte alltid sitta hela sitt straff utan de får villkorlig frigivning efter en del av sitt straff.



Vad innebär offentlighet vid rättegångar

När en rättegång är offentlig betyder det att rättssalen är öppen för offentligheten, alltså att vem som helst får komma och lyssna.


Avslut...