Det är för mycket utseende i dag

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

”Det är för mycket utseende idag…”
Ungdomars syn på kropp och utseende





Minna Niska
Zandra Nuruzzaman


Luleå Tekniska Universitet
Institutionen för Arbetsvetenskap
Sociologi B- uppsatsVetenskaplig handledare: Karolina Parding








1. INLEDNING 3

1.1 BAKGRUND 3
1.2 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING 5

2. METOD 6

2.1 ENKÄTEN 6
2.2 URVAL 6
2.3 ANTAL /BORTFALL 7
2.4 BEARBETNING AV MATERIAL 7
2.5 TEORI 7
2.6 METODDISKUSSION 8

3. TEORI 10

3.1 DET SENMODERNA SAMHÄLLET: INDIVIDUALISERING OCH SÖKANDE EFTER KONTROLL 8
3.2 KONKURRENS- OCH KONSUMTIONSSAMHÄLLET 9
3.3 KROPPEN SOM SYMBOL 12
3.4 BETYDELSEN AV KROPPEN HAR FÖRÄNDRATS 13
3.5 KROPPSLIGA IDEAL 13
3.6 DISCIPLINERING AV KROPPEN 14

4. RESULTAT AV ENKÄTUNDERSÖKNING 15

TABELL 1. UNDERSÖKNINGSGRUPPEN, ANTAL. 15

4.1 VÄRDERING AV KROPP OCH UTSEENDE 15
TABELL 2. VÄRDERING AV KROPP OCH UTSEENDE, ANTAL OCH PROCENT 16

4.2 TID/PENGAR/INTRESSE 17
TABELL 3. TID/PENGAR/INTRESSE, ANTAL OCH PROCENT 17

4.3 VIKT 18
TABELL 4. VIKT, ANTAL OCH PROCENT 18

4.4 ÅTGÄRDER FÖR ATT FÖRBÄTTRA DET MAN ÄR MISSNÖJD MED 18
TABELL 5. ÅTGÄRDER FÖR ATT FÖRBÄTTRA DET MAN ÄR MISSNÖJD MED, ANTAL OCH PROCENT 19

4.5 ÄTSTÖRNINGAR 19
TABELL 6. ÄTSTÖRNINGAR, ANTAL OCH PROCENT 20

4.6 SKÖNHETSOPERATIONER 20
TABELL 7. SKÖNHETSOPERATIONER, ANTAL OCH PROCENT 19

4.7 PÅSTÅENDEN GÄLLANDE SKÖNHETSOPERATIONER 19
TABELL 8. PÅSTÅENDEN GÄLLANDE SKÖNHETSOPERATIONER, ANTAL OCH PROCENT 22

4.8 KOMMENTARER 22
TABELL 9. KOMMENTARER, ANTAL OCH PROCENT 23
4.9 PÅVERKAN FRÅN MÄNNISKOR OCH MEDIA 24
TABELL 10. PÅVERKAN FRÅN MÄNNISKOR OCH MEDIA, ANTAL OCH PROCENT 25

4.10 PÅSTÅENDEN GÄLLANDE SYNEN PÅ KROPP OCH UTSEENDE 26
TABELL 11. PÅSTÅENDEN GÄLLANDE KROPP OCH UTSEENDE, ANTAL OCH PROCENT 27

4.11 ÖPPEN FRÅGA 28

5. DISKUSSION 30

REFERENSER 34


BILAGOR:

BILAGA 1: ENKÄT



















1. INLEDNING

1.1 Bakgrund

Våra kroppar påverkas ständigt av sociala förhållanden. Som människor är vi kroppsliga varelser, vi lever i en kropp. Men kroppen är inte bara något vi har och den är inte något fysiskt som saknar samband med samhället. Våra kroppar påverkas i grunden av såväl våra sociala erfarenheter som normer och värderingar som finns i de grupper vi är medlemmar av, och det finns en stark koppling mellan kropp och samhälle. Våra kroppar är inte våra egna utan tillhör samhället.

Skönhetsideal är förknippade med den förhärskande samhällsmoralen. Utseendet är viktigt eftersom det är det första som vi visar utåt och människor har behov av att bli accepterade från sin omgivning. Genom kroppen kategoriseras och döms vi. Detta leder till att kroppen blir viktig i relationerna till andra människor, vilket i sin tur leder till oro och ångest gällande den egna kroppen, utseendet, hälsa, vikt och åldrande. Det finns kulturella normer för hur man ska se ut i ett visst samhälle och därför kan man påstå att fult och vackert är kulturellt betingade egenskaper.

Det har uppstått nya idéer om attraktivitet i det moderna samhället. Detta gäller framförallt för kvinnornas del. I de flesta tidigare eller förhistoriska samhällen var kvinnoidealet en betydligt rundare kropp än vad det är idag. Slankhet var inget man eftersträvade, delvis på grund av att den förknippades med brist på föda och därmed även med fattigdom. Även under 1600- och 1700- talen i Europa var det kvinnliga idealet fylligt. Uppfattningen att en slank kropp var något eftersträvansvärt för kvinnor härstammar från vissa delar av medelklassen under slutet av 1800- talet, och det är först på senare tid som idealet har spridit sig för att idag omfattas av de flesta kvinnor. Anorexia och andra ätstörningar till följd av de ideal som nu råder är en sjukdom som alltså påverkas av sociala och kulturella faktorer. Omkring 20 procent av kvinnorna i västeuropeiska länder har någon gång under sitt liv svåra problem som rör ätandet. Det är ännu fler som går igenom perioder av hetsätande. Ätstörningar har blivit en vanlig åkomma hos de rika och berömda delarna av befolkningen. Om man inte bara tänker på livshotande former av anorexi utan också inkluderar upptagenhet av utseendet och bantning, är ätstörningar en del av livet för majoriteten av befolkningen i de industrialiserade länderna.

Dagens konkurrens- och konsumtionssamhälle som råder idag generar i att man strävar efter perfektionism på alla livsområden. Särskilt tydligt märks detta på de höjda kraven på kroppen och utseendet. Den perfekta och muskulösa kroppen eftersträvas likaså det vackra ansiktet. Vi lever i en värld där bilder av kroppsideal finns överallt; i tidningar, filmer, på TV och i reklam. Men media ger inte en riktig bild av verkligheten. Oftast är bilderna retuscherade. Kroppen är något som går att förändra, förbättra, vilket skapar problem hos de individer som ständigt försöker kontrollera sin kropp för att leva upp till de rådande idealen. Skönhetsoperationer som tidigare bara genomfördes av medicinska skäl har dag kommit till att bli allmänt accepterat i samhället och genomförs utan att individen har medicinska behov av detta. Kosmetikkirurgin ger helt nya metoder att förbättra vårt utseende. Den expanderar genom att den manipulerar synen på hälsa och sjukdom. Genom detta förlorar vi våra kroppars gränser. Med nya tekniker kan man gå långt för skönhetens skull. De smala idealen som råder har lett till att bantning har ökat och sjunkit allt lägre ner i åldrarna. Fetma ger skuldkänslor. Omgivningens press på att vara snygg och smal formar våra normer och värderingar. Detta leder till att utseendet blir väldigt viktigt. En vältränad kropp tyder på självbehärskning och kontroll, den ger respekt, ökar ens självkänsla och får acceptans från andra. En vacker kopp visar på ett lyckligt och framgångsrikt liv. Detta är de allmänna uppfattningarna i det västerländska samhället.

Carita Bengs menar i sin avhandling att kön är en viktig aspekt gällande kroppsideal. Det är socialt skapat och män och kvinnor framställs olika i media och förmedlar en bild av hur man ska se ut och bete sig. Makt och dominans är centrala aspekter i konstruering av maskulinitet. Femininitet kopplas däremot till skönhet och förbättring av egna kroppen. Sökande efter skönhet har blivit självklart. Det är nästan en skyldighet för varje människa, åtminstone för kvinnorna. Kvinnors identitet bygger på skönhet och att de alltid ska eftersträva andras gillande. Vackert utseende anses vara en fördel på den hårdnande arbetsmarknaden. Kommersialism och konsumtion är de starkaste drivkrafterna bakom skönhetsmyten.
1.2 Syfte och frågeställning

Syftet är att göra en jämförande studie med sociologen Carita Bengs undersökning från 1995 som presenteras i avhandlingen ”Looking good- A study of gendered body ideals among young people” för att se om det har skett någon förändring under dessa åtta år gällande synen på utseende och kropp bland ungdomar och mer generellt. Syftet är också att försöka ta reda på om det verkligen förhåller sig så att utseendet blivit alltmer viktigt och att kravet på att man ska se bra ut och ha en snygg kropp har ökat.

Våra frågeställningar är följande: Har utseendefixeringen och kravet på snygg kropp ökat i dagens samhälle? Hur ser ungdomar på sitt och andras utseende och hur har denna syn förändrats sedan 1995? Även hur viktigt utseendet anses vara, vem det är viktigt för och varför.









2. METOD

Vi har valt att göra en kvantitativ undersökning. Anledningen till detta är att Carita Bengs har tillämpat denna metod då hon gjorde sin undersökning som presenteras i avhandlingen ”Looking good- A study of gendered body among young people”, vilken ligger till grund för våran egen undersökning.


2.1 Enkäten

För att kunna göra en jämförelse med Bengs studie har vi valt ut de delar av hennes undersökning som vi anser är relevanta för vår egen studie. Med detta menar vi att vi till största del har tillämpat hennes tillvägagångssätt. Enkäten bygger på 18 frågor som är till största del identiska med Bengs frågor. Alla frågor, utom den sista, är bundna frågor där respondenten kryssar i redan förutbestämda alternativ. Den sista frågan är en öppen fråga som vi, utifrån våran frågeställning, själva formulerat. Innan enkäten trycktes upp gick vi ut med en testenkät bland våra vänner som fick prova frågorna och ge synpunkter. Dessa vänner är dock inte i respondenternas ålder men vi ansåg inte detta nödvändigt då enkäten utgår från Bengs enkät och det faktum att hon redan testat den. Det största syftet med testenkäten var att upptäcka eventuella skrivfel och att den sista, öppna frågan var korrekt formulerad.


2.2 Urval

Carita Bengs har i sin undersökning använt sig av ungdomar i åldern 13, 15 och 17 år. Enkäterna har delats ut till sex skolklasser i Umeå, jämt fördelade över åldersgrupperna. Totalt sett fick hon in 162 enkäter från ett urval på 167 respondenter. Vår tanke var från början att tillämpa samma åldersgrupper som Bengs, och att ha ett ungefär lika stort urval. Vi räknade med åtminstone 150 enkäter och då skulle dessa fördelas jämt över åldersgrupperna d v s 50 enkäter för varje ålder. Meningen var att enkäterna skulle delas ut i olika klasser i Luleå. Vi hade räknat med att vi skulle behöva ungefär två klasser för varje åldersgrupp, alltså; två stycken sjundeklasser, två stycken niondeklasser och två klasser på gymnasiet, andra året. Vi började med att ringa runt till rektorerna på olika skolor, både grundskolor och gymnasier, för att höra om vi kunde komma och dela ut enkäter till eleverna. Det visade sig att vi på grund av bland annat en strejk inte kunde distribuera enkäterna som vi planerat. Efter personliga besök på skolorna kunde vi dela ut enkäter på en grundskola i Luleå. Med enkäterna bifogade vi ett informationsblad med information om vilka vi är, hur enkäterna besvaras och vad de kommer att användas till.


2.3 Antal /bortfall

Av 150 enkäter fick vi totalt in 98 svar. Vi har ett bortfall på 17 – åringarna. För att undvika ett ännu större bortfall använde vi oss av ungdomar även i andra åldrar än vad det från början var tänkt. Vi slog ihop 13- åringarna med 14- åringar och 15- åringarna med 16-åringar. Materialet vi har fått in är jämt fördelat över kön och ålder. Vi har 45 killar och 53 tjejer. 52 respondenter hör till åldersgruppen 13- 14 år och resterande 46 hör till 15- och 16- åringarna.


2.4 Bearbetning av material

Då vi bearbetade vårat material statistiskt har vi använt oss av statistik programmet SPSS. Variablerna i vissa frågor har vi kodat om för att kunna göra en jämförelse med Bengs studie. Under respektive behandling av varje fråga i resultat delen går vi in närmare på denna omkodning.


2.5 Teori

För att få en bredare kunskap om, och en överblick över ämnet, har vi påbörjat undersökningen med att läsa artiklar i tidskrifter och på Internet. Den teoretiska delen bygger på litteratur som vi har lånat från universitetsbiblioteket. Vi har främst sökt litteratur utifrån de teorier vi har valt att tillämpa. Exempel på detta är böcker skrivna av Thomas Johansson, Antony Giddens och Tor Söderström. Carita Bengs avhandling ligger till grund för vår studie. Vi har försökt att tillämpa den litteratur som hon har använt som referenslitteratur.
2.6 Metoddiskussion

Största anledningen till att vi använder oss av kvantitativ metod framför den kvalitativa beror på att vi vill göra en jämförelse studie med Carita Bengs kvantitativa undersökning. Hennes studie är gjord för nästan åtta år sedan och vi vill se om det har skett någon förändring under denna tid. Kvantitativ metod, enkäter, är också ett betydligt enklare och mindre tidskrävande sätt att samla data än vad intervjuer är . Genom detta har man möjlighet att nå fler personer än då man tillämpar intervjuer. Att Bengs tillämpat kvantitativ metod beror på att så få svenska studier har genomförts i detta ämne . Att då tillämpa kvantitativ metod gör att man kan avtäcka generella mönster hos undersökningsgruppen. Att tillämpa enkäter medför också att respondenten kan bibehålla sin anonymitet. I en kvalitativ undersökning är respondenten mycket mer utsatt och det kan vara svårt att få riktiga åsikter då detta ämne kan tänkas vara känsligt för många människor. Självklart har kvantitativ forskning sina begränsningar. Man går inte på djupet och det är svårt att få en förståelse för det man undersöker. Vi har i våran enkät bundna frågor med undantag för den sista frågan som är öppen. Med bundna svar finns det möjlighet för oss att statistiskt bearbeta svaren . Den öppna frågan har vi valt att lägga till för att få lite av den förståelse för ämnet som vi annars kanske riskerar att förlora om vi enbart utgår ifrån bundna frågor.

Vi är medvetna om att resultatet vi har fått in till viss del kan vara missvisande. Vissa frågor bygger på den subjektiva uppfattningen och det är antagligen här som de största felaktigheterna kan återfinnas. Man kanske inte vill svara som man egentligen tycker, eller så kanske man besvarar hela enkäten oseriöst. Det är också lätt hänt att man svarar som det förväntas eller utifrån de värderingar som råder i samhället. Andra frågor är av objektiv karaktär och vi tror att dessa frågor bidrar till en mer riktig bild än vad de subjektiva frågorna gör.

Reliabiliteten avser tillförlitligheten och användbarheten hos enkäten . Man kan testa reliabiliteten genom t ex kontrollfrågor, d v s frågor som återkommer flera gånger. Detta har vi inte tillämpat men vi tycker ändå att vår undersökning håller hög reliabilitet eftersom Bengs vid flera tillfällen använt enkäten. Med validitet menas att man mäter det man avser att mäta. Vår undersökning har validitet om man tittar på de yngre åldersgrupperna men då vi har ett bortfall på 17- åringar är vi medvetna om att vårt resultat kan komma att påverkas av detta och därmed även validiteten. Vi kunde inte nå denna åldersgrupp eftersom våran tid för arbetet är så pass begränsat. I samband med det var vi sent ute då vi inte hittade en avhandling att utgå ifrån, och vi hade även oturen att hamna mitt i kommunalstrejken, som medförde att skolorna till största del var stängda och ungdomarna därmed inte tillgängliga.
























3. TEORI

Media och reklam har bidragit till att riva ner gamla värderingar och bygga upp nya. Via media skapas behov och ideal som är svåra att tillfredsställa och uppnå. Värderingar som måttlighet har ersatts av en förändrad attityd till kroppen, jaget och livsstilen som bidragit till ett behov av ständigt kontrollerande och sökande efter kroppsliga fel. I samhället har utseende, design och andra yttre faktorer fått en framskjutande plats. Man vill framställa sig som den man vill vara och inte den man är. Vår tids ångest är relaterad till att människorna identifierar sig med kroppens yta i allt större utsträckning. De bilder som cirkulerar i samhället är politiska i avseendet att de påverkar individen och bidrar till föreställningar om det offentliga, det normala och det eftersträvansvärda.


3.1 Det senmoderna samhället: Individualisering och sökande efter kontroll

Många författare och sociologer är i det stora hela överens om att se det moderna västerländska samhället som något skilt från det traditionella samhället. Det som karakteriserar det nutida samhället, eller det senmoderna som Giddens kallar det, är att samhället är globalt, dynamiskt och benäget till snabba förändringar. Förändringar har skett på olika plan men främst beträffande sociala och ekonomiska system som påverkar livsstil och värderingar. Giddens menar att de individuella levnadsvillkoren i detta sammanhang är motsägelsefulla och ovissa. I det senmoderna samhället ställs större krav på den enskilda individen att själv ordna och hantera sin tillvaro. Tidigare var individens tillvaro mer fixerad och styrd via starka traditioner och etablerade inom familjer, kulturer och samhällen. I det senmoderna samhället konfronteras individer med ett stort utbud av valmöjligheter samtidigt som tidigare traditioner och etablerade vanor inte längre är till lika stor hjälp i valsituationer. Individen ses heller inte lika bunden till social och samhällelig struktur som tidigare. De ovan beskrivna samhälleliga förändringarna har, enligt Giddens, bidragit till ökad reflexivitet hos den enskilda individen. Under moderniteten har det gradvis skett en förändring av traditionella system för mening, vilket bidragit till en ökad reflexivitet om den egna identiteten. Det är de vägledande institutionerna kyrkan, staten och vetenskapen som börjar svikta, och då den yttre kroppen är ett tydligt exempel på en individs identitet ligger det därför nära till hands att det är kring denna kropp som självreflektion sker. Vad som främst kännetecknar moderniteten och dess utveckling fram till det senmoderna samhället är strävan efter att rationellt kontrollera såväl den fysiska som den sociala världen. Men trots de rationella drag som moderniteten visar, inger den osäkerhetskänslor hos människan. Individens tillvaro handlar om att försöka skapa ordning och trygghet. Kontroll, vanor och rutiner är trygghetsskapande då de reducerar det ovissa för individer.


3.2 Konkurrens- och konsumtionssamhället

I det samtida samhället befinner sig individen i allt högre grad omgiven av tecken och symboler. TV, reklam, tidningar, Internet etc. förmedlar dagligen detta teckenflöde till människor. Detta ställer krav på individerna då det produceras fler kulturella tecken än vad de klarar av. Människor utsätts för detta gigantiska teckenflöde och får svårt att sätta mening till dem. Samhällsforskare menar att det som produceras i den samtida konsumtionskulturen inte främst är materiella objekt utan tecken, symbolik eller stil. Produktionen sker dels via icke- materiella varor som tjänster, musik, tidningar, video, etc. och dels via materiella varor genom ökad betoning på design. Stil har alltså blivit allt betydelsefullare och finns i alla samhälleliga områden. Stilen tar sig uttryck i t ex klädval, matvanor och beteende. De viktigaste förmedlarna av stil är medier och reklam som också är viktiga för konsumtionssamhällets utveckling och överlevnad. Medier och reklam påverkar individen om hur denne bör ändra sig själv inom olika aspekter av sitt liv. Konsumtionssamhället kännetecknas mer av en massproduktion av statussymboler än av varor. Stil förknippas ofta med makt, status och framgång. Det nutida behovet av att presentera sig själv och sin personlighet har lett till att man nu talar om en ny typ av personlighet. Detta är vad Featherstone kallar ”the performing self” där presentationen av självet kommit alltmer i fokus för att betona kompetens, karaktär och personlighet. Genom konsumtion finns möjligheten att förändra det egna jaget och livsstilen, att skapa sig individualitet, att betona personligheten. ”The performing self” är ett jag som ständigt observerar det egna uppträdandet, utseendet etc. för att kunna framställa sig så bra som möjligt. Man kan säga att konsumtionskulturen har gjort kroppen och kroppsidealet offentligt på ett helt annat sätt än tidigare. Den rumsliga organisationen har förändrats och individen tvingas nu visa upp sin kropp i olika sammanhang. Stranden, diskoteket och gymmet är alla exempel på arenor där individen inte kan undvika att visa upp sin kropp. Värdet av att kunna framställa sin personlighet i publika sammanhang är av stor betydelse för den sociala anpassningen. Det är vid presentationen av självet som användandet av den egna kroppen blivit alltmer viktig. Kroppen spelar en viktig roll för relationen mellan människors självidentitet och deras sociala identitet. Även om konsumtionssamhället till viss del skjutit på utvecklingen av presentationen av självet är intresset för den yttre kroppen inte något nytt fenomen. Publika tillställningar som t ex. teater uppmuntrade speciellt kvinnor till konkurrens om uppmärksamhet från andra. Vilket innebar en upptagenhet kring kroppen och dess utseende.


3.3 Kroppen som symbol

Kroppen ses som en viktig symbol utifrån vilken t ex framgång, skönhet och karaktär kan avläsas. I samhället ligger en betoning på kroppsformer och vad dessa kroppsformer förmedlar ligger till grund för problem som anorexia, doping och kosmetikkirurgi. Kroppen har blivit en viktig symbolbärare för människor både privat och i yrkeslivet. En mängd olika symbolproducerande yrkeskategorier som t ex reklammakare, marknadsförare, fotomodeller etc. har växt fram. Ständigt möter vi och matas av bilder av människokroppar. Det förekommer ständigt bilder i TV, reklam, film och populärpress. Vi lever i ett marknadsekonomiskt västerländskt samhälle där symbolproduktion har blivit allt viktigare vilket kan märkas på olika sätt. Det syns kanske tydligast inom reklam och media där en sådan produktion uttrycks och förstärks av ett antal växande yrkesgrupper men också av andra aktörer och organisationer i det svenska samhället. Det vanligaste motivet till att träna och motionera har visat sig vara relaterat till ett missnöje med kroppen vilket har att göra med att avståndet till rådande kroppsidealet är alltför långt. Detta har lett till att allt fler människor har börjat träna på gym. Från 1970- till 1990- talet ökade gymmens antal markant i Sverige och något som tidigare var förbehållet kroppsbyggare omfattar idag även de som tränar i andra syften. Man kan konstatera att gymkulturen har växt fram under en relativt kort tidsperiod trots att det är svårt att få sig en bild av hur omfattande den är. Under 80- och 90- talet har en betydande marknad vuxit upp inom sektorn. Den kommersiella kulturen, där konsumtion, stil och symbolik är nyckelord, är starkt knuten till gymkulturen. Gymkulturen kan ses som ett tidstypiskt uttryck, för nämnda samhälleliga, förändringar samtidigt som den därigenom också förstärker den symbolproducerande verksamheten i samhället.


3.4 Betydelsen av kroppen har förändrats

Historien visar en upptagenhet med kroppen på olika sätt. Det har handlat om alltifrån kroppens utseende till att disciplinera kroppen att motstå frestelser av olika slag. Även om intresset för kroppen inte är något nytt så har betydelsen av kroppen förändrats. Det är inte bara framväxten av en konsumtionskultur och det konsumtionskulturella tecken- och symbolflödet i medier och reklam som bidragit till ökad fokusering på kroppen utan även andra faktorer brukar nämnas. Till dessa hör den förändrade synen på sexualiteten och religionen, demografiska förändringar med en allt äldre befolkning samt de ökade möjligheterna för fritid och konsumtion för vissa grupper. Enligt Johansson finns det två slags förklaringar till att intresset för kroppen har ökat. Med inomvetenskapliga förklaringar menas en ökad differentiering och specialisering inom dagens samhällsvetenskap, alltså mer författare eller vetenskapliga verk räknas som tillhörande diskursen kring kroppen. Utomvetenskapliga förklaringar är 1) den ökade fokuseringen i massmedier och reklam på den unga vackra kroppen, 2) det växande intresset för ”ungdomlighet” och 3) framväxten av nya kroppstekniker som bantningsmetoder, kirurgi och träningsmetoder. Strävande efter ideal sker genom olika kroppstekniker som dagens samhälle har utvecklat. Möjligheterna att förändra kroppen har alltså ökat i dagens samhälle och detta skapar ett större intresse för kroppen vilket genererar i allt större krav från omgivningen.

3.5 Kroppsliga ideal

När det gäller kön har tidigare forskning lyft fram den utsatta position kvinnan har i konsumtionskulturen. Missnöjet med kroppen har ett samband med medias tendens att få individen att inse bristerna med sin kropp. Fler män än kvinnor är nöjda med sina kroppar visar svenska studier. Att vara sexuellt acceptabel idag handlar till stor del om att framhäva kroppen och sin stil och då blir det viktigt att ha ett gångbart kroppsideal. Kroppsidealen har varierat över tid där män och kvinnor i västerlandet haft olika ideal att förhålla sig till. För kvinnan har olika kroppsideal vid olika tidpunkter markerat riktlinjer för kvinnor att förhålla sig till. De västerländska kvinnliga idealen har främst haft slankhet som grund och det fysiska utseendet har blivit en markör för kvinnligt värde, men det fysiska utseendet har även blivit allt viktigare för männen. Under 1900- talet har kroppsidealen för kvinnan skiftat ett flertal gånger. Tendenserna under 1900- talet är ett kroppsideal som blir allt smalare och som numera gäller båda könen. Den slanka kroppen är inte längre en produkt av vare sig asketisk hållning i kyrkans namn eller av korsetter. Den är istället ett specifikt drag i det senmoderna samhället där vi tvingas att vara sexuellt acceptabla för att vara socialt acceptabla. Härigenom tenderar vikten av dagens kroppsideal, att ha en fast hård och slank kropp, att spridas i takt med den spridning som den västerländska kulturen får. Dagens fasta, hårda och vältränade ideal har sin bakgrund i 1850- talets strävan att bygga upp kroppens fysik för att ära Gud. Denna betydelse av kroppsträning har dock en annan betydelse idag. Under 1900- talets början och fram till 1960- talet handlade kroppsbyggarkulturen och det mansideal som växte fram med den, om karaktärsdaning och fostran för nationens bästa medan det efter 1960- talet blev en betoning på individens ansvar för den fysiska utvecklingen. Det handlar nu inte längre om kollektivet utan snarare om individuellt ansvar för att uppnå framgång och lycka. På andra områden har liknande utveckling skett. Samhället utveckling går mot en ökad individualisering.

3.6 Disciplinering av kroppen

Disciplinen av kroppen har varit ett genomgående tema i olika tidsperioder och samhällsystem. Det som tidigare handlade om att disciplinera sig och avstå från njutningar i religionens namn handlar idag om en disciplin och kontroll i konsumtionskulturens anda. Under 1900- talet har formerna för kroppskontroll förändrats. Kroppen ses i konsumtionskulturen som en investering som inte formas genom kontroll och förtryck utan genom stimulering. Konsumtionskulturens samspelar med disciplin och kontroll på ett
raffinerat sätt där missnöjet med utseendet kan leda till mer disciplin och ett ansvar för varje individ att se över och åtgärda sitt utseende.
4. RESULTAT AV ENKÄTUNDERSÖKNING

När vi gör en jämförelse med Carita Bengs undersökning märker vi att vi ofta kommer fram till samma resultat som hon har gjort, men även skillnader förekommer. Över hela taget så märker vi köns- och åldersskillnaderna lika tydligt som Bengs, trots att vi har ett bortfall på 17- åringarna.

Tabell 1. Undersökningsgruppen, antal.


13- 14 år

15- 16 år
Totalt

Killar

24 (26 )
21 (25)
45 (51)

Tjejer

28 (26)
25 (32)
53 (58)

Totalt

52 (52)
46 (57)
98 (109)

4.1 Värdering av kropp och utseende

Gällande synen på kroppen framkom det att 32 % av de tjejer som svarade på enkäten är missnöjda med sin kropp jämfört med 16 % av killarna. Det är vanligare att det är de yngre tjejerna som är missnöjda med kroppen. Av tjejerna i åldern 13- 14 år är det 36 % som är missnöjda medan 28 % av de äldre tjejerna, d v s 15- 16- åringarna, är det. Bengs resultat visar dock att tjejernas missnöje ökar med åldern till skillnad från vårat resultat som visar på det motsatta. För killarna gäller inte samma åldersskillnader som för mellan tjejerna. De yngre och äldre killarna är i stort sett lika missnöjda. Överlag är killarna nöjda med sina kroppar, 70 % oavsett ålder är nöjda med sin kropp medan tjejerna knappast är nöjda, endast 30 % av alla tjejer är nöjda.

Även gällande synen på utseendet följs samma mönster. Killarna är överlag nöjda med sitt utseende medan tjejerna allt oftare tenderar att vara missnöjda. Bland 13- 14- åringarna är könsskillnaderna stora när det gäller missnöje med utseendet. 8% av killarna jämfört med 43% av tjejerna i den åldern är missnöjda. I den äldre åldersgruppen är skillnaden inte alls lika tydlig. Även Bengs har fått samma mönster på utseendet som hos kroppen. Bengs kom däremot fram till att det fanns en stor könsskillnad bland de äldre. Även här tvärtemot vårat resultat.

Det finns ett starkt samband mellan missnöje med kroppen och missnöje med utseendet. Det visar sig att 77 % av våra respondenter som är missnöjda med sin kropp också är missnöjda med sitt utseende. Bengs hade kommit fram till i stort sett samma resultat gällande den här frågan (72 %).

Tabell 2. Värdering av kropp och utseende, antal och procent


Killar 13- 14 år

Tjejer 13- 14år
Killar 15- 16 år
Tjejer 15-16 år
Totalt
killar
Totalt
tjejer
Totalt

Nöjd med kroppen

17
71 %
(68 %)
10
36 %
(35 %)
13
62 %
(44 %)
6
24 %
(38 %)
30
70 %
(58 %)
16
30 %
(35 %)
46
47 %


Missnöjd med kroppen
4
17 %
(20 %)
10
36 %
(31 %)
3
14 %
(24 %)
7
28 %
(44 %)
7
16 %
(17 %)
17
32 %
(43 %)
24
25 %

Nöjd med utseendet

16
67 %

13
46 %
13
62 %
10
40 %
29
64 %
23
43 %
52
53 %

Missnöjd med
Utseendet

2
8 %
12
43 %
3
14 %
5
20 %
5
11 %
(10 %)
17
32 %
(33 %)
22
22 %
Missnöjd med både kropp och utseende.
17
77 %
(72 %)


4.2 Tid/pengar/intresse

Då det gäller tid, pengar och utseende har påståendena ”håller med fullständigt” och ”håller med delvis” räknats till en gemensam grupp ”håller med”. Våran undersökning visar att 57 % av alla tjejer håller med påståendet ”Jag lägger ner mycket tid på mitt utseende” medan 42 % av killarna gör det. Bengs har ungefär samma resultat med hon har en lite högre andel av tjejer som håller med. Tid är alltså en viktig aspekt och många av ungdomarna är beredda att lägga ner mycket tid på sitt utseende.

När det gäller att spendera pengar på olika hud- och hårvårdsprodukter håller 23 % av tjejerna med påståendet ”Jag spenderar mycket pengar på olika hud- och hårvårdsprodukter” jämfört med 11 % av killarna. Det är fortfarande vanligare hos tjejer att spendera pengar på sitt utseende men överlag anser de sig inte lägga ut särskilt mycket pengar. Även Bengs har nått samma resultat gällande denna fråga. 65 % av tjejerna är intresserade av mode motsvarande 34 % av killarna. Bengs har kommit fram till nästan exakt samma siffror. (68 % / 39 %). Överlag så är hälften av respondenterna intresserade av mode.

Tabell 3. Tid/pengar/intresse, antal och procent

Påståendena ”Håller med fullständigt” och ”håller med delvis” har slagits ihop till en gemensam grupp ”Håller med”. Tabellen visar hur många tjejer respektive killar som håller med i följande påståenden.


Killar

Tjejer
Totalt

Lägger ner mycket tid på sitt utseende

19
42 %
(44 %)
30
57 %
(65 %)
49
50 %

Spenderar mycket pengar på olika hår- och hudvårdsprodukter

5
11 %
(8 %)
12
23 %
(26 %)
17
17 %

Är intresserad av mode

15
34 %
(39 %)
34
65 %
(68 %)
49
51 %
4.3 Vikt

Bland 13- och 14- åringarna är 63 % av killarna nöjda med sin vikt jämfört med 61 % av tjejerna. Motsvarande bland 15- och 16- åringarna gäller att 52 % av killarna är nöjda med vikten medan 44 % av tjejerna är det. Gemensamt för de båda åldersgrupperna är att tjejerna ofta har önskemål om att väga mindre medan killarna i större utsträckning vill antingen väga mer eller mindre. Det är främst de yngre killarna som vill väga mer och de äldre tjejerna som vill väga mindre. Gällande Bengs resultat visade det sig att två tredjedelar av tjejerna och nästan hälften av killarna var missnöjda med sin vikt. Att killarna antingen vill väga mer eller mindre och tjejerna endast vill väga mindre har hon också konstaterat.

Tabell 4. Vikt, antal och procent


Killar 13- 14 år
Tjejer 13- 14 år
Killar 15- 16 år
Tjejer 15- 16 år
Totalt Killar
Totalt Tjejer

Totalt

Nöjd med sin vikt

15
63 %

17
61 %
11
52 %
11
44 %
26
58 %
(53 %)
28
53 %
(35 %)
54
55 %

Vill väga mer

6
25 %

-


3
14 %

2
8 %
9
20 %

2
4 %

11
11 %

Vill väga
Mindre

3
13 %

11
39 %

7
33 %

12
48 %

10
22 %
23
43 %
33
34 %

4.4 Åtgärder för att förbättra det man är missnöjd med

När det gäller frågan om man gör något för att ändra det man är missnöjd med är träning vanligaste åtgärden både bland killar och tjejer. 41 % av killarna tränar och 47 % av tjejerna. 13 % av tjejerna bantar eller tänker på vad de äter medan ingen av killarna gör det. Hälften av killarna säger att de inte gör någonting för att förändra vad de är missnöjda med medan motsvarande siffra hos tjejerna är 30 %. Bengs har också kommit fram till att träning är det vanligaste sättet att förändra kroppen men att killarna tränade mer än tjejerna, vilket står i motsats till vårt resultat. Skillnaderna är trots allt inte stora. Det man kan säga överlag är att tjejerna är mer oroliga för vad de äter och vilket också Bengs resultat visar på.

Tabell 5. Åtgärder för att förbättra det man är missnöjd med, antal och procent


Killar
Tjejer
Totalt


Bantar/tänker på kosten

-

(2 %)
7
13 %
(10 %)
7
7 %
(7 %)

Ingenting

22
50 %
(44 %)
16
30 %
(37 %)
38
39 %
(40 %)

Tränar

18
41 %
(53 %)
25
47 %
(40 %)
43
44 %
(45 %)

Annat

2
5 %
2
4 %
4
4 %

Bantar/tänker på kosten och tränar

2
5 %
(2 %)
3
6 %
(13 %)

5
5 %
(8 %)


4.5 Ätstörningar

36 % av tjejerna känner någon som har eller har haft anorexia motsvarande 20 % av killarna. När det gäller bulimi är det ungefär lika många killar som tjejer som känner någon, 15 %. 5 stycken tjejer lider av eller har lidit av anorexi, bulimi eller liknande symptom medan en kille har gjort, eller gör det. Bengs har inte kommenterat dessa frågor i sitt resultat.



Tabell 6. Ätstörningar, antal och procent


Killar
Tjejer
Totalt


Känner någon som lider av anorexia

9
20 %
19
36 %
28
29 %

Känner någon som lider av bulimi

7
16 %
8
15 %
15
15 %

Lider själv av anorexi/bulimi eller liknande symptom

1
2 %
5
9 %
6
6 %



4.6 Skönhetsoperationer

På frågan ”Skulle du kunna tänka dig att genomgå en skönhetsoperation” svarade 22 % av killarna ja och 23 % av tjejerna. 33 % av dom som är missnöjda med sin kropp skulle kunna tänka sig att genomgå en skönhetsoperation. Motsvarande siffror för de som är missnöjda med sitt utseende är 27 %. Det är vanligare bland dom äldre att vilja genomgå en skönhetsoperation än vad det är för de yngre. Bengs har liknande siffror då det gäller missnöjet med kropp/utseende och viljan att operera sig. Däremot fick hon fram att det nästan enbart var tjejer som vill göra skönhetsoperationer. Hon hade väldigt få killar som svarade ja på den frågan. Om man jämför detta med vårat resultat har vi lika många från båda könen som är positivt inställda till att skönhetsoperera sig. Dock har Bengs, som vi, kommit fram till att de äldre är mer positivt inställda till skönhetsoperationer än de yngre. Våran undersökning visade att brösten och fettsugning är de vanligaste åtgärderna som de som var positivt inställda till skönhetsoperation ville göra. Två personer ville återställa skador. Fler tjejer än killar känner någon som har genomgått en skönhetsoperation.

Tabell 7. Skönhetsoperationer, antal och procent


Killar 13- 14 år
Tjejer 13- 14 år
Killar 15- 16 år
Tjejer 15- 16 år
Totalt killar
Totalt tjejer
Totalt

Kan tänka sig att genomgå en skönhetsoperation

3
13 %
4
15 %
7
33 %
8
32 %
10
22 %
12
23 %
22
23 %
(16 %)

Missnöjda med kroppen som vill genomgå en operation


2
29 %
6
35 %
8
33 %
(34 %)

Missnöjda med utseendet som vill genomgå en operation

1
20 %
5
29 %
6
27 %
(28 %)

Känner någon som har genomgått en skönhetsoperation

3
13 %
4
15 %
7
33 %
8
32 %
4
9 %
10
19 %
14
14 %
(10 %)

4.7 Påståenden gällande skönhetsoperationer

På påståendena gällande skönhetsoperationer har ”håller med fullständigt” och ”håller med delvis” räknats till en gemensam grupp ”håller med”. På första påståendet ”Jag skulle kunna överväga att skönhetsoperera mig för att få ett vackrare ansikte” håller 11 % av killarna med jämfört med 6 % av tjejerna. Bengs har ungefär samma resultat men siffrorna är omvända då det gäller könen. D v s där är det fler tjejer än killar som håller med. Det visar sig att det är fler som vill operera sig för att få en snyggare kropp, än för att få ett vackrare ansikte, och det gäller både tjejer och killar. Fortfarande är det dock fler killar som håller med. De flesta skulle själva inte vilja operera sig men ungefär hälften tycker att det är OK att andra gör det. Nästan alla av våra respondenter håller med påståendet att många modeller och filmstjärnor har opererat sig för att få en mer attraktiv kropp. Det är fler killar än tjejer som anser att endast kvinnor skönhetsopererar sig. Trots allt är siffrorna ganska jämna. Bengs fick ett liknande resultat.
Tabell 8. Påståenden gällande skönhetsoperationer, antal och procent

Påståendena ”Håller med fullständigt” och ”håller med delvis” har slagits ihop till en gemensam grupp ”Håller med”. Tabellen visar hur många tjejer respektive killar som håller med i följande påståenden.



Killar

Tjejer
Totalt

Kan överväga att operera sig för att få ett vackrare ansikte

5
11 %
(6 %)
3
6 %
(15 %)
8
8 %
(11 %)


Kan överväga att operera sig för att få en mer attraktiv kropp

9
20 %
(8 %)
9
17 %
(26 %)
18
18 %
(18 %)

Överväger inte att operera sig men tycker att det är OK att andra gör det

27
60 %
(81 %)
29
56 %
(73 %)
56
58 %
(75 %)

Anser att modeller/filmstjärnor opererat sig för att få en mer attraktiv kropp

38
86 %
(93 %)
50
94 %
(92 %)
88
91 %
(92 %)

Anser att endast tjejer/kvinnor opererar sig

10
22 %
(24 %)
7
13 %
(19 %)
17
17 %
(21 %)



4.8 Kommentarer

I vår undersökning visar det sig att det oftast är tjejerna som får kommentarer gällande sin kropp från sin omgivning. Nästan alla tjejer får kommentarer på sin kropp från sina mammor. Tjejernas kvinnliga vänner är också bra på att ge kommentarer då denna grupp hamnar på andraplats då det gäller från vilka man får flest kommentarer. På tredje plats kommer syskon tätt följd av släktingar och manliga vänner. Killarna får oftast kommentarer från sin mamma men även från kvinnliga- och manliga vänner. Att få kommentarer på sin kropp leder nästan oundvikligen till en ökad medvetenhet och reflexivitet gällande den egna kroppen. Vi kunde inte avgöra hur fördelningen gällande positiva respektive negativa kommentarer ser ut då det var väldigt få respondenter som besvarade frågan och många missuppfattade den. Men oavsett om kommentarerna är av positiv eller negativ art anser vi att det påverkar individen genom en ökad kroppsmedvetenhet.

Tabell 9. Kommentarer, antal och procent

Påståendena ”påverkar ofta” och ”påverkar ibland” har slagits ihop till en gemensam grupp ”Påverkar”. Tabellen visar hur många tjejer respektive killar som anser att följande personer påverkar hur de ser på sin kropp.


Killar

Tjejer
Totalt

Får kommentarer på sin kropp från sin moder

31
69 %
(68 %)
50
94 %
(90 %)
81
83 %
(80 %)

…från sin fader

23
51 %
(51 %)
32
60 %
(54 %)
55
56 %
(52 %)

…från syskon

22
49 %
(56 %)
38
72 %
(70 %)
60
61 %
(64 %)

…från släktingar

17
38 %
(36 %)
34
64 %
(43 %)
51
52 %
(40 %)

…från manliga vänner

26
58 %
(54 %)
33
62 %
(54 %)
59
60 %
(54 %)

…från kvinnliga vänner

27
60 %
(48 %)
42
80 %
(76 %)
69
70 %
(65 %)

…från flick-/pojkvän

11
24 %
(37 %)
22
42 %
(44 %)
33
34 %
(41 %)

…från lärare

9
20 %
(11 %)
10
19 %
(6 %)
19
19 %
(8 %)

…från andra

18
40 %
(31 %)
26
49 %
(43 %)
44
45 %
(35 %)



4.9 Påverkan från människor och media

Detta gäller respondenternas subjektiva uppfattning av hur mycket människor i deras närhet och media påverkar på hur man uppfattar den egna kroppen. Här har de som kryssat i ”viss påverkan” eller ”påverkar mycket” räknats till en gemensam grupp ”påverkar”. Av människor som håller sig i ungdomarnas närhet som föräldrar, syskon och vänner visade det sig att vänner är det som påverkar mest för hur man ser på sin egen kropp. Hela 54 % av alla respondenter tycker att vännerna påverkar. Sedan följer film, TV, tidningar, reklam och böcker. Ca 45 % anser att film och TV påverkar. Att reklam påverkar håller 33 % med om. Motsvarande siffra för tidningar är 37 %. Det som ansågs påverka minst är böcker, föräldrar och syskon. Det förekommer stora könsskillnader. Tjejerna anser sig alltid vara mer påverkade än vad killarna är. Dessa könsskillnader har även Bengs konstaterat även om de inte är lika tydliga som i vår undersökning. Det som skiljer sig mellan vårat och Bengs resultat är att Bengs har fått fram mycket högre siffror på att de olika alternativen påverkar. Många av våra respondenter hävdade att inget av våra alternativ anses påverka dem, detta var vanligast förekommande bland killarna.






Tabell 10. Påverkan från människor och media, antal och procent

Påståendena ”Viss påverkan” och ”påverkar mycket” har slagits ihop till en gemensam grupp ”Påverkar”. Tabellen visar hur många tjejer respektive killar som anser att följande faktorer påverkar på hur de ser på sin egen kropp.





Killar

Tjejer
Totalt

Anser att föräldrarna påverkar för hur man ser på sin kropp

6
13 %
(45 %)
21
40 %
(52 %)
27
28 %
(49 %)

Anser att syskon påverkar…

8
18 %
(43 %)
17
35 %
(46 %)
25
27 %
(45 %)

Anser att vänner påverkar…

17
38 %
(70 %)
36
68 %
(83 %)
53
54 %
(77 %)

Anser att TV påverkar…

17
38 %
(64 %)
27
52 %
(77 %)
44
45 %
(71 %)

Anser att reklam påverkar…

9
20 %
(46 %)
23
44 %
(60 %)
32
33 %
(54 %)

Anser att film påverkar…

16
36 %
(60 %)
29
56 %
(81 %)
45
46 %
(72 %)

Anser att tidningar påverkar…

10
22 %
(49 %)
26
50 %
(80 %)
36
37 %
(66 %)

Anser att böcker påverkar…

3
7 %
(23 %)
14
26 %
(38 %)
17
17 %
(31 %)

Anser att annat påverkar…

2
7 %
(33 %)
6
27 %
(83 %)
8
16 %
(58 %)


4.10 Påståenden gällande synen på kropp och utseende

Som sista, bundna, frågan ställde vi upp 11 olika påståenden som respondenterna fick förhålla sig till. Påståendena ”håller med fullständigt” och ”håller med delvis” har räknats till en gemensam grupp ”håller med”. På påståendet om det är viktigt att ha en snygg kropp håller 74 % av våra respondenter med, jämfört med 76 % av Bengs respondenter. Däremot tycker 48 % att det är viktigt att andra tycker att man har en snygg kropp. Många anser alltså att det är viktigt att man själv har en snygg kropp men man bryr sig inte lika mycket i om andra tycker att man har det eller inte. Bengs har 70 % som håller med på ovanstående påstående vilket är en ganska stor skillnad med tanke på vårat resultat. Däremot är det inte alls viktigt att vänner har en snygg kropp, och det gäller för både våran och Bengs undersökning (8 % / 3 %). Att ens pojk-/flickvän har en snygg kropp är däremot viktigare. Ca 64 % av både våra och Bengs respondenter håller med i detta påstående. Att det är viktigt att ha en snygg kropp när man söker jobb håller 27 % av våra respondenter med på, vilket 13 % av Bengs respondenter gör. Vi kan se en ganska stor ökning då det gäller detta påstående trots att vi har ett bortfall på den äldsta åldersgruppen. Att det är viktigare för en tjej att ha en snygg kropp håller 39 % av våra ungdomar med på medan 52 % av Bengs gör det. 64 % av håller med om att det är viktigare för unga att ha en snygg kropp än för gamla. Motsvarande siffra för Bengs undersökning är 77 %. Att man blir behandlad bättre om man har en snygg kropp är det många som anser, 60 % jämfört med 47 % i Bengs undersökning. Att det ligger i varje persons ansvar att göra något för att få en snygg kropp håller 54 % av våra respondenter med om men endast 14 % av Bengs respondenter. Här kan vi alltså se en stor skillnad över tid. Att man jämför sin egen kropp med andras kroppar håller en tredjedel med om. Bengs har dock hälften som håller med. Att man försöker att få sin kropp att stämma överens med sin idealbild håller också en tredjedel med om. Bengs har även här hälften av respondenterna som håller med.





Tabell 11. Påståenden gällande kropp och utseende, antal och procent

Påståendena ”Håller med fullständigt” och ”håller med delvis” har slagits ihop till en gemensam grupp ”Håller med”. Tabellen visar hur många tjejer respektive killar som håller med i följande påståenden.


Totalt


Det är viktigt för mig att ha en snygg kropp

73
74 %
(76 %)

Det är viktigt att andra tycker att jag har en snygg kropp

47
48 %
(70 %)

Det är viktigt att mina vänner har snygga kroppar

8
8 %
(3 %)

Det är viktigt att min pojk-/flickvän har snygg kropp

63
64 %
(65 %)

Det är viktigt att ha en snygg kropp när man söker jobb

27
27 %
(13 %)

Det är viktigare för en tjej att ha en snygg kropp än för en kille

39
39 %
(52 %)

Det är viktigare för unga att ha en snygg kropp än för gamla

63
64 %
(77 %)

En person med snygg kropp blir behandlad bättre

59
60 %
(47 %)

Det ligger i varje persons ansvar att göra något för att få en snygg kropp

53
54 %
(14 %)

Jag jämför ofta min kropp med andras

34
34 %
(54 %)

Jag försöker få min kropp att stämma överens med min idealbild

33
33 %
(50 %)


4.11 Öppen fråga

Som sista fråga i enkäten lämnade vi en öppen fråga för att gå lite mer på djupet och få en större förståelse för ämnet vi behandlar. Bengs har inte använt sig av denna fråga men vi ansåg den relevant av eget intresse. Frågan vi ställde var följande: ”Tror du att utseendet har någon betydelse? I så fall; för vem och varför?” Den största andelen av våra respondenter besvarade frågan även om de flesta lämnade kortare svar. Det visade sig att killarna ofta lämnade frågan obesvarad, särskilt de yngre killarna. Tjejerna däremot svarade nästan alla på frågan. Överlag är det väldigt stor skillnad på svaren som tjejerna respektive killarna lämnade. Killarna är mer subjektiva i sitt svar, d v s de utgår oftast ifrån sig själva och vad de tycker medan tjejerna ofta ser på hela samhällssituationen och diskuterar hur de tror att andra förhåller sig till frågan, de är alltså mer objektiva än killarna. Däremot är de yngre tjejerna mer subjektiva än de äldre tjejerna.

När det gäller tjejerna i åldern 13- 14 år så är den dominerande orsaken till oro över kroppen det faktum att de tror att killarna bara ser på utseendet och att man måste vara snygg för att få en kille. Många anser också att utseendet spelar en stor roll för hur man blir behandlad och att det är viktigt att se bra ut när man söker jobb. Som en tjej uttrycker det ”Man anställer t ex inte en tjock sekreterare åt ett stort företag”. En del av de yngre tjejerna hävdar dock att utseendet inte har särskilt stor betydelse och att de personliga egenskaperna och en fin insida sätts i första hand. Många av tjejerna menar att det egna utseendet spelar större roll för en själv en för andra. Det är fler av de yngre tjejerna än de äldre tjejerna som anser att utseendet saknar betydelse.
Bland de äldre tjejerna, 15- 16-åringarna, tycker en majoritet att utseendet är viktigt eller väldigt viktigt. Med utseendet vinner man popularitet, bekräftelse och killar. Man blir mer intressant om man är snygg. Är man däremot ful är det svårare att bli uppmärksammad. Ett bra utseende ger respekt. Många tjejer i den här åldern använder termen ”första intrycket” och beskriver vikten av detta. Det utmärkande för den här gruppen är att man tar hänsyn till hur det ser ut i samhället. En tjej menar att ”I samhället är det inte accepterat att vara ful”. Nästan alla av tjejerna reflekterar över media och bilden som media skapar. Termen ”utseendefixering” tas ofta upp och diskuteras. Tjejerna i den här åldern verkar överlag vara insatta i ämnet och har mycket synpunkter att ge på detta.

Då det gäller killarna i åldern 13- 14 år är det bara hälften som har svarat på denna fråga. Många tycker inte att utseendet spelar så stor roll och av dom som anser att utseendet faktiskt gör det har rätt allmänna argument. Det är svårt att få en enhetlig bild av killarna i den här åldern och när vi analyserar enkäterna kan vi inte hitta någon röd tråd som vi har gjort med tjejerna. De flesta killar verkar ha lite olika uppfattning och de svarar oftast så kort att det är svårt att få fram något relevant. Det verkar som att killarna i den här åldern inte riktigt har reflekterat över ämnet. En kille menar att: ”Utseendet har en betydelse för alla för det har ju att göra med vem man är att göra.” En annan kille menar på att: ”Utseendet har inte så jättestor betydelse för mig. Man blir omtyckt ändå”.

Bland de äldre killarna i åldern 15- 16 år tycker majoriteten att utseendet är viktigt. De menar att det är viktigt att vara snygg. De flesta har argument som ”det är viktigt för en själv för att må bra”. Ingen av killarna reflekterar över samhällets och medias syn på det sätt som de jämnåriga tjejerna gör. Ett fåtal av de äldre killarna tycker att utseendet saknar betydelse. En del erkänner dock att utseendet har väldigt stor betydelse men samtidigt nämner de att de tycker att det är fel att det ska vara så. Även killarna i den här åldern är lite svåra att verkligen hitta gemensamma drag på då de besvarar frågan väldigt kort. Men jämför man med de yngre killarna så har de ändå mer liknande argument och åsikterna är mer homogena. ”Det är för mycket utseende idag, Vi håller på att glömma bort att vi är människor” hävdar en kille.







5. DISKUSSION

Många av resultaten gällande den empiriska delen blev som förväntat och överlag är de väldigt samstämmiga med Bengs resultat. Dock står vissa resultat i helt motsats. Ett fåtal av de resultat som skiljer sig från Bengs resultat kan vi anta vara missvisande, även om vi inte kan vara säkra på att det verkligen förhåller sig så. Detta gäller framför allt påståenden gällande skönhetsoperationer där killarna var mer villiga att genomgå denna typ av operation trots att man kan se ett tydligt samband att killarna i allt större utsträckning är nöjda med sina kroppar och sitt utseende än vad tjejerna är. Det stämmer heller inte överens med frågan ”Kan du tänka dig att genomgå en skönhetsoperation”, eftersom fler tjejer än killar svarade ja. Vi tror även att vårat bortfall gällande 17- åringarna kan ha påverkat resultatet till stor del. Vi tror dock inte att det faktum att vi slagit ihop vissa åldrar kan ha någon större betydelse. Det är ganska intressant att se att trots att vi har ett bortfall på 17- åringarna så har vi ett väldigt samstämmigt resultat med Bengs undersökning som gjordes för åtta år sedan. Bengs hävdar i sin undersökning att de är de äldsta, d v s 17- åringarna som är de mest kroppsmedvetna. Vårat resultat visade på att det var de yngsta tjejerna som oftast var missnöjda med sina kroppar och sitt utseende och då kan man börja fundera på om det faktiskt kan vara så att kroppsmedvetenheten och oron i samband med kropp och utseende har sjunkit allt lägre ned i åldrarna. Om det förhåller sig så att det är de äldsta d v s 17- åringarna som verkligen är mest brydda om kroppen och utseendet så borde vi ha fått lägre siffror i våran undersökning än i Bengs undersökning eftersom vi har ett bortfall på just denna grupp. Vi har trots allt nästan ett exakt likadant resultat och vi kan då anta att om vi hade haft med den äldsta åldersgruppen så hade våra siffror blivit betydligt högre än Bengs i många fall och då skulle vi kunna konstatera att medvetenheten gällande kropp och utseende faktiskt har sjunkit i åldrarna under dessa åtta år.

Frågan som gäller hur man subjektivt tror att media och människor påverkar ens uppfattning om den egna kroppen gav också ett resultat som skiljer sig från Bengs. Vi tror att det här är tydligt att resultatet blev annorlunda för att vi har ett bortfall på 17- åringarna. Bengs har betydligt högre siffror i sitt resultat. Det kan bero på att ungdomarna i den åldern som vi har tittat på inte har kommit lika långt i utvecklingen som de äldre, som i Bengs undersökning, har. Särskilt tydligt märks detta på de yngre killarna då vi analyserade den öppna frågan. Tjejer mognar tidigare och har förmåga att reflektera över och se saker ur ett annat perspektiv än vad de jämnåriga killarna kan. Att tjejerna sedan oftare får kommentarer på sin kropp leder till en ökad kroppsmedvetenhet och reflektion kring den egna kroppen. Detta i samband med att tjejerna mognar tidigare tror vi har betydelse för det resultat vi kommit fram till; att tjejerna i större utsträckning är brydda och oroade över sitt utseende än vad killarna är.

Det förekommer stora könsskillnader vilket vi tydligt märkt i våran undersökning. Könet har i vissa fall större betydelse än vad åldern har. I vår studie visar det sig att mer än en tredjedel tycker att det är viktigare för en kvinna att ha en snygg kropp än för en man. Knyter vi samman detta resultat med den teoretiska undersökning vi har gjort ser vi att det inte är särskilt förvånande. Det är bevisat att tjejer oftare drabbas av ätstörningar och enligt teorin är det kvinnorna som utsätts för den hårdaste pressen i samhället då det gäller att se bra ut och ha en snygg kropp. Då det gäller könsaspekten var skönhet och utseende tidigare enbart kopplat till kvinnorna men på senare tid har även kraven på männen ökat. Kraven har också sjunkit allt lägre ner i åldrarna. Det finns en kroppsmedvetenhet bland de yngre som tidigare överhuvudtaget inte existerat. Bantningen sjunker allt lägre ned i åldrarna och utseendet har blivit till en viktig del av livet även för de yngsta. Enligt teorin har ett växande intresse skett då det gäller begreppet ”ungdomlighet”. Att vara ung förknippas ofta med att vara vacker och därför eftersträvar individer att hålla sig unga så länge som möjligt. Även hos ungdomarna i vår studie är denna uppfattning utbredd då nästan två tredjedelar av respondenterna anser att det är viktigare för en ung person att ha en snygg kropp än för en gammal. Vi lever i ett samhälle där det förekommer utseendefixering i hög grad men även åldersfixering.

Vi ser en tydlig koppling mellan samhället och individen. Det sker en växling mellan dessa båda. Samhället sätter upp normer och värderingar som sedan styr individen i hennes vardagliga handlande. Individen försöker att leva upp till de krav som samhället sätter. Omgivningens press på att vara snygg och smal formar våra normer och värderingar som leder till att utseendet blir väldigt viktigt för de allra flesta. En vältränad kropp tyder på självbehärskning och kontroll, den ger respekt, ökar ens självkänsla och får acceptans från andra. En vacker kropp visar på ett lyckligt och framgångsrikt liv. Ungdomarna i vår undersökning förknippade ofta kroppen med just dessa begrepp. Många av dom anser just att en snygg person blir bättre behandlad och lättare omtyckt av sin omgivning. Mer än hälften av ungdomarna tycker också att det ligger i varje persons ansvar att själva göra något för att få en snygg kropp. Detta visar på att individen står i fokus i dagens samhälle. Man måste leva upp till kraven som samhället sätter och man är själv ansvarig för att passa in i samhället. Den hårda press som samhället sätter på individen får konsekvenser. Den ökade utseendefixeringen sätter spår på alla nivåer, på strukturen, på samhället och på individen. Media bidrar starkt till denna allmänna uppfattning som råder i det västerländska samhället.

Ätstörningar, skönhetsoperationer och anabola steroider är alla exempel på vilka konsekvenser den utbredda utseendefixeringen får. Samhället sätter krav på individen genom media och dessa krav yttrar sig i att individen gör allt mer för sitt utseende. Individens krav leder sedan till en efterfrågan på olika verksamheter som gym, skönhetssalonger etc. som förekommer i allt större utsträckning i vårat samhälle. I dagens samhälle har vi allt fler möjligheter till att förändra våran kropp. Kroppen och utseendet har inom alla tider haft stor betydelse men med dagens utvecklade teknik kan vi omforma våra kroppar på ett sätt som aldrig tidigare var möjligt. Med dagens möjligheter ökar kravet på snygg kropp. I dag har vi ett konsumtionssamhälle och ett konkurrenssamhälle där kroppen blir ett viktigt vapen för att hävda sig mot andra. Arbetsmarkanden är hård och att se bra ut är en fördel. Vi strävar ständigt efter att få så hög status som möjligt dels genom pengar och materiella ting men också genom den perfekta kroppen. Kropp och utseende står i fokus. Det är ett ämne som ständigt diskuteras och analyseras i våra medier.

Vi anser att utseendet har varit ett väldigt intressant ämne att undersöka och att det har varit väldigt spännande att jämföra våra resultat med Carita Bengs resultat från 1995. Trots att vi inte fann några stora skillnader kan man ändå diskutera om det inte är så att kroppsmedvetenheten och kraven på att vara snygg har sjunkit i åldrarna. Ofta fick vi ju samma resultat som Bengs fast vi hade ett bortfall på 17- åringarna, som Bengs själv ansåg vara den gruppen som hörde till de mest kropps- och utseendemedvetna. Sedan måste man ha i åtanke att det faktiskt bara var åtta år sedan Bengs genomförde sin undersökning men trots detta kan vi redan nu uppfatta vissa skillnader. Kanske skulle vi finna större skil...